Kollade på Champions League i går kväll också. Ettans Manchester United mot Bayern München. Engelsmännen stretade bra emot. Men fick till sist ge sig mot den tyska lagmaskinen. Gissar att ettan inte jublade.
Ta-ta-damm! Hundrade dagen på min utmaning. Mindre än tre-fjärdedelar kvar. Steg upp i normal ordning. Viideltä. Ryggen värkte. Inte så mycket. Men na liiti. Käkade. Trampade iväg till gula startplatsen. Kallt! Värmde mig hos Lasse B i Vasabussen. Hoppade över till rätt linje sen. Köpte årets nästsista månadskort. Yhdeksänkymmentä euroa, kiitos! Mycket billigare än att köra bil. Och skönare. Tycker jag. Normal dag på jobbet. Köttfärslimpa till skollunch. Orienterade med treorna.
Hem igen. Direkt till Fitness. På med Boston-skorna. Kutade utomhus. Soligt. Men blåsigt. Benen kändes bra. Hade inga problem med ryggen. Tack Mr Burana! På tal om ryggar. Med fyrahundra meter kvar fick jag syn på en bekant rygg. Den satt på Philip M. Som dök upp som gubben ur lådan. På lätta ben. Försökte springa ifatt honom. Men var chanslös. Busvisslade i stället. Både en och två och tre gånger. Ingen reaktion. Philip var alltför fokuserad på sin löpning. Göta Petter vilka lätta steg! Genom tunneln till gamla Bennäsvägen. Jag stannade förstås vid gymmet. Lade mig på Bemern. Fick min tolfte och sista behandling. Mitt slutomdöme? Tja. En sak är glasklar. Mina ben har känts pigga under de två veckor jag fått behandlingen. Och det var ju därför jag beslöt mig för att testa madrassen. Såheså!
Hem på ett blixtbesök. Sen direkt till HH. Handlade smörgare till kvällens ordningsvaktsutbildning. Funderade också på att bege mig till Centralplanen på ett räfsningstalko. Men mindes vaimos förmaning i går kväll. Du får inte räfsa med så där sjuk rygg! Okej, okej! Jag brukar vara envis. Men att räfsa gillar jag inte. Oavsett ryggkonditionen.
Sökte mig i stället till Jarokansliet. Noterade att jag fått ett meddelande från GöteborgsVarvet. Namn: Ingmar Juselius. Förening: Stadsmissionen. Startnummer: 37907. Startgrupp: tolv. Startgrupp tolv! Låter inget vidare. Antagligen rätt långt bak? Antagligen en päronskalle bland blåbären?
I kväll springer grabbarna årets sista HOP-HAB Cup. Lite surt att inte kunna delta i finalen. Men ibland har man inget val.
Saldo: 11,0 km
Totalt: 1 160,0 km
Mål: + 60,0 km
Kanon: Bemerbehandlingen
Kalkon: Missade HOP-HAB Cupens final.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar