fredag 31 januari 2014

FYRAHUNDRA FULLT

Dag 31
Kom hem från föräldramötet halv nie. Trött, men nöjd med dagen. Drack kvällskaffi. Käkade smörgare. Slötittade lite på dumburken. Smålog åt en dokumentär, Tempelriddaren. Handlade om ett kommunalråd från Lappland. Som drömde om att bygga världens största buddistiska tempel mitt ute i ingenstans. Reste en gigantisk buddastaty. Och fick den thailändska regeringen att bidra till projektet med tio miljoner kronor. Men kommunalrådet hade otur. En statskupp i Thailand. Och plötsligt var han helt utan pengar. Kommunalrådet pensionerades. Men buddastatyn står kvar. Tyckte synd om kommunalrådet. Men älskade hans engagemang.
I morse. Vaknade. Pigg som en lärka. Tackade mig själv för att jag gått och lagt mig redan klockan tio. Sista dagen i januari. Min bästa springmånad hittills. Och bara tretton kilometer löpband kvar till magiska fyrahundra kilometer. Tog gula till jobbet. Markus W bakom ratten. Fredagsfeeling på jobbet. Kollegorna hade gillat föreläsningen i går kväll. Gitte bjöd på fastlagsbullar. Mums! Direkt efter jobbet fortsatte jag till Fitness. Drog på mig Fivefingers. Kutade tillsammans med Jonas S, en ny bekantskap. Jonas visade sig vara en jätteduktig löpare. Jag hade ingen chans att hålla hans tempo. Philip M och Jonas H dök också upp. Men krapparna valde att bygga muskler i stället. Trots att jag nog försökte locka dem upp på bandet. Löpningen kändes bra. Skruvade upp farten för varje kilometer. Strax före klockan fyra passerade jag målsnöret. Fyrahundra kilometer! Kanon!
Snackade med Jonas och Philip i spegelsalen. Visade dem hur jag använder foamroller-rollern. Philip filmade. Och frågade. Hör du Ingo. Vad gör du då du "röjker och fundeerar"? Tja. Jag kunde ju lika gärna säga att jag funderar. Men det låter så mycket tuffare om man tar en cigg samtidigt. Fortsatte till bastun. Satt en god stund på laven. Röjkte och fundeerade. Tänk att jag inte alls känner mig sliten efter rekordmånaden. Säkert för att jag sprungit så många pass på matta.
Återvände till omklädningsrummet. Ett SMS från Henry M. Avfärd i morgon bitti klockan sju. I tidigaste laget, men jag svarade som vanligt ja, tack. Efter Fitnessbesöket fortsatte jag till mina föräldrars kämppä. Syrran på besök. Frågade varför jag springer så mycket. Tja, för att jag kan. Och för att jag gillar att springa. Hem sen. Vaimo bjöd på spagetti med murusås. Jag bistod med en fredagssallad. Bjöd också in mina Löpglädje-vänner till lördagens morgonlänk. Någon rusning väntar jag inte, men kanske någon annan päronskalle nappar på. Ändå.
I morgon spelar Jaro sin första match i årets Ligacup. Ärkerivalen VPS kommer på besök. Efteråt skall jag till Lappfors med en mobil läktare. Hoppas jag inte fryser ihjäl i röda isbilen!

Saldo: 13,0 km

Totalt: 400,0 km

Mål: + 59,0 km

Kanon: Fyrahundra kilometer i januari.

Kalkon: Chanslös mot Jonas S.

torsdag 30 januari 2014

FÖRÄLDRAMÖTET

Dag 30
Keskiviikko-iltana. Kollade på Sveriges Mästerkock. Gillade deltagarnas Club Sandwichar. Men de var nog ändå chanslösa mot mina varma smörgare med edamerost och prickig korv. Kanske aningen snyggare. Men absolut inte godare. Rullade lite med foam-rollern innan jag slängde mig i säng. Pust!
I morse. Käkade. Packade träningsväskan. Skrapade framrutan på röda isbilen. Lyckades inget vidare. Fick i alla fall fram ett pyttelitet titthål. Rattade försiktigt fram till gula startplatsen. Henrik från Esse bakom ratten. Halvvägs. Gula Scanian började hacka. Stannade nästan. Shitt! Hamnar vi i snödrivan nu? I sommarskorna. Men efter lite kråtande fick Henkka igång linjebilen igen. Och jag kom till jobbet. Bara ett par minuter senare än vanligt. Pust!
En lång arbetsdag väntade. Och ett föräldramöte på kvällen. Bäst att genast ta tjuren vid hornen. Kanslijobbade och höll ett par lektioner. Rastvaktade. Hujedamej va kallt det var i sommarskorna. Tog sen tvåans buss tillbaks till Jeppis. Direkt från gula stationen till Fitness. Klev upp på mattan halv tre. Rätt tomt i salen. Men folk dök upp efterhand. Pontus B och Cay H. Sade åt Pontus att jag nog kunde tänka mig att testa Bemern. Och. Ifall testet föll väl ut så kan du ju göra ett tillägg i marknadsförings-broschyren, "Testattu hulluun" / "Funkar också på päronskallar". Det tyckte vi alla var ett bra förslag. Ha, ha, ha.
Sen dök Jonas H och Philip M upp. Men då var alla löpmattorna redan ockuperade. Boyzen stod och trampade. Otåliga. Till slut blev en matta ledig. Jonas rusade genast fram till den. Phille såg så besviken ut så jag överlät min matta åt honom. Dagens goda gärning. Check. Njae. Inte riktigt. Jag hade noterat att mattan vid ingången till spegelsalen blivit ledig. Kutade fyra avslutande kilometerar på den i stället. Bastade. Och hastade tillbaks till Larsmo. Till ett föräldramöte i Cronhjelmskolan. Men först skulle jag käka middag med rektorskollegorna, chefen och kvällens föreläsare, en   entusiatisk skolbibliotekarie från Ahvenanmaa. Bibliotekarien heter Elspeth R. Hörde henne under rektorsdagarna i höstas. Minns hur jag halvsovande plötsligt spratt till under föreläsningen. En skolbibliotekarie som snackar om fotbollsspelaren Diego Forlan? Nämnde hon verkligen Diego Forlan, Uruguays megastjärna på fotbollshimlen? Henne måste jag nog lyssna på. Föreläsningen handlade om hur viktigt det är med förebilder. I Diegos fall var det inte hans trollkonster på fotbollsplanen. Utan att han läste böcker. Eller. Han lät sig åtminstone fotograferas med en bok i sin hand. Och det räcker långt för att få läströtta fotbollsspelande killar att tänka om. Och kanske gå till biblioteket. Att DF dessutom gjort en avstickare till Elspeths skola på Åland försämrade naturligtvis inte hans lyskraft direkt.
Gös på menyn vid Strandis. Inte något man käkar varje dag precis. Men en riktigt god firre. Sen fortsatte sällskapet till föräldramötet. Mötet inleddes med ett elevuppträdande. Knäpptyst i salen. De inledande tonerna till "You raise me up". Då hände det som inte får hända. Päronskallen hade glömt att ställa Nokian på ljudlös. Paul McCartney hävde upp sin stämma i Hey Jude. Päronskallen i full panik. Började febrilt rota i byxfickorna. Tusan, tusan! Skämdes som en hund. Fick till sist tag på telefonuslingen. Äntligen. Päronfingrarna hittade avstängningsknappen. Sjönk sen ihop. Vågade inte kolla föräldrareaktioner.
Men jag noterade att glädjande många Larsmoföräldrar var på plats. Och. Jag märkte hur de sög i sig av Elspeths entusiasm. Ett riktigt trevligt föräldramöte. Ett viktigt föräldramöte.

