lördag 31 maj 2014

SOM EN BRO

Dag 151
Sjätte natten hos pappa. Tror jag? Mamma och jag. Hämtade hamburgare från M. Jag slukade min. Morsan orkade halva. Hennes tur att sova först. Jag satte mig bredvid pappas säng. Lyssnade till hans andetag. Sökte efter Svärjes TV. Men hittade bara finska kanaler. Struntade i eländet. Kunde lika gärna lyssna på musik. Fram till vaktombytet klockan två. Hittade en version av Blueberryhill. Med Vladimir P. Göta Petter! Trodde inte mina ögon? Och öron? Putin! Sjöng som en kratta. Men ändå! Tommy Körberg. Däremot. Han sjunger inte som en kratta.

När du är trött, när du vill fly
Och oron viskar att, din dag ska aldrig gry
Jag är hos dig, känn handen kring din hand
Var stilla, var ej rädd,
Som en bro över mörka vatten, ska jag bära dig
Som en bro över mörka vatten, ska jag bära dig

Natten på avdelning sex släpade sig fram. Minut. För minut. Andetag för andetag. Talgoxen hälsade på. Men skippade badandet. Nattsköterskorna tassade in. Svängde pappa. Torkade hans panna. Omsorgsfullt. En-vägs-pratade. Kärleksfullt. Fanns där. Hämtade te och smörgare. Åt mig? Hjältar i vardagen. Såheså.

När skuggan faller kall, när du går fram
När fågeln inte längre syns, och solen dör
Jag tänder ljus, jag tänder himlens ljus
Var trygg och tro på mig
Som en bro över mörka vatten, ska jag bära dig
Som en bro över mörka vatten, ska jag bära dig

Klockan två. Mammas tur att vaka. Jag somnade förstås. Sov som en stock. I fyra timmar. Morsan påstod att hon nog försökt väcka mig. Tre gånger!
I morse. Kravlade mig ur sängen. Ringde Corinne. Natten har varit lugn. Kan du komma hit? Måste till avslutningskyrkan. Självfallet. Tog pappas ögonsten till kyrkan. Somnade mitt i predikan. Nära att ramla i knäet på en flicka i ettan. Såg nån? Önskade skolans elever en glad sommar. Fick kramar. Och godis av två elever i fyran. Och en ros av sexorna. Tillbaks till sjukhuset. Tillbaks till pappas säng.
Varifrån jag följde mina vänner i Stockholm Marathon. Tur att jag inte anmält mig! Christian A, Tomas M och Filip V sprang under tre timmar. Och så Tove L, förstås. Johan M strax över. Jonas H, Kari V och Philip M debuterade. Bjarne H, Kurt K och Christer N försvarade HOP-HAB:s färger. Grattade dem alla. Hann se slutet på TV. Efter att en nurse visat mig var de svenska kanalerna fanns gömda. Voj raatis, raati! Att jag inte rattat fram till kanal 1001 tidigare! Nååå-jaa! Bättre sent än aldrig.
På kvällen. Corinne kom med käk åt mig, köttsoppa. Värmde den i mikro. Mera smörgare. Mera kaffe. Gissar att jag väger drygt hundra snart! Har ju levt på smörgare i snart en vecka nu. Och det brukar straffa sig på tisdagsinvägningen.
Kvällen nalkas Jakobstads sjukhus. Skymning över avdelning sex. Över pappas säng. I rum tolv. Jag och min mor förbereder oss för ännu en natt vid hans sida. I dag. Just i dag. Den sista maj. För prick femtio år sedan. Dog hans far.

Styr mot havet nu, seglar bort
Nu är din korta stund, det liv du väntat på
Följ vågens väg, se djupet skrämmer ej
För jag är här hos dig
Som en bro över mörka vatten, ska jag bära dig
Som en bro över mörka vatten, ska jag bära dig

Saldo: 0,0 km

Totalt: 1 557,0 km

Mål: - 104,0 km

Kanon: -

Kalkon: -

fredag 30 maj 2014

ÄNNU EN DAG

Dag 150
Sent i går kväll. Skjutsade hem mamma till Trädgårdsgatan. Lillsyrran och jag skulle övernatta hos pappa. Sova i skift. Så blev det inte. Syrran vakade. Och jag sov. Medan nattsköterskorna tassade i korridoren.
I morse. Hämtade mamma. Gjorde ett blixtbesök till Marstranden. Efter rena strumpor. Och kalsipper. Borstade gaddarna. Fortsatte till jobbet. Höll ett par lektioner. Avslutade dagen med personalkaffe. Tackade personalen för läsåret. Avtackade ett par medarbetare. Beklagade. Men avlägsnade mig snabbt från personalkaffet. Tillbaks till avdelning sex. Till rum tolv. Till pappas säng. Med elektrisk madrass. Mamma och lillasyster vid hans sida. Syrran grät, som vanligt. Tog avsked av pappa. Skjutsade henne till Pännäinen. Till sonens studentdimission. Grattis till mössan Anton! Återvände till sjukhuset med pappas ögonsten, Peugeoten.
Ringde Corinne. Som lovade skjutsa Johannes till flickvännens examensfest. Grattis Joanna! Vi var nog också bjudna, men kände att jag ville stanna vid pappas sida. Feberkurvan på stigande? Mamma svalkade hans panna. Med våta handdukar.
Senare. På kvällen. Corinne kom tillbaks. Berättade hur fin Joanna varit. Pappa såg ut att sova. Lugn och fin. Den enda i rummet utan rynkor, tyckte nån. De våta handdukarna hjälpte väl mot febern? Eller var det morfinet? Pappas lillasyster kom också på besök. Linnea bor i skogen, brukade pappa kalla henne. Bjöd faster på kaffe. Och en skinksmörgare. De senaste dagarna har jag frossat i skinksmörgare. Den ena godare än den andra. Linnea visste berätta att min farfar dog den 31 maj, 1964. Prick femtio år sen i morgon.
I natt skall jag vaka vid pappas säng. Tillsammans med mamma. Och morgon skall jag till kyrkan. Avslutning på läsåret 2013-2014. Mitt trettionde som lärare.
Ställde mig vid fönstret. Solsken. Vackert. Tittade in i terapi-trädgården. En talgoxe tog ett bad. Lugnet sänkte sig över Jakobstads sjukhus. Över avdelning sex. Över rum tolv. Över oss alla. Som vandrade. Tillsammans med min far. 

Saldo: 0,0 km

Totalt: 1 557,0 km

Mål: - 93,0 km

Kanon:

Kalkon:

torsdag 29 maj 2014

VANDRINGEN FORTSÄTTER

Dag 149
I går kväll. Satt vid pappas sida. Lyssnade till hans andetag. Lugnt och stilla. Ibland. Oroligt. Ibland. Bäddade åt mig på en soffa i anhörigrummet. Somnade. Någon gång efter midnatt. 
Vaknade fem. Kristi Himmelsfärd. Tassade in till pappa. Hälsade på nattsköterskan. Som bjöd på kaffe. Och två skink-smörgare. Kiitos, kiitos. Fick ett meddelande av pappas lillasyster. Kan jag komma och hälsa på? Absolut. Närsomhelst. Mamma och lillsyrran joinade. Doktor Samuli F på besök. Inga nya besked. Vi visste redan vad som väntade. En vandring. En mödosam.
Pappas lillasyster Linnea L och hennes dotter hälsade på. Tårar. Förtvivlan. Frågor. Men ingen som markerade. På eftermiddagen tog vi farväl av intensivvårdspersonalen vid Kiuru. Kiitos kaikesta! Pappa fördes med ambulans till Jakobstad. Mamma följde. Syrran och jag rattade också söderut. Mot avdelning sex. Vid Jakobstads sjukhus. Pappa fick ett eget rum. Ett vackert rum. Med vacker utsikt. 
Jag skjutsade mamma till Trädgårdsgatan. Till saftglaset. Och Gripenbergs korsord. Till minnen. Till en vardag. Som ännu inte var här. Tillbaks till pappa. Lade mig på extra sängen. Vid pappas fötter. Lillsyrran vid hans sida. Studerade fågellivet utanför. Jag somnade. Förstås. Men återkom snart. Tillbaks till den tunga verkligheten. Personalen bjöd på käk. Åt mig? Nej, men du får äta din pappas. Käkade lax. Men med tudelade känslor. Skulle så gärna ha gett fisken åt min far.
Corinne och hennes föräldrar hälsade på. Tårar. Förtvivlan. Frågor. Men inga svar. Nu heller. Syrran och jag beslöt oss för att dela på vakandet i natt. En natt vid min pappas säng. På avdelning sex. I ett vackert rum. Med vacker utsikt. Önskade jag kunde ge syrran en fågelbok.
Sen satt vi där. Mamma, syrran och jag. Hittade en psalmbok på fönsterbrädet. Letade fram tre-hundra-nittio-ettan, Blott en dag. Pappas psalm. Som han brukade klinka på pianot. På Kyrkostrand. Med pekfingret. Valde en oerhört vacker version med Sonja Alldén. Han som bär för mig en fadershjärta, giver ju åt varje nyfödd dag. Dess beskärda del av fröjd och smärta, möda, vila och behag. Klumpen i halsen växte på nytt. Syrran grät floder. Ville att jag skulle spela Blueberryhill i stället. 

Saldo: 0,0 km

Totalt: 1 557,0 km

Mål: - 82,0 km

Kanon: -

Kalkon: -

onsdag 28 maj 2014

PÅ VÄG BORT

Dag 148
I går kväll. Hemma. Trött och ledsen. Läste alla fina inlägg på ansiktsboken. Tröstande ord. Värmande ord. Vackra ord. Från när. Och från fjärran. Johannes kom hem från Dragsvik. Ville besöka sin farfar. I morgon. Joel lovade skjutsa. Jag ställde Nokian på halv fem.
Men vaknade halv tre. Kände mig utvilad. Märkligt? Steg upp. Käkade morgongröten. Lånade vaimos svarta. Och fortsatte till jobbet. Tre dagar kvar av läsåret. Och ännu mycket ogjort. Kanslijobbade fram till åtta. Höll en lektion. Och fortsatte sen till sjukhuset. Tassade in på intensivvårdsavdelningen. Två unga kinesflickor log mot mig. Tjejerna på utlandspraktik. Jag hamnade mitt i läkarronden. En ung manlig läkare testade pappas reflexer. Skakade på huvudet. Ei hyvältä näyttää! Förklarade läget för oss anhöriga. Svarade på tusen frågor. Sympatiskt. Sakligt. Utan omskrivningar. Pappa kommer inte tillbaka. Han lever. Men är på väg bort. Bort från oss. Bort från livet. Så är det. Valitettavasti.
Fortsatte tillbaks till jobbet. Höll ett par lektioner. Käkade. Återvände till intensiven. Hälsade på pappa. Sov sen en stund i anhörig-rummet. Medan mamma och syrran vakade. Pappa sov. Lugnt och stilla. Enda patienten på avdelningen. En av kinaflickorna rakade hans skägg. Omsorgsfullt.
Senare på kvällen. Joel och Johannes kom på besök. Stod vid farfars säng. Djupt rörda. Alla grät. Lillsyrran mest. Personalen på avdelning K2 är underbar. Ger oss stöd. Lovade att jag fick övernatta på avdelningen. 
Just nu sitter jag ensam vid bädden. Solstrålar. Genom ett fönster. Lägger sig på pappas panna. Bildar en tavla. En vacker. Personalen bjuder på kaffe. En sköterska sätter sig vid min sida. Pratar. Tröstar. Ger hopp. Hon verkar älska sitt jobb. Hon gör ett bra jobb.
Mitt liv håller på att förändras. Riktigt hur vet jag inte? Men naa-lejss. Ringde Henry M. Skippade den gemensamma länken i morgon bitti. Som vi planerat. Jag har inte sprungit en meter sen i söndags. Då jag tokrusade uppför trapporna till Trädgårdsgatan 2a.

