Nyårsafton. Nyårsjoggen. Nokian på sex. Skuttade upp. Värmde glögg. Liter för liter. Käkade årets sista gröttallrik. Med chia. Chlorella. Ett par smörgare. Och perkulator-kaffe. Vilade lite på soffan. Packade träningsväskan. Tog sjutton liter glögg under armarna. Och traskade iväg till Fitness. Jobbigt. Armarna värkte. Var tvungen att vila halvvägs. Orangutang-feelis. Väl framme. Snackade lite med Milla och Ida-Marie J. Kvart före åtta dök de första vännerna upp. En efter en. Henry M överräckte en försenad julklapp. Med rim. "Vissa har dålig smak, tycker detta e samma som jag har i min bak - men en dos i sänder. Skyll inte på mig om du blir utan tänder." Thanx Henry! Jag har nog mina aningar om paketets innehåll. Prick åtta hälsade jag tretti-fyra tappra välkomna. Nie brudar. Maria A, Tove G, Julia H, Anette L, Johanna S, Minna S, Lis-Marie V, Anna W-H och Lena Ö. Killarna. Stefan B, Kaj E, Henrik F, Bo-Göran F, Tommy F, Anders G, Bjarne H, Niklas K, Kurt K, Ari L, Dan L, Bo L, Carl-Anton M, Henry M, Jan-Åke N, Jan R, Roger S, Björn S, Niclas S, Caj S, Kari V, Kim V, Henrik W. Plus en hen vars namnteckning höll läkar-klass. Typ. Plus Mats S. Som deltog spirituellt, som han själv uttryckte det. Världens halka längs Larsmo Classic. Några saknade dobbar. Några strittade på rumpan. Men inga allvarligare blessyrer. Glögg och pepparkaka. Ida-Marie töjde med oss. Bastu efteråt. Alla verkade nöjda och glada. Ett fint avslut på löparåret tjugo-fjorton. Tack alla som kom. Tack Uffe S!
Traskade hem. Nöjd och glad. Fixade käk åt hotellets gäster. Gräddpotatis, biff och bea. Fruktsallad och gräddskum. Låter bättre än det smakade. Ringde Pörhö. Vita fixad. Kan avhämtas. Najs! Traskade iväg till bildoktorn. Jo, vi har kodat om motorstyrdonet. Ahaa?? Fattade nada. Men skitsamma. Kostade inte så myttji. Rattade vita hem till Marstranden. Ringde morsan. Skjutsade henne till Tempellunden. Tände ett ljus på Pappas grav.
Hemma. Drack ettmeddaskaffi. Loggade den sista milen. Summerade året. Fyra-hundra-femtio-en pass. Drygt elva-komma-fem kilometer om dagen. Alltså endrygmilomdagen. Med råge. Mission compleeted. Taas.
Nästa års utmaning? Tja. Jag har röjkt å fundeerat. Typ som en galning. Det blir inte typ en-tolva-om-dan. Det skulle jag iofs fixa. Lätt. MEN. Jag vill i stället prestera bättre tider. På milen, på halvmaran, på maraton. Alltså ingen ny utmaning. Men. Jag har som MÅL att springa PB på alla tänkbara sträckor. Jag vill visa att jag kan bli en bättre löpare. Trots att körkortet gulnat rejält. Trots att besöken på hemlighuset blivit allt längre. He ska gaa. Naa-lejss!
Bloggen då? Njaa-eee. I två år har jag leverarat blogginlägg. Både bättre och sämre. Men varje dag. Responsen har varit otrolig. Nästan dagligen har jag fått uppmuntran från mina läsare. Det har värmt. Mer än någon kan ana. Tusen, tusen tack! MEN. Allt har sin tid. Mina två år som femti-plus-bloggare har varit fantastiska. Det blir ingen fortsättning. Päronskallen är tom. Tyvärr! Helt otroligt tom.
Tack och Förlåt!
Nyårsafton, tjugo-fjorton
Ingo alias Päronskallen
PS
En sista lägesrapport. Ettan e på väg hem från Sydostasien. Tvåan och Trean e på väg till krogen. Svarta dåsar i garagevärmen. Vita rullar taas. En Kopparberg väntar på vaimo. Och. Päronskallen skall halsa en San Miguel i kväll. Bara för att han tycker om namnet. Naa-lejss?
Saldo: 10,0 km
Totalt: 4 208,0 km
Mål: + 193,0 km
Kanon: Nyårsjoggen
Kalkon: Att bläcket i bläckhornet sinade.