Saldo: 13,0 km

Totalt: 387,0 km

Mål: + 57,0 km

Kanon: Föreläsningen med Elspeth.

Kalkon: Glömde ljudlösa knappen.

onsdag 29 januari 2014

NYTT PB

Dag 29
I går kväll. Trött så in i Norden. Frös. Kröp i säng strax efter tie. Trots att jag visste att Arsenal spelade borta mot Southampton. Somnade genast. Sov sen som en stock.
I morse. Kände mig betydligt piggare. Tog röda, rostiga till jobbet. Försökte få lite värme i det gamla skrället. Kom väl just och just över nollstrecket. I jobbet vid halvsjusnåret. Kollade rektorskalendern. WTF! Inget rektorsmöte på eftermiddagen. Då hade jag ju tagit skrothögen alldeles i onödan. Antagligen hade jag nickat till senaste möte. Och på så vis missat den infon. Shitt! Kebabpinnar och ris till skollunch. En av de få maträtter jag inte gillar. Dock inte köksans fel. Hon följer bara den kommunala matsedeln. Efter jobbet fortsatte jag direkt till Fitness. Tjugo kilometer löpmatta låg framför fötterna. Det låter väl inte så farligt. Men att springa på löpmatta kan vara mördande monotont. Henry M brukar säga att han klarar högst en halv timme. För att få lite variation hade jag beslutat mig för att. A. Springa i två par skor. B. Dela upp passet i fyra femkilometers etapper. Och så skulle jag byta matta efter varje femma. Första femman gick trögt. Trots att jag sprang i Fivefingers. Fötterna värkte. Bytte till Kinvarorna. Och fick trevligt sällskap, familjen Stefan, Maria och Leo B, fem år. Tyckte lite synd om Stefan som kom till gymmet på kryckor. Mest för att jag vet hur mycket han gillar att löpa. Nu kunde han bara promenera några meter. Andra femman gick i alla fall betydligt lättare. Antagligen tack vare sällskapet. Benpendlade lite i spegelsalen. Och tog sen itu med de två återstående passen. Speedade upp farten på den avslutande femman. Drog en djup suck av lättnad då den åxå var avklarad. Tänkte på Henry. Ifall han får höra att jag kutat nästan två timmar på mattan så svimmar han. Garanterat.
Efter "maratonpasset" tvingade jag mig in i spegelsalen på nytt. Töjde och funderade. Räknade ihop mina kilometrar. Nu räcker det med två tretton kilometers pass på torsdag och fredag. Najs! Trehundrasjuttiofyra kilometer i januari är dessutom 600 meter längre än jag någonsin sprungit under en månad. Och. Med den här farten fixar jag årets utmaning redan i slutet av oktober! Bastade. Och rattade sen röda isbilen till Marstranden. 
Kände mig rejält sliten då jag kom hem. Slängde mig på soffan med fötterna i högläge. Benen värkte och jag lovade mig själv att ta fram foamrollern lite senare. Kom ihåg att Ponus B i gymmet snackat om en grej som han kallade Bemer. Och att han gett mig ett par broschyrer att studera. Tog fram dem. Läste. "För elitidrottare". Hmmm? Tja. Kanske den passar mig ändå. Naa-lejss. Läste vidare. "Bemer sörjer för en snabbare återhämtning." Och en massa andra bra grejer. Det tackar jag inte nej till. Men Bemern kostar antagligen skjortan? Och jag skall ju snart betala Mallorcaresan. Hmmm. Men jag kan i alla fall fråga Pontus om jag får testa hans. Slöt ögonen. Och tog en halv timmes tupplur. Masade mig sen upp. Rattade iväg till gröna butiken. Handlade lite basvaror. Besökte mina föräldrar på Trädgårdsgatan. Morsan bjöd på kaffe.
Hemma. Loggade mina kilometrar på jogg.se. Noterade att jag låg på fin femtionde plats. En tjej från Varberg låg etta. Hon har i januari kutat ett-tusen-ett-hundra-sextio-två-komma-sex kilometer. Helt galet mycket. Hur tusan är det möjligt? Hennes blogg kunde ju heta Drygt fyra mil om dagen. 

Saldo: 20,0 km

Totalt: 374,0 km

Mål: + 55,0 km

Kanon: Nytt månadsrekord.

Kalkon: Benen är rejält möra.

tisdag 28 januari 2014

LUCKY DAY

Dag 28
I går kväll. Låg på soffan under en tjock filt. Frös. Trots att vi har det varmt och bra i lägenheten. Kollade slutet av dramatrillern Shutter Island. Fattade nada av handlingen. Det gjorde vaimo uppenbarligen inte heller. Vi enades därför om att det var en skitfilm. I säng vid elvasnåret.
I morse. Sedvanliga morgonbestyr. Och tisdagsinvägning förstås. Sjuttio-två-komma-fyra. Vet inte hur många noteringar jag har på just den vikten! Antagligen har skaparen bestämt att päronskallen skall väga det? Eller så är vågen trasig. Nåå-jaa. Skit-samma. Traskade (i mina sommarskor) iväg till gula startplatsen. Fortfarande svin-kallt. Men gula i tid. Fick luskat ut att det var Dallas som lämnat päronskallen vid vägrenen i går. Vänta bara då jag träffar honom next! Nej, jag skojar bara. Det var nog mitt eget fel. Markus W satt med sin farsa i Vasabussen. Skulle på biluppköp. Hann slänga ett par ord med dem.  Off mot Larsmo med Terho H bakom ratten. En helt vanlig arbetsdag väntade. Kanslijobb varvat med lektioner. Hem igen med gula. Hoppade av vid Skolparken. Skulle uträtta ett ärende i Polishuset. Kom in dit. Tog en kölapp. Kollade mitt nummer. Pling! Bingo! Vilken tur. Mitt nummer kom genast upp. Fick gå direkt in till en brud. Som hjälpte mig med mitt ärende, en lotteriansökan. Traskade hem. Solen värmde. Inte mycket, men ändå na liiti. Hemma. Drack Oboj. Och käkade en dubbelmacka ur nya smörgåsgrillen. Ofantligt gott! Packade träningsväskan. Och fortsatte till stan. Bankärende. Stövlade in. Tog en ny kölapp. Pling! Bingo igen! Fick dessutom sätta mig tillsammans med trevliga Eivor N. Slängde fram ett par sedlar. Oj, nu har du tur. Vi tar ju inte emot kontanter efter klockan ett. Men det skall nog ordna sig, lovade Eivor. Jag tackade så mycket. My lucky day, so far.
Fortsatte till Fitness Club. Massor av bilar på parkeringen. Men jag litade på att min tur skulle sitta i. Och hittade förstås en bra parkeringsplats nära ingången. Kutade en-och-en-halv-mil i bra fart. Den sista kilometern gick snabbast, 3:45 min/km. Benpendlade lite innan jag satte mig på bastulaven. Där jag räknade ut att jag har fyrtiosex kilometer kvar till drömgränsen 400 km / månad. Det skulle kräva 15-16 km/dag under de tre närmaste dagarna. Inte omöjligt. Men just nu är jag osäker på om jag skall försöka.
Efter Fitnessbesöket satte jag mig vid köksbordet. Vaimo hade middagen klar. Najs! Tackade för maten och fortsatte till Liga-Jaros bolagsstämma. På vägen dit hämtade jag Eivor N:s make Harry från Pörkenäsgatan. Efter bolagsstämman deltog jag ännu i Liga-Jaros konstituerande möte. Rattade sen svarta hem. Tre dagar, fyrtiosex kilometer. Hmmm?