PS
Beträffande min utmaning ligger jag rejält på minus. Men det har inte så stor betydelse. Just nu. 

Saldo: 0,0 km

Totalt: 1 557,0 km

Mål: - 71,0 km

Kanon: -

Kalkon: -

tisdag 27 maj 2014

VAD VORE JAG?

Dag 147
Förvirrade tankar i går kväll. Funderingar. Kring livet. Men också kring döden. Slötittade på TV. Tillsammans med Corinne. Lyssnade på Kents Utan dina andetag. Orden sökte sig rakt in i hjärtat. Och vidare till tårkanalen. Ställde Nokian på halv fem. Måste ju sova. Naa-lejss?
I morse. Vaknade. Registrerade att det var tisdag. Alltså tisdagsinvägning. Två kilo lättare än normalt. Antagligen för att jag skippat flera måltider? Käkade i alla fall morgongröten. Lånade svarta till jobbet. Kanslijobbade ett par timmar. Fortsatte till Karleby. Hämtade mamma och lillsyrran från deras hotell. Vidare till Kiurus intensivvårdsavdelning. Kom mitt i morgonbestyren. Tillträde förbjudet. Dålig tajmning! Mamma och syrran fortsatte till anhörigrummet. Medan jag rattade tillbaks till skolan. Höll ett par lektioner. Återvände sen till sjukhuset. Fick höra att uppväckningsförsöket i morse misslyckats. Satte mig vid pappas säng. Ensam. Tog hans hand. Smekte den. Viskade att jag var här. 
 
Jag vet att du sover
känner värmen från din hud
bara lukten gör mej svag
men jag vågar inte väcka dej nu
Jag skulle ge dej
allting du pekar på
men bara när du inte hör
vågar jag säga så

Jag kan inte ens gå
utan din luft i mina lungor
jag kan inte ens stå
när du inte ser på
och genomskinlig grå
blir jag
utan dina andetag

Resten av eftermiddagen pratade jag med mamma och syrran. Mest kring framtiden? Vitrockarna skulle försöka väcka pappa på nytt i morgon. Ett sista försök. Drack en kaffe i sjukhusets cafeteria. Frågade om jag kunde få övernatta på soffan i anhörig-rummet? Det fick jag inte. La i stället mitt huvud på pappas panna. Försiktigt. Kände värmen. Go natt pappa!

Min klocka har stannat
under dina ögonlock
fladdrar drömmarna förbi
inuti är du fjäderlätt och vit

Och utan ett ljud
mitt hjärta i din hand
har jag tappat bort mitt språk
det fastnar i ditt hår
 
På hemvägen. Ringde Corinne. Och min kusin i Halmstad. Gjorde en avstickare till Trädgårdsgatan. Hämtade lite prylar åt mamma. Såg saftglaset och Gripenbergs halvlösta korsord på köksbordet. Klumpen i halsen återvände.

Jag kan inte ens gå
utan din luft i mina lungor
jag kan inte ens stå
när du inte ser på
och färglös som en tår
blir jag
utan dina andetag

Vad vore jag
utan dina andetag

Text & Musik: Joakim Berg

Saldo: 0,0 km

Totalt: 1 557,0 km

Mål: - 60,0 km

Kanon: -

Kalkon: -

måndag 26 maj 2014

FORTFARANDE KRITISKT

Dag 146
I går kväll. Kollade hockeyfinalen. Halvhjärtat. Tankarna vandrade. Tillbaks till Trädgårdsgatan. Till mamma. Till pappas säng.  På intensiven i Kokkola. Ställde Nokian på halv fem. Kröp i säng. Med huvudet fullt av tankar. 
I morse. Käkade. Tog vita, inte så rostiga, till jobbet. Kanslijobbade till klockan sju. Fortsatte sen till skinnstaden. Träffade mamma och syrran som övernattat där. Fick besöka pappa. Och träffa en ung, manlig läkare. Som förklarade läget för oss. Fortfarande kritiskt. Att pappa nog aldrig kommer hem igen. Smärtsamt att höra. Men. Innerst inne. Visste jag det redan. Tackade ynglingen för hans ärliga analys. 
Lämnade mamma och syster hos pappa. Fortsatte tillbaks till jobbet. Höll ett par lektioner. Ringde Joel. Och grattade honom på tjugo-sju-års-dagen. Avslutade en lång arbetsdag med två lärarmöten. 
Efter jobbet. Tillbaka på intensiven. Hälsade på pappa. Viskade. Smekte hans huvud. Och hans händer. Drack kaffe med mamma, syrran och Corinne. Köpte några penninglotter åt födelsedagsbarnet. Önskade pappa god natt. Torkade bort en tår ur hans ögonvrå.
Skjutsade mamma och syrran till ett hotell. Fortsatte hem. Lyssnade på Helene och Thomas i bilen. Kände hur klumpen i halsen växte igen. Mötte Henrik Ö hemma på gårdsplanen. Prata med din pappa! Han hör nog, visste Henrik berätta. Träffade också jubilaren. På väg till nattjobb. Grattade honom. En snabb-kram i regnet.
Hemma. Kollade Livescore. Jaro hade förlorat i Rovaniemi. Surt. Tittade på halv-åtta-hos-mej. Norska Ägget i köket. Kul kille. Törstig som bara den. Loggade sen in på ansiktsboken. Hittade en massa värmande ord från mina vänner. Tusen tack för era omtankar! Jag uppskattar dem verkligen. Livet är tungt just nu. För oss alla. 

Saldo: 0,0 km

Totalt: 1 557,0 km

Mål: - 49,0 km

Kanon: -

Kalkon: -

söndag 25 maj 2014

MIN FAR

Dag 145
Kollade på CL-finalen i går kväll. En rysare. Real Madrid kvitterade i den tredje övertidsminuten. Och vann matchen efter förlängning.
Söndag. En omtumlande och annorlunda dag väntade. En känslomässig dag. Vilket jag ju inte visste då jag sent om sider vaknade. Under förmiddagen. Allt som vanligt. Käkade. Läste tidningen. Bäddade. Parade strumpor. Lyssnade på en sång med Thomas E och Helene N, Till fåglarna i skogen. Oerhört vackert.
Mamma ringde. Strax före tolv. Bad mig komma. Pappa hade just drabbats av hjärtstillestånd. Rusar iväg. Hjärtat i halsgropen. En stor klump i halsen. Vrålåker i vita till Trädgårdsgatan. Jakobstads Räddningsverk på plats. Tre ambulansenheter. Tjejerna och grabbarna gör allt för att återuppliva min far. En dryg timme passerar. Hopp och förtvivlan. Tårar. Ringer Joel. Hämtar honom. Personalen vid Jakobstads Räddningsverk kämpar vidare. Hoppet tänds. Hjärtat slår. Men svagt. Min far förs till Kiuru i Karleby. Mamma, Joel och jag följer efter i vita. Hittar så småningom fram till rätt dörr. Väntar på ett första läkarutlåtande. Minns det inte ordagrant. Men det närmaste dygnet blir avgörande. Pappa är nedsövd. Tillståndet är kritiskt, säger vitrocken. På god svenska. Ringer syrran. Som genast kliver på ett tåg från Helsingfors. Ringer Jon, får tag på Johannes i Dragsvik. Ringer Corinne. Som genast rattar sin svarta till Kokkola. Ringer pappas syster.
Efter två timmars väntan får vi äntligen gå in till pappa. Som sover. På intensivavdelningen. Smeker hans huvud. Viskar att jag älskar honom. Mamma får ett litet övernattningsrum. Corinne, Joel och jag återvänder till Jakobstad. Jag städar upp i lägenheten på Trädgårdsgatan. Berg av tomma förpackningar. Flaskor. Kanyler. Ser det tomma saftglaset som pappa drack strax före hjärtat stannade. Ser hans byxor på sängen. Klumpen i halsen växer på nytt. Stänger dörren till lägenheten på Trädgårdsgatan 2. En tom lägenhet.
Senare på kvällen. Strax innan röstningslokalerna stängde. Rattade  vita till Kyrkostrands skola. Ger min röst åt 191. Iklädd shorts. Och strandsandaler. Samma kläder jag bar då mamma ringde. Då jag satt i soffan. Och lyssnade till Thomas och Helene. I Vörå kyrka.

Saldo: 0,0 km

Totalt: 1 557,0 km

Mål: - 38,0 km

Kanon: -

Kalkon: -

lördag 24 maj 2014

191

Dag 144
Efter Jaros bortaseger i går kväll. Förberedde morgondagens program. Skrev ett tal åt en kollega som vi skulle avtacka nästa dag (alltså idag). Ställde sen Nokian på sex.
I morse. Käkade gröt. Läste ÖT. En artikel om sommarens Pridefestival. EU-kandidaten och tjänstlediga kyrkoherden Bo-Göran Å lovade medverka i en friluftsgudstjänst. Eftersom han inte ville göra skillnad på folk. Respekt åt kyrkoherdens ställningstagande. Även om det borde vara klart som korvspad. EU-kandidat 191 får min röst. Eej-mennn!
Arbetsdag i larsmo-skolorna. En vårfest på agendan. Och så skulle vi ju avtacka en mångårig medarbetare, Lisbet R-E. Tog vita, inte så rostiga till jobbet. Höll talet jag filade på i går kväll. Sjöng också en stump för den blivande pensionären. Fortsatte dagen med fotboll. Dömde sexton tre-minuters-matcher på raken. I ett rasande tempo. Lyckades få fram en turneringssegrare. De deltagande lagen verkade gilla. Vårfestkören uppträdde. Glada miner. Solen gassade. En annorlunda. Men rolig arbetsdag. I den skola jag jobbat i över trettio år.
Rattade hem med vita. Via gröna butiken. Efter motorolja. Och lite käk. Kröp i säng då jag kom hem. Fullständigt utpumpad. Sov ett par timmar. Peedade sen till torget. Stegade fram till glasskiosken. Och frågade glasstjejen om hon sålde glass. Möttes av ett stort frågetecken. Okej, jag vill ha en mango-melon. Fick min jäätelö. Håvade upp tre-och-tjugo. Svindyrt, men wtf. Och jag var fruktansvärt glass-sugen. Satte mig mitt på torget. Henry M kom cruisande längs Storgatan. Stannade sin stora svarta. Snackade en stund med honom. Innan jag fortsatte till billi-boode. Efter ett par nya läsglasögon. Jaro-röda förstås.
Sent på eftermiddagen. Päronskallen vankade omkring på Marstranden. Mellan kylskåpet och soffan. Mellan kuvösen och hemlighuset. Ångrade beslutet igår, löpfri lördag. Nehepp. Päronskallen hade ändrat sig. Måste få springa. Benen protesterade vilt. Vi vill vila! Är du dum i huvudet? Päronskallen lugnade ner dem. Bara några rundor i Hamnskogen. Lugnt och försiktigt. Det mår ni bara bra av. Sagt och gjort. Päronskallen drog på sina FiveFingers. Och peedade till Hamnskogen. Kutade åtta varv. Och kände hur päron-själen fick ro igen. Benen var inte lika förtusta. Långtifrån. Päronskallen försökte trösta. Genom att spola dem med iskallt vatten.
Kikade på Hockey VM med ett kvarts öga. Starkt av Lejonen att ta sig till final. Men ser nog mer fram mot CL-finalen senare i kväll. Såheså.