Saldo: 15,0 km

Totalt: 354,0 km

Mål: + 46,0 km

Kanon: Hade massor av tur idag.

Kalkon: Egentligen ingenting.

måndag 27 januari 2014

TUR I OTUREN

Dag 27
I går kväll. Efter års- och styrelsemötena. Trött. Lade mig framför dumburken. Sjöng med i Så ska det låta. Fortsatte med en amerikansk dramatriller, Shutter Island. Orkade inte med hela. Kröp i säng vid elvasnåret.
I morse. Päronskallen var uppe med tuppen. Noterade att näsdroppet nästan slutat. Och att halsen kändes okej. Käkade. Klädde sig varmt. Och fortsatte till gula startplatsen. Där han väntade. Och väntade. Gula var sen. Frös mest om tårna. Kanske för att han alltid går i sommarskor, Nike Free. Trehundrasextiofem dagar om året. Korkat? Javisst. Men. Så gör han ändå. Nu stod han där och kände hur tårna snabbt förvandlades till istappar. När tusan kommer gula? Till slut dök den efterlängtade upp. Päronskallen rusade in. Slet av sig dojorna. Och började frenetiskt massera isbitarna. 
Stressigt i jobbet. Men kollegorna verkade i alla fall nöjda över veckoslutsresan. Avslutade arbetsdagen med ett lärarmöte. Traskade sen iväg till busshållplatsen. Väntade igen på gula. Frös. Fortsatte vänta. Brrrrr. Kan jag ha missat den? Fortsatte vänta. Fortsatte frysa. Mest om tårna förstås. Efter nästan en halv timme i kylan gav jag upp. Shitt! Shitt! Shitt! Började vandra tillbaks till skolan. Tårna hade igen förvandlats till isbitar. Och nästa buss skulle komma först om en halv timme. Inte en chans att jag överlever en halv timme till. Deppigt värre. Då hände det ofattbara. En snygg WW Touran körde upp vid min sida. Lördagens kanon Sophia S vevade ner sidorutan. Missade du bussen? Antagligen. Jo, men jag skall skjutsa Maja (dotter) och Tindra till stallet i Fäboda. Du får gärna sitta på. Till Jeppis? Ska ni verkligen dit?  Och jag kan joina? Vilken ofantlig tur! Kröp in i baksätet. Varmt och skönt. Drog av mig sommarskorna på nytt. Masserade isbitarna ända hem. Vilken tur i oturen! 
Hemma. Stjälpte i mig två muggar varm Oboj. Käkade ett par mackor. Kände hur livet återvände. Packade träningsväskan. Och traskade iväg till Fitness. Drog på mig Fivefingers. Klev upp på löpmattan. Började lugnt. Skruvade upp tempot vartefter. Avslutade med en kilometer i fyra-minuters fart. Kändes bra. Benpendlade lite i spegelsalen. Bastade. Och vandrade hemåt i januarikylan. Röjkte och funderade. Kanske jag ändå borde skaffa mig ett par riktiga vinterskor? 

Saldo: 13,0 km

Totalt: 339,0 km

Mål: + 42,0 km

Kanon: Liften med hästflickorna.

Kalkon: Missade gula.

söndag 26 januari 2014

FÖRKYLNING PÅ GÅNG

Dag 26
I går kväll. Anlände till ett blåsigt Pännäinen halv nie. Tack för sällskapet! Ses på måndag. Tog röd-gula taxin hem. Kvällskaffet väntade. Och den hulda. Som frågade efter tuliaisia. Jag skakade på päronet. Men så kom jag att tänka på tidningen jag fått på mässan. Efter att ha kutat runt en matte-bana. På ett par styltor. Kutat och kutat. Njaaae. Jag hankade mig fram. Naa-lejss. Balansövningar är inte min tekopp. Jo, jag har en grej åt dig. Slängde fram vinsten, ett nummer av tidningen Terassi. Vaimo blev måttligt förtjust över dö gift. Jag vill ju ha smycken, suckade hon uppgivet. 
I morse. Steg upp åtta. Utvilad. Kaffe och ett par mackor. Kollade vädret. Ett par minusgrader. Najs. Men blåsigt. Inte lika najs. Drog på mig träningskläderna. Fortfarande lite fuktiga. Efter att ha legat i väskan hela gårdagen. Klev ut på banan kymmeneltä. Tog sikte på Pedersöre kyrka. Benen kändes bättre idag. Konstigt. Ena dagen tröga ben. Nästa dag pigga. Helt ologiskt. Kurvade ut på Larsmovägen. Som ju egentligen heter Jakobstads Omfartsväg. Vilket jag fått om bakfoten. Skit samma. Vinden i ryggen. Höll bra fart, tyckte jag själv. Närmade mig järnvägsbron. Plötsligt hörde jag lätta fötter komma tassande bakifrån. WTF! En ny köttbulle? Njaaae. Måste nog vara Bo L. Som fått syn på mig. Och kutat ikapp. Det kan jag smälta. Men det var inte Bo. Utan Henka W, nybliven pappa. Hade kutat i fyra-tjugosex fart för att hinna ikapp. Imponerande! Vi följdes åt ett par kilometer. Jag gjorde sen en extra sväng in till stan. Fick på så vis ihop tretton kilometer. Duschade. Och loggade mina kilometrar. Noterade att jag har god chans på månads-bästat från november i fjol, 373 km. Najs!
Päronskallen tror att han skall bli förkyld. Hans näsa har runnit sen i fredags. Det brukar var ett säkert tecken. Därför fortsatte han till gröna butiken. Handlade halspastiller och Burana. Hem igen. För att fixa käk åt trean. Kom för sent. Trean hade kockat själv. Ok. Päronskallen värmde köttsoppa åt sig själv. Käkade med god aptit. Tog ett par Burana till efterrätt.
Söndagskvällen fortsatte med två möten. Först FF Jaros årsmöte. Hela styrelsen fick förnyat förtroende. Jag fick behålla på ordförandeklubban. Jippiii! Tackade så myttji för förtroendet. Efter årsmötet hälsade jag på mina föräldrar. Berättade lite om Helsingforsresan. Och kollade hur gambälfolttji mådde. Sen var det dags för ett nytt möte. Styrelsemöte med FF Jaro Junior. Mitt sista möte med dem. Lite vemodigt. Men, jag känner att jag nog gjort mitt. Dags för nya krafter att ta vid. Såheså. Efter styrelsemötet rattade jag röda, rostiga hemåt.

Saldo: 13,0 km

Totalt: 326,0 km

Mål: + 40,0 km

Kanon: Henka W:s upphämtning.

Kalkon: Den rinnande kranen.

lördag 25 januari 2014

TJUVÅKTE

Dag 25
I går kväll. Med arbetskamraterna i Helsinki. Svinkallt. Hade just checkat in på Hotell Presidentti. Packade upp träningsväskan. Ockuperade sen hela badrummet med våta träningskläder. Letade efter handskarna. Shitt! Shitt! Antagligen hemma? Kollade klockan. Bara tio minuter tills gänget skulle träffas nere vid receptionen. Hinner jag? Måste hinna. Kutade iväg. Hittade en sportaffär. Som hade öppet. Jess. Nappade åt mig ett par som såg varma ut. Kutade tillbaks. Kollade lite närmare på inköpet. Shitt! Ett måndagsexemplar! Vänsterhandsken var trasig. Shitt. Shitt. Till kauppan på nytt. Bytte. Och kutade tillbaks till hotellet. Hann precis. Hela gänget traskade iväg till en italiensk restaurang. Käkade trerätters. Och returnade till hotellet. Mätta och belåtna. Lite chill i hotellets pub. Sedan var alla redo att möta John B. 
I morse. Päronskallen vaknade sju. Sovit som en stock. Snarkat. Men, bara na liiti, sa Jens L. Tror han ljög. För han är snäll. Upp och hoppa, hojtade päronskallen. Dags fö na springasi! Voj, arma dagar. Kan vi inte sova ett par timmar till? Jag har ju inte sovit en blund. Blött näsblod. Och har en kran som rinner hela tiden, försökte rumskompisen. Nope. Päronskallen obeveklig. Vi lovade ju möta Sophia S vid Tölöviken. Hon har säkert kutat sjutton varv redan. Ja, ja, suckade stackars Jens.
Halv åtta kutade vi ut mot Tölöviken. Inte så kallt som kvällen före. Stötte genast på Sophia. Som redan kutat fem varv. Och sprungit i trappor. Vilken tapper qvinna! Sophia joinade oss i två varv. Tack och hej! Vi fortsatte tre varv till. Löpningen funkade inget vidare. Inte ens efter ett påtvingat depåstopp. Trötta ben och dåligt flås. En småfet fyrtioplussare passerade. WTF! En köttbulle på två ben rullar förbi oss. Hur lätt som helst! Hur tusan är det möjligt? Vi ökade genast tempot. Försökte hinna ifatt och förbi köttbullen. Men fick ge oss. Göta Petter vad det pärttade! Nåå-jaa. Vi fick ändå ihop en dryg tolva. Najs!
Direkt i hotellets bastu sen. Päronskallen försökte lära sig simma. Men gav snart upp. Vatten är till för fiskar. Inte för människor, tycker han. Efter bastun föreslog han att väskorna skulle lämnas i pukukoppin. Aldrig i livet, protesterade Jens. Vi tar med väskorna till aamupalan. Annars kan de ju bli stulna. Ååååll-rajt. Päronskallen accepterade. Men ingen vill nog ha mina våta simppare!
I hotellets restaurang. Päronskallen käkade gröt. Mådde som en prins. Flyttade sin väska lite närmare bordet. Då det slog honom. Göta Petter! Jag har ju massor av stålar i väskan. Stålar till hotellräkningen. För fjorton övernattningar. Och väskan som jag tänkt lämna. Helt obevakad! Vilken päronskalle jag är!
Sen checkade vi ut. Och tjuvåkte med Åbo-tåget till Pasila. Vandrade omkring på mässan ett par timmar. Träffade två klasskompisar från PF-tiden, Thomas S och Eivor L. Påminde dem om klassträffen i höst. Tillbaks  till huvudstaden med spårvagn. Helt lagligt. Sen styrde vi stegen mot närmaste sportaffär. Jag var nära att köpa ett par nya vinter-tights, Asics Windstopper. Priset avskräckte. Men Jens satsade ett par juuro på en jacka. Och sen hade vi fått nog av shoppandet. I stället gick vi till Vapiano, ett trendigt plejs jag besökt ett par gånger i Stockholm. Caesarsallad med jätteräkor. Avrundade salladen med varsin kopp Cappuccino.
Klockan fyra äntrade vi IC 55. Destination Rovaniemi. Våra kvinnliga kollegor satt redan bänkade. Milslånga leenden på läpparna. Och ivriga att få förevisa sina shoppingfynd. Utbildningsmässan då? Jo, den var väl okej, tyckte tjejerna.