Saldo: 12,0 km

Totalt: 1 557,0 km

Mål: - 27,0 km

Kanon: Vårfesten

Kalkon: Synd om benen.

fredag 23 maj 2014

FÅNGARNAS KÖR

Dag 143
Päronskallen tänkte kolla på hockey i går. Skulle bara ta halvtimmes tupplur före drabbningen. Det blir sällan som päronskallen tänker. Tuppluren blev tre timmar. Päronskallen såg sista fem. Men det räckte ju. I och för sig. Päronskallen strosade tillbaks till sänghalmen. Och fortsatte sova.
I morse. Vaknade fem före Nokian. Inte helt oväntat. Med tanke på antalet sovtimmar. Käkade morgongröten. Tog gula till jobbet. Lasse B bakom ratten. Läste för honom mitt inlägg från i tisdags. Lasse verkade gilla. Skrattade gott. Men hördu Ingo. Har du hört Fångarnas kör med Erland Hagegård? Nej, det är väl en rysk visa? Eller? Ne-hepp, sa Lasse. Det är ur Verdis opera Nebukadnessar. Okej. Jag skall googla den på paddan. Hittade Erlands version. Och så satt vi båda två tysta. Diggade stenhårt. Medan gula sökte sig norrut. Lasse gillade slutet bäst. "Vackra tankar och ord kan förändra vår jord". Jag var beredd att ge honom rätt. Alldeles rätt. Så är det ju. Faktiskt!
I jobbet. Fortsatte med läsårsbetygen. Efter sju sorger och åtta bedrövelser fick jag äntligen betygen klara. Printade ut dem med skötbåt (Larsmos kommunvapen) och allt. Firade med en megastor tallrik mannagrynsgröt. Stängde rektorsexpeditionen. Tog tvåans gula bastu hem. Försökte sova på bastulaven. Funkade inte så bra.
Hemma. Ställde mig vid spisen till nyöppnade Marstranden Bed & Brekfast.  Pasta bolognese på menyn. Hotellets enda gäst verkade gilla. Funderade sen på att springa. Kollade ute-temperaturen. Strax under trettio! Hmmmm? Beslöt skjuta upp länken till lite senare. Tog en tupplur i stället. Ut på banan sen. Larsmo maxi. Fortfarande varmt. Jobbigt värre! Var tvungen att stanna flera gånger. Borde nog klämma in en vilodag! Trots att jag ligger rejält på minus. Mötte Ola S vid Lannäslund. Tjeenare Ingo! Ska du inte på Fisk Race i kväll? Nope. Jag är alldeles för sliten efter milen i tisdags. Men lycka till!
Senare på kvällen följde jag med Jaros bortamatch på Livescore. En ny bortaseger. Hur najs som helst. Och Jeres mannar fortsätter kriga i tabelltoppen. Kanon!

Saldo: 13,0 km

Totalt: 1 545,0 km

Mål: - 28,0 km

Kanon: Jaros nya trepoängare

Kalkon: Måste nog ta en löpfri dag i morgon.

torsdag 22 maj 2014

KANON BLEV KALKON

Dag 142
Avslutade onsdagen med Uppdrag granskning och andra delen av Maria Wern. Kröp i säng efter Sportnytt.
I morse. Käkade gröt. Och letade sen efter mina Fivefingers. Högerdojan har varit som bortblåst sedan valborgsmässoafton. Nu hittade jag den i ettans klädhög. Jippiiee! Off till jobbet med gula. Fortsatte där jag slutade i går. Med läsårsbetygen. Gårdagens kanon.  I dag något helt annat. Lärare efter lärare dök in på rektorsexpeditionen. Fel på utskrifterna. Shitt, shitt, shitt! Fick en stor oros-klump magen. Vad tusan var det som hade gått snett? Bad min tekniska kollega Jens L om hjälp. Men inte ens han kunde hjälpa. Voj arma dagar. Oros-klumpen bara växte. Tänk om jag inte fixar detta? Tänk om eleverna blir utan betyg? Ringde Starsoft, firman som utformat programmet. Fick tag på en tjej. Som försökte reda ut var problemet låg. Men också hon måste ta hjälp av en kollega. Satt i princip hela förmiddagen i telefon. Till slut hade Starsoft-tjejen rett ut var problemet låg. Du har två möjligheter. En lätt och säker, men arbetsdryg. En krångligare, men smidigare. Jag valde förstås den lätta och säkra. Men fruktansvärt arbetsamma. Korrigerade alla (133) elevers betyg. Ungefär sjutusen mus-klick, räknade Jens ut. Som hjälpte mig. Tack Jens! Printade ut betygen en gång till. Pustade ut. Och stängde dörren till rektorsexpeditionen. Först i morgon vet jag hur det lyckades?
Efter jobbet. Peedade till Fitness. Varmt och skönt väder. Ganska svettigt inomhus också. Kutade och snackade lite med Josefin S, en duktig skidåkare på mattan bredvid. Skruvade upp farten efterhand. Svetten sprutade. De sista kilometrarna höll jag nästan tävlingsfart. Benen kändes kanon. Fick ihop min dryga mil.
Efteråt. Peedade till Sportia Mattsson. Köpte en treans Select till lördagens fotbollsturnering i skolan. Fortsatte till Trädgårdsgatan. Morsan bjöd på saft och pipareita. Farsan kollade på Eurosport, Giro di Italia. Jag berättade lite om GöteborgsVarvet. I min egen åldersklass M55 sprang jag in på en nittio-andra plats. Det låter ju inte så illa, tycker jag. Fick ett SMS av ettan. "Laga na mat ti halv sju!" Skyndade till lähikauppa. Köpte en färdig matportion. Som kostade skjortan. Men ettan, 27 nästa vecka, gillade käket. Och det är ju huvudsaken för en köörlingförälder. Frågade hur länge han tänkte stanna hemma? Tja till den tjugofemte. Tjugofemte vadå? September förstås! Jippiie!

Saldo: 12,0 km

Totalt: 1 532,0 km

Mål: - 30,0 km

Kanon: Hittade högerdojan till mina Fivefingers.

Kalkon: Betygsstrulet

onsdag 21 maj 2014

HJÄRTAT I HALSGROPEN

Dag 141
I går kväll. Efter Bastucupfinalen. Päronskallen lyssnade till Ombra mai fu. Med Malena Ernman. Bara för att hon e så grann. Hmmm? Henrik Ö, min naapuri, brukar ibland spela den på jordfästningar. Då funkar den väl som insomningsmusik också? Även om jag nog tänkt mig till jobbet i morgon också, funderade han. Medan John B knackade på som besatt.
Onsdag. Steg motvilligt upp. Tusans trött. Trots att jag nog sovit gott. Käkade. Packade träningsväskan. Fortsatte till gula startplatsen. Började arbetsdagen med en springtur i byn. Benen kändes förvånansvärt fräscha. Sämre ställt med flåset. Strax före kilometern flög hjärtat upp i halsgropen. En strålande smärta i höger-hälen. WTF? Vad händer? Stannade. Smärtan släppte. Vilade lite. Försökte ta ett springsteg. Nehepp. Fortfarande ont i hälen. Aj, aj, aj. Shitt, shitt, shitt! Funderade på att vända tillbaks. Men testade foten. En sista gång. Jiiii-haaaa! Det funkade. Djup suck av lättnad.  Joggade vidare. Runt byn. Och ett varv runt skidspåret vid skolan. Fick ihop dagens dryga mil. Fortsatte med en massa kanslijobb. Påtaglig nervositet i rektorsexpeditionen. Som gällde elevbedömningen. Skulle fastställa bedömningslistorna för skolans elever. I dag klockan tolv. Brukar i regel gå åt fanders. Sköt upp fastställandet ett par timmar. Styrkte mig med Pia A:s köttfärslimpa. Klockan två var jag redo. Ett par knapptryck. Andlös spänning. Miten onnistuu? Pustade ut. Nästan allt funkade som det skulle. Dagens kanon. Epäilemätta! Unnade mig en halv timmes tupplur på hälsovårdarens soffa. Innan jag avslutade dagen med ett planeringsmöte inför skolans hundra-års-jubilieum. Efter mötet liftade jag hem med Karl-Johan F.
Hemma. Käkade lite. Kollade min slutliga cup-placering på IF Brahes hemsida. Sextiosjunde plats med 520 poäng. Nästan tvåhundrafemtio efter segraren Kjell K. Nå-jaaa. Nästa år!  Tiden var mera intressant. Nu ligger ju drömgränsen SUB40 inte så förtvivlat långt borta. Bara sjuttiofem sekunder att kapa. Låter ju inte mycket. Tja? Innerst inne vet jag att det blir svårt. Fruktansvärt svårt. Kanske omöjligt? Och. Jag blir ju inte direkt yngre med åren. Kaj L väittade i går att jag har för grova armar och ben. Stora muskler. Som ju måste syresättas. Naa-lejss. I sak har han rätt. Och. Jag vet att mina lår- och vadmuskler är kraftiga. Men armarna? De är ju som stickor! Nå-jaa. Jag tänker i alla fall försöka. Med hjälp av backträning! Och en fyra-minuters-hare. På Keskuskenttä. En vindstilla kväll. Naan-gang i somar? Kanske?

Saldo: 11,2 km

Totalt: 1 520,0 km

Mål: - 31,0 km

Kanon: Betygsfastställandet

Kalkon: Rejält på minus.

tisdag 20 maj 2014

FINALEN

Dag 140
I går kväll. Efter personalmiddagen. Slappade lite i TV-soffan. Kollade på Talang. Drack kvällskaffe. Kröp i säng. Somnade bums.
Tisdag. Vaknade proppmätt. Tisdagsinvägning. Fruktade en katastrof. Som uteblev. Tack-och-lov! Sjuttio-två-komma-två. Käkade gröt och traskade till gula. Bara Vasabussen på plats. Klev in. Lasse B bakom ratten. Satt som i trans. Lyssnade intensivt. Tyst Ingo! Hör du? Ombra mai fu. WTF! Ombra mai...? Skojar du? Nej, nej. Tyst å lyydas nu! Ombra mai fu. Georg Friedrich Händel. Kan he vaar na grannari? Lasse försatte sig på nytt i trans. Ända tills klockan slog sex. Och den klassiska nattradion tystnade. Päronskallen kliade päronflinten. Vandrade över till Larsmobussen. Ombra mai fu? Skojade han med mig? Trots allt. Fortsatte till jobbet. Vinkade av skolans äldsta elever. Klassresa till rikets huvudstad. Höll ett par lektioner. Pasta till skollunch. Perfekt med tanke på kvällens race.
Hem med gula. Där jag kröp ner i treans. Sov en dryg timme. Peedade sen till Brahes bastu. Via Sportia Mattsson. Köpte två geldrinkar och snackade lite med Stefan B. Berättade om GöteborgsVarvet. Nästan först av alla vid startplatsen. Fruktansvärt taggad. Allt fokus på att knäcka mitt PB från ifjol, 42:10. Värmde upp på spånbanan. Kenneth S joinade. Startade tillsammans med en yngling, Jan G. Från Esse. Som påstod att vi alltid startat tillsammans. Ahaa! Najs! Strax för starten tyngde jag i mig en av drinkarna. Sen kutade vi iväg. Päronskallen tryckte fel på klockan. Shitt! Kämpade med att få igång klock-skrället. Lyckades till slut. Öppnade i fyra-tie-fart. Med Jan i hälarna. Sen tror jag han släppte. Lite. Löpningen kändes bra. Hängde på en annan löpare som passerade mig. Varifrån kom han? Tryckte i mig andra drinken halvvägs. Kollade snittfarten efter sju. Fyra-tretton. Shitt! Måste öka! Måste ner till fyra-elva! Pressade på, 4:07-4:05-4:06 på de avslutande. Slängde mig över mållinjen. Kollade snittet. Fyra-elva. Jippiiiee! Borde nog räcka till nytt PB? Vilket det gjorde. Med råge. Jublade över sluttiden, 41:14,1. Joggade ner. Firade med kaffe. Och tre rulltårtsbitar. Tack IF Brahe!
BastuCupen 2014 vanns av min gode vän Kjell K, nybliven HOP-HAB:are. Tvåa blev Niclas S och bronspengen knep Örjan R. Som tog emot sitt pris i bara mässingen. Tja, en handduk hade han väl runt vartalon. Stort jubel bland alla deltagarna. Snackade lite med min startkaveri från Ähtävä.  Retades med honom. Vart lämnade du idag? Hördu Ingo, jag kutade ju förbi dig med fyra kilometer kvar. WTF? Det märkte jag inte. Men grattis!
Hemma. Fortsatte fira nya rekordet. Rainbowglass och mera kaffe. Letade fram Händel på Spotify. Ombra mai fu. Hmmm? Jag brukar ju ha skitsvårt att somna efter mina lopp. Kanske Georg Friedrich kan hjälpa? Naa-lejss?

Saldo: 14,0 km

Totalt: 1 508,8 km

Mål: - 31,8 km

Kanon: Nya PB:t

Kalkon: Strulet med klockan.

måndag 19 maj 2014

TILLBAKA I VARDAGEN

Dag 139
Sent i går kväll. Loggade mitt lopp på jogg.se. Märkte att jag sprungit väldigt ojämnt. Långsammaste, sjätte kilometern uppför Älvsborgsbron på 4:59. Snabbaste, sista kilometern på 4:17. Snittpulsen på 158. Inte så värst hög. Kröp sen i säng. Somnade heti.
Måndag. Dagen-efter-feelis. Två veckor till sommarlovet. Käkade gröt. Letade förgäves efter lördagens och söndagens ÖT? Misstänkte ettan. På med nya GöteborgsVarvet-tröjan. Peedade till gula. Varmt och skönt. Dallas bakom ratten. Jättelång dag på jobbet. Kanslijobb. Lektioner. Läramöte. Planeringsmöte. Avslutade dagen med en personalmiddag vid Sonja och Jari R:s kämppä i Fagernäs. Jättegott käk. Från Uusikarlepyy. Liftade hem med Maria V. I majregn och åska.
Hemma först strax efter nie. Kollade min startgrupp i Bastucupens final, 10 km. En minut efter Bjarne H. Men bara en halv före Anette L och Fredrik H. Får nog svårt att hålla dem bakom mig. Och Niklas K, bara minuten bakom. Nååjaa. Jag får göra mitt bästa ändå. PB? Tja, ifall benen hunnit återhämta sig. Så gör jag ett försök. Det är ju ändå final. Cupsegern får jag däremot glömma. Tyvärr! Niclas S leder på 626 poäng. Jag ligger super-långt efter. På åttiotredje plats, 375 poäng.
Beträffande min utmaning börjar jag också ligga risigt till. Nästan trettio-fem kilometer back. Låter kanske inte så mycket. Men väldigt jobbigt att ta igen.

Saldo: 0,0 km

Totalt: 1 494,8 km

Mål: - 34,8 km

Kanon: Käket på personalmiddagen

Kalkon: Minuskilometrarna

söndag 18 maj 2014

PÄRONSKALLENS HEMRESA

Dag 138
Vilken dag i går! Helt underbar. Allt klaffade. Loppet. Vädret. Fotbollsmatcherna. Päronskallen full av intryck. Somnade överlycklig.
Söndag. Tajm to leave. Tajm to say goodbay. Päronskallen fixade frukost. Påminde vaimo om mysfaktorn med ruuuum-söörvis. Packade. Och stövlade ut till Västtrafiks busshållplats. Läste att man inte kunde köpa biljett av deras kuljettajat. Måste beställa den på förhand. Naa-lejss? Kliade päronflinten? Försökte SMS:a kompaniet. Lyckades inte. Hur tusan? Ringde. En snubbe förklarade för päronskallen. Som fattade nada. Drog i stället vaimo in i nästa buss. Tjuv-åkte. Förlåt Västtrafik! Men skulle nog betalat. Om jag fått. Åkte, åkte och åkte. Nu är vi ju på väg ut ur stan, stönade vaimo? WTF? Päronskallen klev fram till rattgubben. Hur kommer jag till Centralstationen? Jooo-duu, då måste du ta en buss som går åt andra hållet. Shitt, shitt, shitt! Hade alltså snyltat med fel buss. Klev av. Vaimo suckade. Klev på en ny åt-andra-hållet-buss. Tjuvåkte igen. Men nu i rätt riktning. Fortsatte sen med Flygbussarna ut till lentokenttä. Läste om loppet i GP och GT. "Den perfekta dagen för ett Göteborgsvarv var i går. Runt tjugo grader och en lätt svalkande vind. Massor av folk och otroligt god stämning vart man gick." Andelen kvinnor hade ökat till 35,8 %. Femtio deltagare hade kollapsat i värmen. En tjugosju-årig man dog. Frid över hans minne. På Landvetter. Päronskallen käkade korv-me-brö. Och en yoghurt-bägare. Lyckades spilla ut torrfodret. Som fanns på bägarlocket? Spillde dessutom halva yoghurten i päron-famnen. Shitt! Shitt! Hur tusan skall man öppna en sån här? Vaimo dubbelsuckade. Nöjde sig med en sallads-lautanen.
Päronskallen sov på flyget från Göteborg till Tukholma. Lika så bra. Hastade vidare. Från inrikes till utrikes. Via Tax Free. Köpte fem stockar. Vaimo nöjde sig med en dofta-gott-flaska från Victorias hemligheter. Kostade skjortan. Från Tukholma till Vasa. Glömde stockarna vid väsksläppet. Räddades av den hulda. Köpte henne en Fazers blå i Årvas. Som tack. Men käkade hälften själv.
Home, sweet home. Resenärerna överraskades av en välstädad lägenhet. Trean hade nog haft kvinnlig städhjälp? Lassade in stockarna i frysen. Slukade falu-korvs-snutten han släpat med sig. Ända från Svärjes solsida. Armadis goov, tyckte han!

Saldo: 0,0 km

Totalt: 1 494,8 km

Mål: - 23,2 km

Kanon: Falukorv

Kalkon: Tjuvåket

lördag 17 maj 2014

TRETUSENTVÅHUNDRAÅTTIOTRE

Dag 137
Sent i går kväll. Arrivade med flygbuss till Nils Ericsson Terminalen i Göteborg. Letade efter en taxi. Hittade genast en ledig. Den trevliga mörkhyade chaffisen frågade om vi kom från Jugoslavien? WTF? Sen snajade jag. Päronskallens tre millimeters frisyr. Vaimo gillar ju inte kamningen. Påstår att jag det är jugge-maffioso-stuk över den. Antagligen tyckte chaffisen samtala tavalla. Loggade in till vandrarhemmet. Två sängar, en sänglampa och en liten tv. Siinä kaikki. Vaimo gillade inte att behöva dela wc och dusch med övriga gäster. Försökte trösta henne med mysfaktorn. Begav mig sen ut i Göteborgsnatten efter frukostgrejs. Återvände med två livsmedels-kassar. Som jag med milt våld tryckte in i vandrarhemmets kök. Slöt sen ögonen. Somnade bums.
Sjuttonde maj. D-day. För Norge. För Arsenal. För Jaro. Och för päronskallen. Steg upp sex. Kokade gröt och Presidentti. Bredde falukorvsmackor. Bjöd vaimo på en brakfrukost. Sen vandrade vi genom Slottsskogen till nummerlappsutdelningen. Päronskallen  gick fel ett par gånger. Förstås. Vaimo suckade. Mötte Folke W. Som guidade oss vidare. Gav värdefulla tips. Tusen tack! Köpte ett par kompressionsbyxor på mässan, 2XU. Återvände till vandrarhemmet. Käkade lite. Och drog på mig tävlingsdressen. Joggade tillbaks till startplatsen. Fantastiskt väder. Lite fläktande vindar. Nära tjugo. Fullsmockat med folk. Mötte Folke på nytt. Och hans tre svågrar. Som också skulle springa. Trettiotvå startgrupper. Folke i den andra. Jag i den tolfte. Gebrselassie, segraren i herrklassen kom i mål långt innan jag fick starta, 14:35. 
Loppet. Klämde i mig en gel strax före startskottet. Alcazar dånade ur högtalarna. Blamera it on the disco. Pang. Rusade iväg. Bromsade. Snirklade mig fram mellan folkmassorna. Försökte kuta på. Stört omöjligt. Ta det lugnt Ingo! Snart blir det lättare att komma fram. Det blev det aldrig. Hela loppet påminde om min premiär i Lidingöloppet 2011. Då sprang jag nästan hela loppet i lingonriset. Ibland kunde jag gasa på. Men så blev det stopp igen. Kollade snittfarten. Garminen visade 5:42-5:46 hela loppet. Och jag som siktat på 5:40! Sista kilometern blev min snabbaste, 4:22. Ändå så blev sluttiden blyga 1:39:41. Alltså nästan minuten sämre än vad jag hade tippat. Nååjaa. Loppet var kanske mitt lättaste långlopp, någonsin. Och jag njöt från första till sista steg. Det är ju också viktigt. Publiken var fantastisk. De femtiotvå banden som uppträdde inspirerade. Och det var skitkul att springa förbi alla pustande medtävlare. Slutade på plats 4591. Jahapp. Inget man berättar för barnbarnen. Men jag hade i alla fall nästan 60 000 löpare bakom mig. Och medaljen var riktigt najs!
Efter loppet. Vandrade tillbaks till vandrarhemmet. Ringde vaimo och morsan. Som grattade. Tack, tack! Ringde Folke. Som sprungit åtta minuter snabbare. Ringde Henry M. Berättade om loppet. Jaromatchen? Jo de vann. Najs! Duschade. Käkade kebabpizza på Slottsskogens pizzeria. Följde med Arsenal-Hull, FA-cupfinal. Vansinnigt spännande! Kanonjärerna i ett tidigt strupgrepp. Två-noll i baken efter bara nio spelade. Cazorla reducerade, Kocielny kvitterade och Ramsay sköt hem bucklan till Arsenal! Tre-tusen-två-hundra-åttio-tre dagars ökenvandring är över. Nio långa år! Päronskallen jublade som besatt. Vaimo och de övriga gästerna i Linné Vandrarhotell trodde nog att killen i rum 204 fått solsting! Men WTF! Vilken fantastiskt, underbar D-day! Tack Göteborg! Tack Jaro! Merci  Arsene Venger! Thanks Arsenal! You made my day compleete! Naa-leiss.

PS
och grattis Norge!