Saldo: 12,2 km

Totalt: 313,0 km

Mål: + 38,0 km

Kanon: Sophia S

Kalkon: Köttbullen

fredag 24 januari 2014

FUSKAREN

Dag 24
I går kväll. Kvällskaffi. Och nyaste numret av Runners World. Kollade vädret. Såg bra ut för Jeppis, men sämre för Helsinki. Shitt! Då det äntligen blir lite varmare här så söker man upp kylan. Dålig tajmning. Nå-jaa. He kan int hjälpas. Gick och lade mig tidigt. Somnade genast ändå.
I morse. Drack Oboj och käkade två dubbelmackor. Kollade packningen. Och kutade iväg till gula startplatsen. Riktigt bra väder. Ett par minusgrader och sydliga vindar. Dallas bakom gula ratten. Tjenare Ingo! Ska du spring idaa? Jepp. Du får släppa av mig vid S-market i Holm. Och ta med min packning till Bosund. He passar bra, tyckte Dallas. Gula bussarnas chaufförer är armadis passli! Klev av bussen som planerat. Sprang ett par hundra meter norrut. Sen var jag tvungen att göra en avstickare in i skogen. Tur att man hade ett par hushållsark i jackfickan! Fortsatte färden i sex minuters fart. Hämtade träningsväskan ur snödrivan. Och kurvade in på skolgården. Strax före halv åtta. Slet av mig träningskläderna. Slängde dem i skolans tvättmaskin. Och mig själv i duschen. Hann precis lagom till dagens första lektion. Avslutade den korta skoldagen med lunch, hönssoppa. Liftade till Pännäinen med Charlotte R, en kollega. Svinkallt på perrongen. Jag smög in i stationshuset för att få lite värme. Passade på att töja baklåren lite. Kollegorna, som också tröttnat på att frysa, dök upp bakom mig. Tyckte att deras förman var i styvaste laget. Och slängde upp sina spagettiben på bänkryggen. Bara för att ge tyngd åt orden. Jag var tvungen att ge dem rätt.
Kvart över tolv äntrade vi statens järnvägar. Jens L och jag skyndade oss direkt till ravintola-vagnen. På en kaffi. Sen somnade vi båda. Jag väcktes av Nokian. Henry M på tråden. Ville ha mig med på sedvanlig morgonlänk. Passar bra, svarade jag. Vi startar från Hotell Presidentti. Va yrar du? Henry fattade nada. Ja, alltså. Jag är på väg till Hesa. Tyckte det blev för varmt i Jeppis. Så jag skall leta efter kylan på nytt. Tu e taso tu, skrattade Henry. Jepp. Jag vet.
På tåget. Eivor S delade ut en frågesport. Det gällde att gissa rätt fågel. Jag är typ helt blåst på fåglar. Men min kollega Jens L fixade svaren. Typ. Inkontinent geolog...............stenskvätta! Kommunistisk låsanordning ........ rödhake, förstås. Vi var klara långt före brudarna. Vilket vi nogsamt påpekade.
Strax före fem kurvade vi in på Helsingin Rautatieasema. Brrrrr! Svinkallt. Hotellet låg inte så långt bort. Tackochlov! Incheckningen gick snabbt. Jag hamnade att dela rum med min frågesportpartner. Sen fortsatte hela porukkan till en närbelägen ravintola, Vespa.
Halv åtta i morgon bitti skall tre av oss på en springan-tuuro runt Tölöviken. Sen åker vi till utbildningsmässan Educa. 

PS
Päronskallen måste ännu bekänna en grej. Han fuskade i fågel-frågesporten. Hittade svaren på paddan. Såheså. Förlåt! 

Saldo: 12,8 km

Totalt: 300,8 km

Mål: + 36,8 km

Kanon: Gula bussarnas chaufförer.

Kalkon: Fusket

torsdag 23 januari 2014

MISTER LORDI

Dag 23
I går kväll. Somnade i TV-soffan. Men vaknade lagom till kvällskaffi och Sveriges Mästerkock. Visade hotellet vårt hotell på Mallis åt vaimo. Ja, ja, bara det finns toalett på rummet så är jag nöjd. Hon är inte så värst kräsen, min hulda. Tack och lov! Tog natte lite före mig. Noterade att hon stoppat min nya foamroller under föötre siin! 
Normal uppstigning. Viideltä. Kollade fejset. Halvan-style på håret. Du vet den magre i Helan och Halvan. Slängde därför kotiparturin i ryggväskan. Med gula till jobbet. Väl framme. Ställde mig i herrarnas hemlighus.  Greppade kotiparturin. Och Halvan-kalufsen. Testade först med femton millis kapning. Ingen nämndvärd förbättring. Drog ner bladet till tolv millimeter. Funkade bättre. Fixade sen öronen med en spilt tygsax. Avslutade med att kolla i spegeln. Tja. Halvan-frisyren hade jag väl sluppit. Men inte hade den ersatts av någon Marlon Brando-look. Ja, ja. He får väl dåga!
Kanslijobbade. Höll en lektion. Sen bar det av till simhallen med treorna. På tillbakavägen satt Mr Lordi bakom gula ratten. Heter egentligen Lasse B. Och artistnamnet rår han själv för. Gruppen Lordi var ju för ett par år sedan riktigt stora. I samma veva åkte hela Bosund skola till Jeppis för att simma. I simhallens bubbelpool möttes eleverna av en långhårig och skäggig Lasse B. (Det är han inte längre) Som hejade glatt på barnen. Och presenterade sig som Mr Lordi, Euroviisujen kuningas. Eleverna gjorde stora ögon inför en sådan celebritet. De äldre lite tveksamma. Men de allra yngsta svalde Lasse B:s juttuna med hull och hår. Och berättade ivrigt för alla att de faktiskt träffat Mr Lordi. Livslevande. Jag brukar med jämna mellanrum påminna Lasse om hans tid som hyllad rockstjärna.
Efter simningen höll jag ännu en lektion och kanslijobbade lite. Hem med gula. Trött. Antagligen av simhallsluften. Somnande. Och vaknade med ryck. Redan framme! Och jag hade närapå missat avstigningen. Pust! Hämtade träningsväskan. Och fortsatte till Fitness. Träffade Jonas H och Philip M i omklädningsrummet. De hade kutat intervaller. Jag passade på att testa Hällundas springdojor. Han gillar bara Adidas. Jag tror också att mitt nästa par kommer att vara tysktillverkade. Eventuellt ett par Adidas Boston? Fortsatte upp på mattan. Niklas K på mattan bredvid. Han kutade två mil. Starkt. Själv fick jag bara ihop en dryg. Töjde efteråt och bastade tillsammans med Cay H. Fortsatte hem. Fy tusan vad kallt det blåste om öronen!
Hemma. Käkade vaimos köttsoppa. Och Pågens limpa, bakad på surdeg. En ny favorit för magen. Ringde och snackade lite med farsan. Sen packade jag träningsväskan igen. Planerar att kuta tidigt i morgon bitti. Antagligen halva vägen till jobbet, klassikern. Sen. Direkt efter jobbet. Åker jag med hela kollegiet på en utbildningsmässa till Helsinki. Hoppas att det är något varmare där!

Saldo: 11,0 km

Totalt: 288,0 km

Mål: + 35,0 km

Kanon: Pågens surdegslimpa.

Kalkon: Svinkallt

onsdag 22 januari 2014

MIN BARNDOMSHJÄLTE

Dag 22
I går kväll. Loggade in på YLE Arenan. Såg en dokumentär om längdåkaren Eeero Mäntyranta. Min barndomsidol. Som tog tre OS-guld och två VM-guld. Bland annat. Mindes hur jag gillade hans skiddräkt. Den vita överdelen med blå axelklaffar. Med Suomi på ryggen. Armadis grann. Och vilken hjälte Mäntyranta var i mina barnaögon! Dokumentären var också jättebra. Hans sonson Viktor kommer på besök från Göteborg. Tatuerad till tänderna. Besöker morfar och mormor vid sjön Lankojärvi i Pello. Morfar berättar om flydda tider. Dock inte att han anklagades för att ha dopat sig 1972. Men det hade i och för sig jag också förträngt.
I morse. Päronskallen steg upp fem. Käkade. Och tog gula till jobbet. Dallas bakom ratten. Bjöd på Mynthon med svartvinbärssmak åt alla i bussen, två. Kanslijobbade och höll ett par lektioner.  Ugnstekt korv med potatismos till lunch. Päronskallen lassade in. En rejäl portion. Lämnade tillbaks brickan. Mötte köksan, Pia A. Som småleende konstaterade, "pärogröjte åt päronskallen". Jepp, just he. Hem med gula. Kollade sin kalender i bussen. WTF! Rektorsmöte den tjugoandra. Alltså idag? Va tusan! Vi träffades ju på skolning både i måndags och tisdags. Då nämndes aldrig dagens möte? Kelade fram Nokian. Ringde kollegorna. I tur och ordning. Andreas H, inget svar. Gerd R, inget svar. Maria S, inget svar. Hur är det möjligt. Fortsatte ännu med Kari R och El Capitano Carola H-P. Samma klena resultat. Vad tusan! Varför svarar ingen? Ringde slutligen till arbetsgivarens växel. Fick beskedet att rektorsmötet antagligen hålls först nästa vecka. Päronskallen pustade ut. Korrigerade sin kalender.
Hemma. Packade träningsväskan. Kollade extra noga att jag fick allt med. Traskade iväg mot Fitness med en smörgare i näven. Och med en banan i fickan. Träffade Jonas H utanför gymmet. Snackade lite med honom. Bytte om och klev upp på mattan. Skulle springa en dryg tolva. Första halvan i snigelfart. Tunga ben. Speedade ändå upp farten på den andra. Avslutade med att töja lite i spegelsalen. Bastade och glöggade. Jag är nu inne på min sista glöggliter. Börjar faktiskt ha lejdo av den. Naa-lejss. Vandrade sen hemåt. Glad i hågen. Mest för att jag idag fixat både resan och boendet på Mallis. Eller fixat och fixat. Egentligen var det ju Marie W som gjorde jobbet. Hur-som-haver. Torsdagen den 16 oktober flyger vaimo och jag från Helsinki direkt till Palma. Piloten jobbar för Norwegian Airlines. Han hade tydligen hört att päronskallen skall med. För flygbiljetterna var svindyra!  Nååjaa. Vi skall bo en bit utanför Palma. I Can Postilla. Hotellet heter Linda. Med halv-pangsjon. Tack för tipset Danke! Själva loppet springs den nittonde, söndag. Hemresan startar två dagar senare. Nu återstår det bara för mig att pröjsa för resan. Hur nu det skall gå till. Börjar med att fråga vaimo om hon vill sponsorera utfärden na liiti. I annat fall får jag ta till flaskan. Alltså till pantflask-samlandet.
Kom hem. Maten stod på bordet. Köttsoppa. Ekströms hallonkräm och vispgrädde till efterrätt. Nami-Nami! Tog vita, godkända till gröna butiken. Handlade basvaror. Hittade Linna, lastenshampo. Som jag inte nyttjat på många herrans år. Gillade priset. Och lät flaskan rulla ner i kärran. Fortsatte sen till mina föräldrar på Trädgårdsgatan. Berättade om Mallisresan. Morsan visade foton från Alcudia, på öns norra halva. Såg riktigt najs ut.
Resten av kvällen skall jag ägna åt muskelvård. Undrar just vart min foamroller-roller tagit vägen? Vaj-måååååååå!

Saldo: 12,2 km

Totalt: 277,0 km

Mål: + 35,0 km

Kanon: Dokumentären om Eero M.

Kalkon: Dyr flygresa med Norwegian.

tisdag 21 januari 2014

CAN PASTILLA

Dag 21
I går kväll. Kollade bloggkommentarer på naamakirjan. Hade fått flera goda tips på billiga resor till Mallorca i höst. Tidigare på dagen hade jag också fått hotell- & flight-förslag från Marie W på Karleby Resebyrå. Men inget riktigt hett sådant. Tusan vad det kan vara svårt att bestämma sig. Jag vill ju resa bekvämt, bo bekvämt och dessutom billigt. Det verkar vara en svår ekvation. Nåå-jaa. Jag har ju gott om tid. Kröp i säng vid elvasnåret. Ställde klockan på sex. Vilket ju betyder sovmorgon för mig.
I morse. Päronskallen vaknade fyra. Shitt! Typiskt. Att han inte sover då han får. Snurrade runt en timme bland lakanen. Steg upp fem. Precis som vanligt. Tisdagsinvägning. Precis som vanligt. Sjuttio-en-komma-fyra. Tja. En kilo lättare än förra veckan. Alltid något. Käkade. Och tog vita, godkända till jobbet. Kanslijobbade som besatt i ett par timmar. Ringde typ tusen samtal. Skrev tjänstemannabeslut. Mejlade och messade. Förberedde sina lektioner. Till slut skymtade han skivan på arbetsbordet. Höll två matte- och en musiktimme. Käkade Pia A:s köttfärslimpa. Jättegott!  Fortsatte till kommunkansliet. Där han fick sitta på skolbänken resten av eftermiddagen. Rattade sen hem igen. Ringde Henry M. För att locka med honom på kvällslänk. Hinner inte, blev svaret. Ok. 
Hemma. Tyst och mörkt i kämppän. Drog på mig träningskläderna. Och begav mig ut på banan. Toppenväder. Äntligen! Typ minus sju och nästan vindstilla. Kutade Larsmo Maxi. Benen kändes riktigt bra. Försökte gasa på, men det lyckades inget vidare. Konstigt? Fick i alla fall ihop dagens dryga mil. Vilket fick duga.
Hemma igen. Duschade. Drack Oboj. Och käkade ett halvt rågbröd. Göta Petter va gott! Danke L, en god vän sen barndomen ringde. Han har cyklat på Mallis typ tusen gånger. Och läst att jag var på väg dit. Tipsade mig om ett trevligt och billigt boende. Can Pastilla, en mil öster om Palma. Med bra förbindelser in till staden. Med Palmabuktens bästa sandstrand. Men det bästa av allt. Maratonloppet passerar Can Pastilla två gånger. Då får ju vaimo dubbel njutning. Tackade Danke så mycket. Gracias! Efter samtalet fladdrade min tanke till flydda tider. Till nitton-hundra-sjuttio-åtta. Till två finniga tonåringar. På Rhodos. Solade. Brände sig. Badade. Käkade vattenmeloner. För att ha råd att festa. Ja, ja. Det var då det. Danke och jag.
I morgon skall jag ringa till Marie W och be henne fixa rum åt vaimo och mig i Can Pastilla. Sen återstår bara själva resan dit.

Saldo: 11,4 km

Totalt: 264,8

Mål: 33,8 km

Kanon: Dankes tips.