Saldo: 22,6 km

Totalt: 1 494,8 km

Mål: -12,2 km

Kanon: FA-Cuptiteln

Kalkon: Absolut ingenting.

fredag 16 maj 2014

ANLÄNDE

Dag 136
I går kväll. Läste Folkes mejl en gång till. Memorerade banan. Kollade ett par filmer från tidigare lopp. Stoppade ner ett gröt- och ett kaffepaket i väskan. Varmuuden vuoksi. Kröp i säng. Vaimo ville snacka jobb. Jag ville sova. Hon snackade. Jag lyssnade. Na liiti.
Äntligen fredag! Skuttade ur dubbelsängen. Den pratglada blev kvar. Medan jag käkade. Och sökte mig till jobbet. Sydliga vindar. Värmen på väg. Lagom till Jaromatchen. Lagom till mitt race.
Efter jobbet. Liftade hem med en kollega. Käkade en tallrik broilerpasta. Väntade på vaimo. Äntligen låg alla lockarna på plats! Rattade svarta söderut. John B knackade på axeln. Tunga ögonlock. Skitsvårt att hålla mig vaken. Ända tills jag fick ett SMS från SAS. New departure time. WTF? Flyget från Tukholma skulle departa en timme senare än beräknat. Shitt! Då kommer vi ju fram först till natten. Nååjaa. Inget att göra åt. Inte stressa Ingo! Inte bra för loppet. Tagga ner! Vaimo fastnade i säkerhetskontrollen. Blev av med en deodorantpullo. Löjligt! Men säkert helt enligt Lex Flygfält. Hann med kaffe och örfil i Vasaterminalen. Kostade skjortan. Tur att det var palkkapäivä igår!
Anlände till Arlanda. Något försenade. Lycka till i Göteborg! En kille, typ tretti, jag inte kände. Tack! Men hur vet du att jag skall springa där? Jo, jag är från Vasa. Och brukar läsa din blogg. Själv skall jag kuta i Köpenhamn på söndag. Najs! Önskade Alfred S lycka till. Förstås. Sen skiljdes våra vägar. Vaimo och jag traskade vidare till inrikesterminalen.
Sov hela flighten, Stockholm-Göteborg. Missade gratiskaffet. Surt! Anlände till Landvetter halv tie. Toppenväder. Typ femton grader. Ringde Folke W. Och stämde träff med honom. I morgon bitti vid nummerlappsmässan. Sitter just nu på flygbussen. Gillar att de erbjuder sina kunder trådlöst. Något för gula bolaget att ta efter. I morgon gäller det. En-trettio-åtta-fyrtiosex siktar jag på. Och att ha skitkul. Förstås. 

Saldo: 0,0 km

Totalt: 1 472,2 km

Mål: - 23,8 km

Kanon: Vädret

Kalkon: Flygförseningen

torsdag 15 maj 2014

TVÅ KVAR

Dag 135
Efter i styrelsemötet i går kvällen. Lusläste och memorerade ett långt mejl jag fått av Folke W. Vars rygg verkade vara på bättringsvägen. Najs! Folke gav mig en massa värdefulla tips om banan och loppet. Typ. Det är stor trängsel de första kilometrarna, egentligen ända fram till Älvsborgsbron. Det finns några sugande backar också före bron, den första kommer genast då man far ut från Slottsskogen. Tusen tack Folke! Kröp i säng. Somnade med ett taggat leende på läpparna.
I morse. Två dagar till D-day. I morgon bär det av! Gjorde en kropps-check. Benen på bättringsvägen. Helt klart. Tack Sune E! Ryggen okej. Skoskavet så gott som borta. Skall nog funka med Compeed. Käkade gröt. Och kollade senaste väderleksprognosen. Fortsatt bra utsikter. Fjorton grader. Två meter i sekunden. Normaldag på jobbet. Körde lite fotbollsteknik med treorna. Kände mig som en buffel med bollen. Märks att det var länge sen jag sparkade en boll. Pastagratäng till skollunch. Passade mig perfekt. Hem med tvåbussen. Janne S bakom gula ratten. Spelade Elvis.
Hemma. Packade. Kinvarorna i stället för Boston. Halvlånga tajts. Och en gulan pajto utan ärmar. Heter visst linne i Svärje. Strumpor och kalsare. Siinä kaikki. Handbagage. Ringde vandrahemmet. Kollade att vi var väntade. Jo-o-då, ni är så välkomna, kvittrade en brud i andra änden. Frågade om vandrarhemmet hade något trådlöst nätverk? Det hade man, påstod lärkan. Bra! Fixade mera pasta, broilerpasta. Tvättade kläder. Pustade ut en stund i treans obäddade. Somnade förstås. Käkade sen den sista slurken bastucupsoppa. Fyllde på mjölkförrådet i lähikauppan. Och besökte mina föräldrar på Trädgårdsgatan. Kollade på Giro di Italia med farsan. Morsan bjöd på påskägg.
I morgon bär det av. Direkt efter jobbet rattar jag vaimos svarta till Vasa. Och på lördag står jag på startlinjen tillsammans med sextio-fyra-tusen (!) likasinnade. Sveriges Television (SVT1) direktsänder från loppet. Med start halv två, finländsk tid. Päronskallen (nr 37907) rusar iväg 15:35, alltså strax före Jaromatchen.

Saldo: 0,0 km

Totalt: 1 472,2 km

Mål: - 12,8 km

Kanon: Folkes tips.

Kalkon: Bollbehandlingen har rostat rejält.

onsdag 14 maj 2014

1:38:46?

Dag 134
Efter loppet i går kväll. Låg som en klubbad oxe hemma i tv-soffan. Mådde illa. Var tvungen att skippa kvällskaffet. Masade mig till sängen. Väl medveten om att jag John B inte var där. Halvsov mig igenom natten. Hörde hör nordan friskade i därute.
I morse. Steg upp. Fruktansvärt trött. Päronskallen värkte. Päronbenen slitna. Undrar just om tre dagars vila kommer att räcka? Drillade. Spolade nogsamt. Käkade gröt. Peedade iväg. Fortsatt blåsigt. Lastade in Treken i gulas bagageutrymme.
Normaldag på jobbet. Skickade ut inbjudningar till en vårfest. Höll en engelskalektion i sexan. Spelade "Love me do" av Lennon & McCartney för eleverna. Frågade om de hört talas om The Beatles? Möttes av frågande blickar. Göta Petter! Kände mig plötsligt som en stenåldersmänniska. Nååjaa. Å andra sidan. Jag vet ju typ nada om de artister som är i ropet just nu. Huvudvärken fortsatte mala i päronskallen. Var tvungen att slänga mig en stund på soffan i hälsovårdarens väntrum. Sov en halv timme. Vaknade lagom till skollunchen.
Efter jobbet. Tog gula och Treken till Cronhjelmskolan. Varifrån jag sen peedade till min hovmassör Sune E. Kämpade i motvinden. Men hann precis. Sune jobbade som vanligt bra med päronbenen. Puulade ischiasnerven. Och kollade om jag skött töjandet. Njaaaeeee, det har nog blivit lite si och så med den biten. Peedade hem sen. Tog nästan en timme. Trots att jag hade nordan i ryggen.
Hemma. Tomt i lägenheten. Målartejpbitarna var borttagna. Värmde upp bastucup-soppan. Slevade i mig en tallrik. Fortfarande trött. Och päronskallen värkte. Dök ner i treans. Sov en timme. Skulle gärna fortsatt. Men var tvungen att stiga upp. Och hasta vidare till ett styrelsemöte med Liga-Jaro.
Efter mötet kollade jag de preliminära väderleksutsikterna till lördag. Lagom varmt, typ 16 grader. Uppehåll. Inte alls blåsigt, typ 3 m/s. Ganska perfekt. Hoppas yr.no håller vad de lovar! Sen deltog jag i en tävling på jogg.se där man skulle gissa sin sluttid. Hmmmmm? Svårt! Mitt PB på halvmaran blir svårslaget, 1:34:42. Banan känner jag inte till. Även om jag varit i Göteborg ett par gånger. Klämde till med 1:38:46. Vilket betyder att jag borde klara av att snitta 4:40 min/km. Lätt blir det inte. Speciellt uppför Älvsborgsbron. Men det skall nog gå, naa-lejss.

Saldo: 0,0 km

Totalt: 1 472,2 km

Mål: - 1,8 km

Kanon: Lovande väderleksutsikter till lördag.

Kalkon: Huvudvärken

tisdag 13 maj 2014

BRANDÖVNINGEN

Dag 133
Päronskallen avslutade måndagen vid spisen. Tillredde BastuCup-soppa till nästa dag. Apade mästerkockarna. Stavmixade. Och skvätte ner hela köket. Disktrasade bort fläckarna. Så gott han nu kunde. Vaimo i soffan. Stönade.
Tisdag. BastuCupsdag. Startade med invägning. Sjuttio-en-komma-sex. Ja-happ! Käkade gröt. Ställde in soppan i kylen. Peedade till gula startplatsen. Köpte läsårets sista månadskort.
Normaldag på jobbet. Förutom en brandövning. Päronsk .... förlåt .... skolans rektor skulle utrymma hela byggnaden. På tre minuter. Utrymningsordern omsorgsfullt nedplitad. "Ett viktigt meddelande. Detta är en brandövning. Det brinner utanför slöjdsalen. Skolan skall omedelbart utrymmas. Samling i rinken på bestämda platser. Jag upprepar."  Tio över nio. Just-in-tajm. Fattade han mikken. I givakt. Harklade sig. Läste med myndig röst sitt inövade meddelande. Två gånger. Lyssnade. Knäpptyst? WTF! Hundra-trettio-tre ungar och deras lärare kutar ut! Ljudlöst? Mission impossible. Kollade kablarna till högtalarsystemet. Verkade ok. Tittade på pratdosan. Två knappar. Och en mikrofon. Hmm? Två knappar? Tryckte förstås fel! Päronsk .... förlåt rektorn testade den andra. Nu hördes han. Klart och tydligt. Och ungarna var ute på en halv minut, typ. Rektorn själv störtdök ut genom sitt fönster. Men först efter att han larmat brandkåren. Förstås. Något försenad. Men det hajttade väl inte så mycket. Den här gången!
Hem med tvåbussen. Sov. Klev in i lägenheten. Möttes av en arg målar-tejps-gubbe på toalettsitsen. Morgondrillen hade antagligen lämnats ospolad? Fortsatte till köket. Möttes av mera målartejp? WTF? På väggar. På köksskåp. På kaffebryggaren. Överallt fanns små bitar! Studerade dem närmare. Hittade en klick soppa bredvid varje pala! Ahaaa! Det var därför vaimo stönade så. I soffan. I går kväll. Då jag stavmixade. Som Leif Mannerström. Disktrasade bort soppan. Skämdes. Förlåt vaimo! Men jag såg inga fläckar i går. Se on totta. Jag svär.
Fick ett mejl av Ola S. Föreslog att vi skulle följas åt ikväll. Undrade vilken fart jag siktade på? Tja, typ 5:15 min/km, föreslog jag. Passar bra, skrev Ola. Kul med sällskap! Jag kan ju överraka honom. Och tokspurta de tio sista metrarna. Och få en extra poäng, smålog päronskallen.
Klockan fyra. Käkade resten av soppan. Alltså den som inte fastnat på väggarna. Konsistensen och färgen påminde väldigt mycket om min tid som småbarnsförälder. Det man hittade i Pampers. Men smaken var det inget fel på. Toppade pampers-sörjan med bacon och creme fraiche. Mmmmmmm!
Halv sex. Spolade. Och peedade till startplatsen. Värmde upp en kilometer. Startade tillsammans med Ola. Vi tar det lugnt idag, påminde han mig. Naturligtvis. Drog på mig mina Boston-dojor. Shitt! Shitt! I lördags hade päronskallen hade tvättat skorna. I sexti grader. Nu klämde de på tårna. Bytte till ett tunnare par strumpor. Hjälpte lite. Ola och jag följdes åt. Hela loppet. Fem-femton-farten låtsades vi båda glömma. Snittade 4:36. Högerdojan började skava. Voj skåånis! Päronskallen stannade för att knyta om. Men lyckades bara slå en smällknut på vänstern. Med en dryg kilometer kvar kom vi ikapp Carl-Anton M. Dagens poängsaldo blev ändå mycket magert. Sluttiden blev bedrövlig, 1:33:42. Drygt fem minuter sämre än ifjol. Nååjaa. Det kanske ger mig ett bättre utgångsläge nästa tisdag. Och. Det är ju först på lördag jag skall vara på topp. Joggade ner med Ola. Bastade. Och peedade hem. Rätt nöjd ändå.
Nu skall jag vila, vila, vila. I tre dagar. I morgon skall jag till min hovmassör Sune E. Och på fredag flyger jag och vaimo till Göteborg. Hoppas på bra löpväder. Och att skavsåret på högerfoten hinner läka.
 