Kalkon: Sovmorgonen som inte blev av.

måndag 20 januari 2014

MALLORCA MARATHON

Dag 20
I går kväll. Foam-rollade på köksgolvet. Kollade Premier League, Chelsea-Manchester U. Sjöng med i Så ska det låta. Frågade vaimo om hon ville hänga med mig till Mallorca i höst. Det ville hon. Avslutade kvällen med Three More Days, en triller. Hade sett den förr. Orkade bara halva. Somnade som en klubbad oxe.
Måndag. Den klubbade vaknade. Tämligen utvilad. Käkade. Traskade iväg till gula startplatsen. Fortfarande kallt. Brrr. Men varmt och skönt i linjebilen. Ari S bakom ratten. Glad som en lärka. Som alltid. Skojade. Testade päronskallen. "Mikä erottaa ihmisen apinoista?" Päronskallen lade päronpannan i djupa veck. Men gav upp. En tiedä, kerro! No, Larsmo, tietysti! Päronskallen fattade fortfarande nada. Larsmo??? Ari flinade. Apinat Kokkolassa ja ihmiset Jeppiksessä. Eller tvärtom. Och Larsmo skiljer dem åt! Ha, ha, ha, päronskallen gillade.
Stressigt på jobbet. Många saker blev på hälft. Eftersom jag skulle på en tretimmars fortbildning i Gambälkaabi, Kompetensutvecklande samtal. Sådär lagom intressant. Liftade dit med rektorskollegorna. Och tog gula hem. Via Krombi. Samma glada chaffis som i morse.
Hemma. Päronskallen packade. Handduken först. Check. Fivefingers, byxor och skor. Check. Glögg, schampo och dödö. Check. Traskade iväg till Fitness. Med en smörgare i näven. Mmmm. Stannnade. Kortkalsarna för tusan! Otänkbart att kuta med långkalsongerna under shortsen! Voj huh-huh. Fick vända om.  Päronskallen på löpmattan. Kutade tolv-komma-sex på en timme. Sista kilometern gick under fyra minuter. Najs! Bastade. Röjkte, pimplade glögg och fundeerade. Perhana! Nu måste jag ta mig i kragen. Och anmäla mig till Mallorca. Fick ju vaimos välsignelse i går. Jag gör det i kväll. Såheså. Päronskallen fimpade. Och klev in i suihkun. Läste på schampoflaskan. Att det nog inte var schampo i den!
Efter Fitness-passet backade jag ut svarta, inte alls rostiga ur garaget. Rattade till morsans och farsans med en fjärrkontroll. Fick ett kaffepaket som tack för besväret. Hemma igen. Anmälde mig till TUI Marathon Palma de Mallorca, den 19 oktober. Kostade inte så fasligt mycket. Men så tillkommer ju resa, inkvartering och föödo för två pinnar. Förstås. Avslutade måndagskvällen med att logga dagens pass. Konstaterade att jag låg rejält på plus. Och att jag nu samlat ihop till tre vilodagar. Inte illa. Men de behövs nog inte än. Kokade kvälls-kaffe och lekte lite med min nya skumgummi-leksak. Aaaaagh!

Saldo: 12,6 km

Totalt: 253,4 km

Mål: 33,4 km

Kanon: Startplatsen i Mallorca Marathon.

Kalkon: Päronskallens minneskapacitet.

söndag 19 januari 2014

LOTTAS INGO

Dag 19
Lördagskväll. Vaimo skar frukt. Och värmde Fazers blå. Päronskallen blev nyfiken. Vad tusan håller du på med? Choklad-fånnn-dyyy, ser du väl?  Ja, men vad skall det vara bra för? Tja, eftersom du somnade i går. Så skall vi fredagsmysa i kväll. I stället. Okej? Päronskallen satte sig till bords. Tackade nej till ett vinglas. Du vet ju att jag inte gillar! Jo, men nu skall du dricka. Och frukterna skall du doppa försiktigt i fånnn-dyyyn. Försiktigt! Skåda. Nu droppa du ju på  bordsduken!  Päronskallen lydde. Slafsade i sig ett par fruktbitar. Ståpp. Ståpp. Ståpp-åck-belägg! Du skall inte ha så bråttom! Du skall äta låååååång-saaaaamt. Och prata. Prata med mig! Okej, okej. Jag fattar. Päronskallen skruvade ner tempot. Långsamma. Försiktiga rörelser. Låg farligt nära gränsen till att spela över. Ändå var hans tallrik tom. Innan vaimo ens hunnit halvvägs genom sitt fruktberg. Okej, vad gör vi nu? Den hulda suckade. Hur tusan hittade jag just dig bland alla friarna! Tja. Kärleken är blind. Och du bländades av min skönhet. Föreslog päronskallen. Försynt. Medan han försiktigt retirerade till TV-soffan.
I morse. Päronskallen klev upp först nio. Kollade vädret. Minus tjugo-fyra-komma-två. Voj raatis! Men ännu en bit kvar till trettio, hans absoluta köldgräns. Noterade att treans säng stod orörd. Antagligen hos flickvännen, Joanna K? Kokade kaffe åt vaimo och sig själv. Käkade ett par smörgare. Startade operation Påklädning. Ungefär samma mundering som igår. Tog honom en halv timme. Minst! Int ska du väl fara ut-å-spring i den här kylan, undrade den hulda. Nej, nej, jag tränar bara att klä på mig, flinade päronskallen. Och hastade vidare till samlingsplatsen utanför stans bästa gym. I dag är det nog ingen som joinar mig, tänkte han lite uppgivet. Men fick tji. Igen. Först kom Henrik W. Och strax efter. Gårdagens hjälte, Henrik Ö. Päronskallen jublade. Kul att just två Henrikar dyker upp på självaste Henriksmäss. Grattade boyzen på deras namnsdag. Förklarade sen dagens rutt, Stadsrundan. Off mot Schaumans östra port. Löpningen funkade hur bra som helst. Tempot var behagligt. Och humöret på topp. Efteråt. Tackade sällskapet så mycket. Glad över att få logga en ny, dryg tolva.
Hemma. Hängde upp träningskläderna. Duschade. Föreslog sen söndagslunch för två. I stans enda David Beckham-hotell. Vaimo tog genast fram make-up-väskan. Medan jag backade ut svarta, inte alls rostiga. Efter lunchen besökte vi mina föräldrar på Trädgårdsgatan. Fixade färgerna på deras TV. Sen hem igen.
Plockade ner gröna granen. Förde en massa julprylar till källaren. Tog sen itu med fredagens post. Som jag slarvat med. En räkning, ett meddelande från banken. Och. Ett brev med en cd. Eller heter det dvd? Hursomhelst. Läste följebrevet. "Hej. Man får ju så sällan brev nuförtiden (förutom räkningar). Tänkte du ville ha bilder och filmsnuttar från finalen. Hälsningar från en annan Ingo." Göta Petter! Va kul! Kollade på bilderna och snuttarna. Tusen tack Lottas Ingo! He va armadis passlit!
I morgon blir det Fitness löpmatta igen. Det gillar päronskallen. Inte för att han skyr kylan. Utan för att det är så jobbigt att klä på sig.

Saldo: 12,8 km

Totalt: 240,8 km

Mål: + 31,8 km

Kanon: CD:n jag fick av Ingo F.