Saldo: 22,2 km
 
Totalt: 1 472,2 km
 
Mål: + 9,2 km
 
Kanon: Tre vilodagar väntar.
 
Kalkon: Skotvätten
 

måndag 12 maj 2014

TÄNKTE OM

Dag 132
Avslutade morsdagskvällen vid köksbordet tillsammans med vaimo. Och en kööpis-pizza. Tjock och god var den. Sköljde ner min halva med dååm-firi (kolsyrefattig) påskmust. Raap! Länge sedan jag unnat mig pizza. Hade nästan glömt hur gott det kan vara. Kröp i säng. Mätt och belåten. Men lite bekymrad över matchvikten.
Måndag. Ynka tre veckor till sommarlovet. Shitt! Skoldagarna tar slut. Och jag har så mycket ogjort i jobbet. Stressande. Käkade gröt. Och rattade farsans fransman till jobbet. En jättelång arbetsdag väntade. Medarbetarsamtal. Lektioner. Kanslijobb. Rektorsmöte. Avslutade dagen med ett föräldramöte för nya ettornas föräldrar. Presenterade ett pilotprojekt i skolan, en-till-en. Lärplattor åt kidsen i ettan. Jättespännande, tycker jag. Föräldrarna verkade också vara med på noterna. Hem sen. Via biltvätten. Kliinade upp fransmannen åt farsan. Som tack för lånet.
Hemma halv sju. Käkade Leilas fröknäcke. Drack te. Loggade in på LiveScore. MyPa versus Jaro. Bortalaget började bra. Ledde med två mål i halvtid. Otroligt!  Men hemmalaget kom ikapp. Och gick förbi. Surt! Nååjaa. Jaro har ändå fått en bra start i årets liga. Bara att bita ihop och ta nya tag på lördag, hemma mot TPS.
I morgon springs BastuCupens tjugo kilometers lopp. Med tanke på lördagens utmaning, GöteborgsVarvet, hade jag ju tänkt skippa loppet. Men, men. Nu har jag tänkt om. Jag skall nog starta i morgon också. Tanken är att jag INTE skall springa för fullt. Spara på benen. Få se hur det lyckas? Kollade startlistan. WTF? Kenneth S, som slog mig rejält på femman, startar en halv minut före mig! Miten on mahdollista? Och Niklas K startar bara en halv minut efter mig. Han kommer ju att kuta förbi mig redan före Rivägen! Nååjaa. Jag skall försöka kyla ner päronskallen. Och ta det piano. Om det nu går? Men nu skall jag koka en riktigt smarrig Bastu-Cup-soppa. Mitt bränsle i morgon.

Saldo: 0,0 km

Totalt: 1 450,0 km

Mål: - 2,0 km

Kanon: En-till-en-projektet.

Kalkon: Jaroförlusten

söndag 11 maj 2014

FIRADE MOR

Dag 131
ESC i går kväll. Jobbigt att hålla sig vaken. Speciellt under balladerna. Sov nog bort ett par låtar. Hittade ingen favorit. Men tyckte det var bra att Österrike vann. Och att Ryssland gav en tia åt vinnarlåten. Halv två var spektaklet över. Trean kom hem från bruudes. Överräckte tre burkar åt sin päron-farsa. Från Joanna. Alltså sånakunon (svärdottern) miin. WTF! Åt mig? Jepp. Shitt vad glad jag blev åt burkarna. Thanx Joanna! Mitt i prick. Snuslagret är så gott som tomt. Klämde fram en Conchita-tår av lycka. Och kröp sen i säng.
Morsdag. Steg upp kahdeksalta. Vaimo i jobb. Käkade gröt och bloggläste. Tove L hade i går sprungit ett halvmaratonlopp, Kungsholmen Runt. Fyra i damklassen på 1:26:32. Kanonbra tid! Men det som imponerade mest på mig var en femtioåtta årig trummis som kutat loppet på 1:19:11. Göta Petter! Det ger en snittfart på 3:45 min/km. Fortsatte morgonsysslorna med en McKenzie ryggövning. Som jag hittat på YouTube. Lade mig på tamburmattan. På mage. Pressade sen med spagettiarmarna upp axlarna och päronskallen. Så att ryggen svankade. Typ som en säl gör. Kändes riktigt skönt efteråt. Faktiskt! Undrar om Folke W håller på med något liknande?
Fixade käk åt trean. Peedade sen till Trädgårdsgatan. Med en morsdagsros, gröna kulor och lite bastucupsoppa. Världens bästa morsa bjöd på käk, kaffe och tårta. Sen hem igen. ESC-finalvakandet började ta ut sin rätt. Sov hela eftermiddagen. Överraskade vaimo med käk och en morsdagsros. Skjutsade trean till Drakabussen. Via farmors. Hastade sen vidare till Fitness. Kutade en dryg mil. I någorlunda hyfsat tempo. Typ strax under fem per kilometer. Benen kändes betydligt piggare nu. Bastade. Töjde hamstringens på bastulaven. Och fortsatte från gymmet till Björnvägen. Svärmor bjöd på morsdagskaffe och mera tårta. Försökte övertyga henne om att Conchita nog är en man. Vet inte om jag riktigt lyckades? Efter morsdagskaffet kollade jag och svärfar på PL-avslutningen. Grattis till titeln alla City-fans! Säger som Tony R. Jag är inte bitter. Bara na liiti.

Saldo: 11,5 km

Totalt: 1 450,0 km

Mål: + 9,0 km

Kanon: Burkarna jag fick av sånakunon.

Kalkon: Antagligen för mycket tårta idag.

lördag 10 maj 2014

KOCKADE

Dag 130
I går kväll. Efter HOP-HAB:s Cupavslutning. Glömde langkalsare och schampoflaskan i SSJ:s klubbhus. Shitt! Peedade hem med nyblivna femtioåringen, Bo L. Drack sen kvällskaffi med vaimo. Kollade upplösningen på Let´s Dance. Rätt kille vann. Absolut. Trean kom hem från Draka. På gott humör.
Lördag. Prick en vecka kvar till GöteborgsVarvet. Sovmorgon på Marstranden. Vaknade först kring nie. Käkade gröt. Rattade svarta till gröna butiken. Storhandlade med vaimo. Smusslade ner nyaste numret av Runners World.
Hemma. Fixade spagetti-käk åt trean. Tog sen itu med Bellas Bastu-cup-soppa. Toppade anrättningen med turkisk yoghurt och bacontärningar. Premiärskeden? Klart godkänd. Aningen pepparstark. Men korrigerade med en gräddskvätt.
Peedade sen i duggregnet till Västra Plan. Jaros B-juniorer versus KäPa. Frös som en hund på läktaren. Bara jag inte drar på mig en förkylning nu! Jämnt på plan. Såg ut att sluta oavgjort. Men bortalaget petade in en boll på slutet. Surt. Peedade hem igen. Drog ett par knallröda heat-holders på mina stelfrusna tår. Spolade varmt vatten på händerna. Tog itu med dagens nästa projekt. Leilas fröknäcke. Sen var det träningsdax. Kutade LarsmoMaxi i hyfsat tempo. Men benen kändes fortfarande tunga. Funderade jag på hur jag skall lägga upp veckan inför GöteborgsVarvet. Hmmm? BastuCupens tjugo hamnar jag att skippa. Måste vila. Åtminstone på onsdag, torsdag och fredag. Sova mycket. Hålla koll på kilona. Och undvika bobbor.
Kollade resultaten från dagens HCR. Carl-Anton M:s 1:42:38 betydde ett nytt prydligt PB. Ola S på 1:44:15 och Markus S under en-och-en-halv-timme, 1:29:04. Starkt jobbat grabbar! Åtminstone Maku hade tagit ut sig rejält. Och haft en-nära-döden-upplevelse. Typ den jag hade i tisdags.
I kväll planerar jag bjuda vaimo på bastu-cup-soppan. Sen blir det ESC-final i TV-soffan.  Tyvärr tog sig inte min irländska till finalen. Antagligen för urringat? Gissar att jag somnat efter två låtar?

Saldo: 11,5 km

Totalt: 1 438,5 km

Mål: + 8,5 km

Kanon: "Mina" knallröda heatholders.

Kalkon: B-juniorenas uddamålsförlust.

fredag 9 maj 2014

HOP-HAB

Dag 129
Gottade mig åt Jarosegern i går kväll. Tänkte kolla på ESC-semin. Men orkade inte. Kröp i säng. Somnade tvärt.
I morse. Trött. Aamupuuro. Till jobbet med gula. Möte med speciallärarna redan klockan sju. Problem med schemaläggningen. Shitt! Höll ett par lektioner. Korvsoppa på skollunchmenyn. Avslutade engelskatimmen med Bill Haleys Rock Around the Clock. Eleverna gillade. Hem med gula. Gjorde en avstickare till Trädgårdsgatan. Kollade på reprisen av ESC. Finlands låt? Tja. Svårt att säga. Duktig sångare. Halvtaskig låt. Irland gillade jag däremot. Men då var det kanske mera sångerskans urringning.
Hemma. Läste Polis. Upplösningen. Spännande värre. Käkade lite. Packade träningsväskan. Och pedade iväg till SSJ:s bastu vid Pavis. Till HOP-HAB Teams Cupavslutning. Hälsade på gänget. Sen bar det av. Ut mot Strandis. Bra löpväder. Mulet, men varmt. Grels V och Tommy F rusade iväg. Grels haltade. Vilken kille! Övriga tog det lite lugnare. Sprang med Kjell K, Jarmo M, Kurt K, Bo L och Jan-Åke N. Kände fortfarande av BastuCupens femma. Tunga ben. Jättetunga. Farten skruvades upp efterhand. Men ingen tjurrusning. Strax under fem som bäst. På hemvägen tog mitt gäng en genväg. Och tog flinande emot Grels & Co. Vart lämnade ni?
Bastu efteråt. Päronskallen håksade att han glömt handduken. Shitt! Torkade päronkroppen med tusen  pappershanddukar. Förlåt SSJ! Markus K dök upp. Hur många maratonlopp har du i år? Hmmm? Bara ett. Markus suckade. Och började redogöra för sina. Imponerande.
Fortsatte till Pavis. Ordförande Leif K hälsade sex nya medlemmar välkomna. Fyrtioåtta nu. Applåder. Uppvaktade nyblivna 50-åringen Bo L. Gubbarna klämde i med "Ja må han leva". För kung och fosterland. Tonfallets medlemmar, som just briljerat med stämsång, ryggade tillbaks. Dags för prisutdelning. Jan-Erik G triumferade i sextioårsklassen. Medan Kurt K tog en solklar seger i den allmänna. Sen var det dags att lotta ut Cupens deltagaravgift, 480 juuro. Andlös spänning runt bordet. Blir det jag? Päronskallen höll pärontummarna. Hårt. Hoppades. Tommy F som fru Fortuna. Och vinsten går till......ta-ta-daa......Bosund.....WTF?....till mig?....nej....... till Nisse B. Shitt! Men grattis Nisse! Päronskallen tröstade sig med en Pavisklassiker, jägarsmörgås. Och en mycket liten pilsner. Bara så ni vejt.

Saldo: 11,0 km

Totalt: 1 427,0 km

Mål: + 8,0 km

Kanon: HOP-HAB Team

Kalkon: Tunga ben

torsdag 8 maj 2014

DERBYT

Dag 128
Avslutade kvällen med PL, Manchester City versus Aston Villa. Ettan dök upp. Maaaat! Lassade in spagetti i TV-soffan.  City vann solklart. Och är nu väldigt nära mästerskapstiteln. 
I morse. Kollade väderleksutsikterna inför kvällens stora händelse, Jaro-VPS. Hmm. Inte så kallt. Inget regn. Käkade gröt. Och peedade till gula startplatsen. En arbetarskyddsinspektion på agendan. Förberedde den. Plockade fram en massa planer och instruktioner. Hälsade inspektören Rosita S välkommen. Bjöd på kaffe. Fick tusen frågor. Försökte svara sanningsenligt. Så gott jag kunde. Men blev ofta helt svarslös. Hmmm? Ingen aning. Göta Petter vilken koll tjejen hade! Jo, jo. Naturligtvis. Det skall jag fixa. Drog en lättnadens suck då inspektörens frågor äntligen sinade.
Efter jobbet. Hem med tvåans gula. Ett nytt ansikte bakom ratten. Verkade trevlig. Fortsatte direkt till Polisen. Efter ett tillfälligt ordningsvaktkort. Hem sen. Käkade en portion lasagnette från i lördags. Vilade på soffan. Men fick ingen riktig ro. Drack en kaffe. Och peedade till Keskuskenttä. På vägen dit mötte jag farsan. Som satt och vilade sig i solen på Kvarnbacken. Växlade några ord med honom. Sen var det derbydags. Laddade ölstugan. Ställde i ordning biljettkassorna. Drog på mig ordningsvaktjackan. Och en bister uppsyn. Tog emot Vasalagets ökända supportrar. Som för omväxlings skull var rätt lugna. Marko K skötte kroppsvisteringen. Jag delade ut biljetter. Tervetuloa! Avspark. Mikael G dirigerade mig till solsidan. En bit från Vasaborna. Passade mig perfekt. Kunde för omväxlings skull följa med hela matchen. Ingen höjdare. Tyvärr! Tillknäppt spel. Speciellt i första halvlek. Jublade i smyg åt Jonas E:s ledningsmål i andra. Applåderade stillsamt Jesse Ö:s straffräddning. Jaro vann med uddamålet. Och avancerade till andra plats i serietabellen. Otroligt najs! Tömde ölstugan. Käkade en glass. Och peedade hem. Nöjd och belåten.
I morgon kväll skall jag med grabbarna på HOP-HAB:s Cupavslutning vid Pavis. Men först skall vi ut och springa. Det skall bli hur kul som helst.

Saldo: 0,0 km

Totalt: 1 416,0 km

Mål: + 8,0 km

Kanon: Jarosegern

Kalkon: Arbetarskyddsinspektionen

onsdag 7 maj 2014

SÖMNPROBLEM

Dag 127
I går kväll. Efter knoppen-versus-kroppen-kampen. Pustade ut i TV-soffan. Käkade två knackkorvar till kvällskaffet. Ingen speciellt lyckad kombo. Fruktansvärt trött redan då Timell började dra ut spikar. Kröp i säng. Somnade tvärt. Men vaknade lika snabbt. Tankarna snurrade. Myror i pyjamasbyxorna. Benen småkrampade. Fixade inte att somna om. WTF? Taas? Exakt samma fenomen som efter premiärtian. Och efter förra veckans femton. Jag kan inte sova efter mina Bastucuplopp! För uppjagad? För trött? För många intryck? Konstigt!
I morse. Efter en natt i halv-dvala. Vände mig på rygg. Sträckte ut höger benet. Sen vänstern. Aaaaagh. Skönt! Kravlade mig upp. Fortfarande trött. Käkade gröt. Peedade till gula startplatsen. Dallas från Munsäl bakom ratten. Glad som en lärka. Normaldag på jobbet. Nästan. Hamnade nämligen att vikariera Jens L. Slöjd i trean. Helikoptrar, pansarvagnar, blomkrukor, nyckelringar, halsband. Alla elver med olika projekt. Annat var det förr. Typ, då päronskallen gick i skolan. Då gjorde man antingen en stövelkneckt, en blompall eller en stafettpinne. Samma grej för alla. Lyckligtvis hade jag händiga skolfarfar Yngve S som back-up. Det behövdes verkligen. För päronskallen är en usel slöjdare. Hem med fyrans buss. Fortsatte direkt till bostadsbolagets styrelsemöte i Realia.
Hemma. Vaimo bjöd på spagetti med murusås. Najs! Käkade två lass. Efter att den hulda fotgraferat hopkoket. Vardagsbilder till ansiktsboken, kuulemma. Efter maten. Röjkte och fundeerade. Springa eller inte springa idag? Hmmmm? Inte springa. För trött. Lade mig i treans säng. Låg och vred mig en halv timme. Försökte somna. Nehepp! Bäst att stöka undan springandet ändå. I morgon är det ju Jaromatch. Steg upp. Packade träningsväskan. Och begav mig till stan bästa gym. Kutade en dryg mil i pratfart. Gasade på lite de sista två. Töjde ut hamstringsen i spegelsalen. Bastade. Och peedade hem igen.
Läste på ansiktsboken att min gode vän Folke W drabbats av ryggskott. Folke skall springa sitt tionde GöteborgsVarv om en dryg vecka. Så skottet kom väldigt olägligt. Men. Till skillnad från en viss päronskalles buranakurer skall han ta hjälp av en metod som kallas MBT. Eller McKenziemetoden efter dess grundare Robin McKenzie från NZ. Jag googlade och läste lite om behandlingen. Hmmm? Det kan nog funka! Naa-lejss. Lycka till Folke! Hoppas vi ses i Slottsskogen ändå.

Saldo: 11,0 km

Totalt: 1 416,0 km

Mål: + 19,0 km

Kanon: Middagen

Kalkon: Folkes ryggskott

tisdag 6 maj 2014

KAMPEN

Dag 126
I går kväll. Jättetrött efter en lång arbetsdag. Och ett brödbak. Plockade fröbröden ur ugnen. Kröp i säng strax efter tie. Somnade tvärt.
Tisdag. Tävlingsdag. BastuCupens femma i kväll. Men först invägning. Sjuttio-två-komma-noll. Jahapp. Som förr. Nöjde mig med en banan. Läste ÖT. Fortsatte till jobbet. Med gula. Förstås. I jobbet. Hade besök. Eivor L, en studiekompis från Peffantiden. Kärt återseende. Lax på skol-lunch-menyn. Hem med gula. Sov hela vägen.
Hemma. Kollade mina gamla resultat. Hittade ett fel. Göta Petter! Mitt PB på femman är inte 21:02. För två år sedan kutade jag sju sekunder snabbare, 20:55. Shitt pommfritt! Det hade jag aldrig trott. Nåjaa. Inget att gråta över. Klockan fyra traskade jag i stället över till Isabella och Tomas M. Med ett fröbröd i näven. Käkade Bellas Bastucupsoppa. Mmmmm! Gillade verkligen. Thanx!
Fortsatte med Treken till Brahes bastu. Soligt. Men blåsigt. Nordlig vind. Hoppades att den skulle gå hem. Senast 18:15:15. Min starttid. Först på plats. Nästan. Värmde upp på spånbanan. Tillsammans med Kenneth S.
Startade tillsammans med tolv andra. Helt galen öppningsfart. Vågade inte följa. Släppte direkt. Trots att vaimo stod och hejade. Hela racet blev en kamp. En kamp där kroppen och knoppen fajtades. Kroppen skrek STANNA! Knoppen svarade ALDRIG I LIVET! Lungorna jobbade som aldrig förr. Blev ändå omsprungen. Hela tiden. Humöret sjönk. Fattade nada? Två kilometer kvar. Kollade till slut klockan. Hade snittat fyra-noll-fyra. WTF? Vilken glad överraskning! Det trodde jag inte. Det kan ju gå! För tusan. Bara jag orkar de två sista. En kilometer kvar. Fyra-noll-sex. Pulsen på 180. Absolut max för mig! Kroppen skrek STANNA ELLER DÖ! Knoppen vägrade. Pinade kroppen i mål. På 20:31,6. Nytt PB. Helt ofattbart skönt!
Efteråt. Hämtade andan i målområdet. Snackade lite med Folke W. Tackade Bella för Bastucupsoppan. Vaimo grattade sin sankari, 54 v. Som joggade ner med Erik S och Folke J. Bastade tillsammans med Jonas E, Niklas S och loppets ykkönen Kim B. IF Brahe bjöd på kaffe och rulltårta. Firade det nya rekordet med fyra tårt-bitar. Tänk att det gick vägen! Ändå.

PS
Ari L hade lovat mig en gratis ryggbehandling om jag fixat SUB20. Tack för omtanken Ari! Det var ett shang-tilt löfte!

Saldo: 11,2 km

Totalt: 1 405,0 km

Mål: + 19,0 km

Kanon: Nya personbästat.

Kalkon: Att jag inte fixade SUB20.

måndag 5 maj 2014

BEGÅVAT

Dag 125
Päronskallen avslutade kvällen tillsammans med Martin B och Gunvald L. Ryggen värkte. Satt som  en viagra-pinne i TV-soffan. Voj skåånis! Hur korkad får man vara? Tidigare på kvällen hade han ju styrketränat päronryggen! Galenskaper. Slängde in två burana. Kröp i säng vid midnatt. Hoppades på det bästa.
Måndag. Väcktes av Nokian. På golvet. Bredvid dubbelsängen. Täppte till truten på Paul M. Intog ryggläge. Sträckte ut mina hundra-sjuttio-fyra-och-en-halv. Oändligt försiktigt. Först högerfoten. Sen dito-vänstern. Tack för det tipset Kari S! Steg sen upp. Mödosamt. Försiktigt. Vågade/kunde inte böja mig. Föste i stället Nokian genom sovrumsdörren till vardagsrummet. Med högerfoten. Tog sen sopborsten och dito-skyffeln. Sopade upp Ollila-skapelsen. Klappade mig själv på axeln. Begåvat Ingo. Begåvat! Käkade aamu-puuron. Stoppade fyra liter glass i ryggväskan. Till personalkaffet. Peedade till gula startplatsen. Minusgrader. Glassen gillade. Låste Treken. Försiktigt, försiktigt.   
Måndags-feelis i jobbet. Fyra veckor till sommarlovet. Stressigt. Men kollegorna uppskattade i alla fall glassen. Och mina rosa glass-skålar. Tror jag? Avslutade dagen med ett super-långt lärarmöte. Voj huh-huh! Mikä työ-päivä!
Hemma. Vrålhungrig. Möttes av ett tomt kylskåp. Jahapp. Käkade ägg, näkkileipä och en kall atrilli. Riktigt gott faktiskt!  Peedade sen till lähikauppan efter mjölk och solrosfrön. Startade mitt fjärde frö-bröds-bak. Det perfekta. Så var det tänkt.
I morgon är det tävlingsdax. Bastu-cupens femma. Ryggen känns bättre än i morse. Inte helt hundra. Men det skall nog gå att springa. Naa-lejss. Jag siktar som vanligt på ett nytt PB. Men lätt blir det inte. Mitt gamla ligger på strax över tjugo-en minuter, 21:02. Jag startar i ett riktigt getingbo. Tillsammans med elva andra fighters. Fredrik H:s tempo klarar jag inte. Och Niklas K startar bara femton sekunder efter moi. För att fixa PB:et borde jag snitta 4:11 min/km. Det kan gå vägen? Men lika gärna kan det skita sig. Men. Men. He e så tå.

PS
Dagens kanon var annars att jag hittade en av mina två borttappade Asicsmössor. Den jag köpte i New York. Älsklingsmössan. Hittade den i högsängen. Undrar just vem som lagt den där?

Saldo: 0,0 km

Totalt: 1 393,8 km

Mål: + 18,8 km

Kanon: Hittade älsklingsmössan.

Kalkon: Osäker på dagsformen.

söndag 4 maj 2014

ÄRT-ARMARNA

Dag 124
Fortsatte lördagskvällen med ännu en PL-match. Everton versus Manchester City. Hejade på bortalaget. Förlåt alla Pool-fans! Det gick vägen. Bortasegern innebar att Arsenal slutar fyra. Och att laget får kvalspela till nästa års Champions League. En fin avslutning på lördagskvällen.
I morse. Steg upp kahdeksalta. WTF? Snö på marken. Pissväder. Ja, ja. Vilodagen påverkas ju inte av snön. Käkade. Bäddade sängar. Ut med roskis. Oljade och putsade Treken. Mötte Tomas och Johan M  vid cykelstället. Boyzen hade just långlänkat. Trettiotvå kilometer i högt tempo. Tomas hade kutat en tia på strax under fyrtio minuter. Johan något långsammare. Imponerades stort av killarnas träning. Inte konstigt att de ligger i Bastucup-toppen!
Fixade käk åt trean. Stejka-päärona-å-atrilli. Unnade mig själv lite också. Slappade på soffan tillsammans med Harry H. Lite senare. Bredde dubbel-mackor åt trean. Vitt-bröd-ingmariini-jordnötssmör-hallonsylt. Hujedamej vilken kombo! Har för mig att The King käkade något liknande? Skjutsade i alla fall undersergeanten till Drakabussen. Fyrtio-sex dagar till muck!
Sen blev det PL-fotboll igen. Arsenal tog emot WBA på Emirates. Mer eller mindre betydelselös match för kanonjärerna. Desto viktigare för bortalaget. Oliver G fixade ändå en ny trepoängare åt hemmalaget. Merci!
Efter matchen. Peedade till Fitness. Ingen löpning på agendan. Jobbade mest med magen och ryggen. Testade armhävningar i räcke. Ärtarmarna orkade två! Göta Petter! Brukar ju klara typ tie! Testade armpressar. Ärtarmarna mäktade femton. Lika illa! Brukar klara typ femti! Fast. Toisaalta. Varför skall jag ha starka armar? Töjde. Benpendlade. Bastade. Smörjde ryggen med Voltaren. Peedade hem igen.
Följde Jaros bortamatch mot Honka på Livescoore. Ohyggligt spännande. Jaro det bättre laget. Kunde  ha tagit tre pinnar. Tog en. Men fortsätter kriga i tabelltoppen. Som trea. Hur najs som helst! 

Saldo: 0,0 km

Totalt: 1 393,8 km

Mål: + 29,8 km

Kanon: Jaros tabellplacering.

Kalkon: Armstyrkan

lördag 3 maj 2014

UTAN DINA ANDETAG

Dag 123
Fredagsmyste med Harry H, Leilas fröbröd och kvällskaffi. Avslutade med Let's Dance. Kröp i säng före omröstningen. 
Lördag. Prick två veckor till GöteborgsVarvet. Nokian på halv sju. Alldeles för tidigt. Men masade mig ändå upp. Kollade vädret. Soligt, men inte så varmt. Käkade en gammal smörgare som ettan inte orkat med. Ut på banan strax före halv åtta. Ingen vid Fitness. Synd! Henry M och Kari V väntade vid galgbacken. Spagettiben. Jobbigt, jobbigt. Intervallernas fel? Antagligen. Bad grabbarna stanna vid järnbron. Benpendlade lite. Hjälpte nada. In mot stan vid Sunds. Via Guldkusten och Svanen ut till Larsmovägen. Alltså, den riktiga. Fortfarande jobbigt. Lämnade av Henry utanför hans kämppä. Kari följde mig till Marstranden. Kollade Garminen. Drygt sjutton i sex-minuters-pratfart. Pust! Potatismos-feeling i spagettibenen. I morgon MÅSTE jag nog vila! Kanske på måndag också?
Tog hissen till kämppän. Stapplade in. Slet av mig paltorna. Duschade. Länge. Fixade käk. Massor av käk. Dukade. På stans dyraste balkongbord. Åt som en häst. Med solen i nacken. Med Kent i Spotify. Utan dina andetag. En kanonlåt jag upptäckt först nu. Avslutade brakfrukosten. Med en göteborgare i munhålan. Livet återvände. Med råge.
Lite senare på dagen. Peedade till gröna butiken. Handlade fyra paket glass. Till personalkaffet på måndag. Hittade också chiafrön i grönas sortiment. Najs! Hemma. Rörde ihop en lasagnette till middag. Trean gillade.
Lördagen fortsatte i fotbollens tecken. Först PL-fotboll, Hammers versus Spurs. Sen FoBK versus treans EBK. Laidasta laitaan. Men kul ändå. Vackert väder i Forsby. Nostaligi-toner från närliggande danslaven, Forsby på toppen. Åttiotals-stuk. David Coverdale. Here we go again. Och som grädde på moset. Seger för treans lag. Efter bländande spel, tyckte tränaren Patrik K. Jag instämde. 

Saldo: 17,1 km

Totalt: 1 393,8 km

Mål: + 40,8 km

Kanon: Utan dina andetag

Kalkon: Måste nog vila i morgon.

fredag 2 maj 2014

SUB4

Dag 122
I går kväll. Tog ut Leilas fröknäcke ur ugnen. Provsmakade. Najs! Tredje gången gillt. Första gången brände jag brödet. Andra gången blev det för mjukt. Men nu var brödet nästan perfekt. Krispigt och gott. Bara aningen för salt, tyckte vaimo. Kollade på Debatt från SVT. Triatleten Jonas Colting hamnade i luven på en äldre brud. Som tyckte att han var för extrem. Tja. Vägarna till lycka är många. Men helt ute och cyklade var bruden inte.
Fredag. Lovdag för skolorna i Larsmo. Helt najs. Sov till åtta. Käkade. Läste lite. Och förberedde några historielektioner. Fixade käk åt boyzen. Vaimo hastade iväg till jobbet. Medan jag peedade iväg till Fitness. Intervaller på dagens meny, 6 x 1000 meter. Utomhus. Drog på mig mina nya favoritskor, Adidas Boston. Kutade iväg i solskenet. Tre kilometers uppvärmning. Släppte ner pulsen till åttio. Första intervallen. Gav allt. Landade på prick fyra. Släppte ner pulsen. Tvåan. Gav allt. Tre-femtio-fem. Trean på tre-femtio-tre. Fyran på fyra-noll-en. Jobbigt värre! Men gav allt. Femman på fyra-noll-fem. Sista intervallen blev jobbig. Sprang upp och förbi en äldre brud på cykel. Men det blev ändå min sämsta, fyra-fjorton. Pustade ut. Joggade långsamt tillbaks till stans bästa gym. Rätt nöjd faktiskt. Töjde och foamrollade i spegelsalen. Bastade. Och peedade hem igen.
Hemma. Jämförde tiderna med motsvarande för två veckor sedan. Dagens sämsta var sju sekunder bättre än min bästa tid då. Najs! Nåååjaa. BastuCupens femma på tisdag är en bättre värdemätare. Mitt PB ligger på 21:02. Det ger en snittfart på 4:12 min/km. Göta Petter. Hur i fridens dagar skall jag fixa det?
Käkade lite pasta. Fortsatte till stan. Gjorde en sväng in till Sportia Mattsson. Kollade in vårens skonyheter. Snackade lite löpning med Stefan B. Hälsade sen på hos Henry M. I moro biti halv åtta från juuse, kraxade han fram. Avslutade stadsturen med att besöka mina föräldrar. Tänkte somna i soffan på Trädgårdsgatan.

Saldo: 11,4 km

Totalt: 1 376,7 km

Mål: + 34,7 km

Kanon: SUB4-intervallerna.

Kalkon: Borde komma igång med styrketräningen nu.

torsdag 1 maj 2014

SLAPPADE

Dag 121
Valborgsmässoafton. Käkade potatissallad och nakkeja. Kollade CL-semifinalen. Treans Chelsea versus Atletico Madrid. Beundrade de spanska matadorerna. Gillade också hur spelarna uppträdde efter matchen. Tröstade sina motståndare. Hoppas verkligen att de vinner finalen.
Första maj. Sov till åtta. Käkade gröt. En tredjedel av utmaningen i hamn. Najs! Hyvältä näyttää. Kollade mina hopsamlade kilometrar. Jämförde med 2013. Då 1281 km. Nu 1344 km. Lite störde det att jag i fjol sprang längre i februari och april.
Kröp tillbaks i sängen. Tillsammans med Harry H. Somnade om. Sov till kvart över elva. Väcktes av Nokian. Jonas H ville ha mig ut på en dryg mil. Åååållrajt. Vilken tid? Tjaaa, typ kvart före tolv vid Lannäslundsbacken. Phille kommer också. På med träningskläderna. Off till den avtalade platsen. Ingen där? Shitt! Har jag tagit fel backe igen? Väntade tills klockan säkert passerat kvart före. Kutade mot nästa backe. Ingen där heller? Stannade. Vände mig om. Fick syn på boyzen. I vild galopp. Inväntade dem. Off längs Larsmovägen Maxi. Motvind. Men grabbarna höll bra fart. Berättade att de kutat Hamnskogen-varvet på strax över fem minuter. WTF? Jepp, det stämmer. Men vi lämnade nog bort några meter på slutet. Ahaa! Skiljdes från grabbarna vid Marstranden. Tack och hej!
Vaimo hade under tiden fixat första-maj-lunchen. En trerätters. Najs! Efter käket hämtade jag världens dyraste balkongbord från garaget. Skruvade ihop dyrgripen. Nemas problemas. Märkligt? Bordet passade perfekt. Invigde det med kaffe, struvor, Harry H och musiken från Jills veranda.
Dags för dagens andra långa tupplur. Typ två timmar. Drygt. Fattar inte att jag kan sova så mycket? Peedade med vaimo till Björnvägen. Till svärmor och dito far. Mjöd och tippaleipä på svärmorsmenyn. Avslutade kvällen med knäckebrödsbak, Leilas fröknäcke. Kollade på TV4:s Humorgala. Mitt livs slappaste Vappu. Ever.

Saldo: 11,3 km

Totalt: 1 365,3 km

Mål: + 34,3 km

Kanon: Balkongbordet

Kalkon: Ryggen känns inte hundra.