Kalkon: Jobbigt med klädseln.

lördag 18 januari 2014

KLOCKARN

Dag 18
I går kväll. Bröllopsdagen. Efter bröllopsmiddagen i Boston-baren. Fortsatte firandet med prinsesstårta. Fredagsmys framför På spåret. Men det blev inte långvarigt. Päronskallen somnade redan efter första resan. Vaknade. Hämtade trean från Pännäinen. Och så var den dagen på sticko.
I morse. Vaknade kring åtta. Kollade ute-temperaturen, drygt tjugo. Käkade och kollade lite på ansiktsboken. Ingen hade meddelat att hen skulle delta i morgonens gemensamma länk. Lite besviken. Minus tjugo är väl inget att vara rädd för. Under vinterkriget kämpade ju Suomen Puolustusvoimat under betydligt bistrare förhållanden. Nåå-jaaa. Kanske någon dyker upp ändå. Packade träningsväskan för ett gymbesök efteråt. Drog sen på mig. Fyra par byxor. Tre tröjor och två jackor. En rånarhuva och en mössa. Två par handskar. Påminde mig själv att inte glömma handduken. Ut på gården strax före nio. Svängde genast om. Kutade tillbaks upp i lägenheten. Och drog på mig byxpar nummer fem. Äntligen redo. Joggade iväg till Fitness Club. Massor av folk huttrade på gårdsplanen. Ville komma in i värmen. Men ingen som ville joina mig. Absolut ingen! Shitt! Träffade Henrik Ö:s vaimo. Henrik kommer strax, upplyste hon mig. Henkka! Klockarn! Då vilar nog församlingen på en stabil grund! Det hade jag inte förväntat mig! I alla fall två som inte ballar ur för lite kyla. Härligt! Henkka dök mycket riktigt upp strax före nio. High-five!
Off längs Larsmo Maxi. Två Michelingubbar. Kläderna stramade som korvskinn. Men. Kylan besvärade oss inte det minsta. Någorlunda hyfsad fart dessutom. Strax under 5:50 min / km. Tog avsked av klockarn vid Marstranden. Jag fortsatte vidare till gymmet. Kollade att Jeija knäppt på bastun. Slet sen av mig kläderna. Bildade en megahög. Drog på mig fivefingers. Och kutade ännu en knapp femma. Tillsammans med Johan L och Kari V. Bastade efteråt. Och håxade. Att jag glömt handduken hemma! Igen! Voj raatis, raati. Nej, nej, nej! En gång går väl an. Men två på raken! Det är pinsamt! Pappers-hand-duks-torkade mig igen. Traskade hemåt. Fy farao va kallt det var!
Hastade vidare till Tellus. Drog in två mobila läktare. Tillsammans med Stig N och Olli N. Fortsatte hem. Trollade fram en trerätters. Lövbiff med kerma-perunat. Havtornssoppa. Kaffe och en prinsesstårtbit från i går. Raap! Tillbaks till Tellus. Jaro mötte VIFK i en träningsmatch. Hemmalaget dominerade. Vann komfortabelt med fem mål. Efter matchen skulle läktarna ut igen. Fy tusan vad kallt! Rattade svarta, inte alls rostiga hem igen.
I kväll skall jag foam-rolla framför dumburken. Det ser jag fram emot. Och. I morgon bitti gör jag ett nytt försök med ute-springandet. Avfärd klockan tio från Fitness Club. Hoppas på en bättre uppslutning då!
PS
Päronskallen går jeansklädd igen. Fick tillbaks sina jeans från mäster-skrädderskan på SyFix i går. Grenen blev skitsnygg. Och det bästa av allt. Ingreppet kostade bara en femma. Det tyckte päronskallen var nästan för billigt.
Saldo: 16,0 km

Totalt: 228,0 km

Mål. + 30,0 km

Kanon: Henrik Ö

Kalkon: Handduks-glömmandet

fredag 17 januari 2014

BALSABRÖLLOPSDAGEN

Dag 17
Tog en megalång tupplur i går kväll. Typ två timmar. Vaknade lite före nie. Lagom tills vaimo kom från jobbet. Kvällskaffe. Och en timme framför dumburken. Sen i säng. Igen.
Fredagen den sjuttonde januari. Kände mig pigg och utvilad. Käkade gröt och fundeerade. Fredagen den sjuttonde är ju vår bröllopsdag. Tjugosju år med vigselringen på betyder balsabröllop. Minns nog vår dag. Na liiti. Svinkallt. Precis som idag. Vigseln förrättades i Pedersöre kyrka. Prästen hette Jan-Erik N. Bruden var vacker. Brudgummen var mest nervös. Minns hur byxbenen fladdrade. Släkt och vänner satt uppradade. Tror ingen noterade fladdret. Min kusin Gerd N spelade. Akten förevigades på en VHS-rulle. Minns inte av vem. Efter vigseln. Bröllopsfest på Jutbacka. Mat och dryck. Dans. Bröllopsvalsen hette "En afton vid Mjörn". Tror jag. Minns hur nervös jag var för den också. Dansar nämligen som en kråka. Men ingen täcktes väl påpeka det just då. Resten av partyt har jag förträngt. Tyvärr folks!
Efter gröten. Off till jobbet med gula. Janne S rattade. Snackade bilar med honom. Janne älskar bilar. Jag hatar dem, snudd på. Men vi förstod varann ändå. Var-å-ejn-me-sett, som päronskallen pa sej. Fredagsfeeling på jobbet. Kallt att vara rastvakt. Tyckte lite synd om kiddzen i kylan. Men de verkade inte bry sig särskilt mycket. Hem sen.
I fjol. På bröllopsdagen. Vilade jag. På vaimos inrådan. Årets tredje vilodag. Hamnade fyra kilometer back. Det misstaget tänkte jag inte upprepa nu. Packade därför träningsväskan. Och vandrade snällt iväg till Fitness. Femte dagen i sträck. Käkade en skinkmackka på vägen. Var tvungen att byta handen som höll i mackan. Armadis kölde! Kände att det ömmade rejält nere på smalbenet. Just där foten börjar. Men beslöt mig för att strunta i värken. Drog på mig five-fingers. Kutade en tolva i makligt tempo. Fortsatte sen till spegelsalen. Töjde lite. Tog sen en den där mintgröna skumgummirullen igen. Lade mig på magen. Med rullen på smalbenen. Rullade fram och tillbaks över den onda paikkan. Göta Petter! Det här funkar ju. Sen lade jag mig med vänster sidfläsk neråt. Kändes inget speciellt. Högra sidan. Oaaaajjjj! Här fanns det massor med jobb för foamrollern. Rullade på en god stund. Spänningarna lättade. Wow! En sån rulle måste jag ha! Tavalla tai toisella. Tänkte avsluta passet i bastun. Men där var knökfullt. Päronskallen hade dessutom glömt handduken hemma. Torkade sig nödtorftigt med ett par pappershanddukar. Vandrade hemåt. Nöjd och glad ändå.
Väl hemma. Skrev ett inlägg på ansiktsboken. Bjöd in alla löpglada till gemensam länk i morgon bitti. Från Fitness förstås! Satte köldgränsen till minus trettio. Bara så att folk skulle förstå att jag nog menade allvar. Lockade sen med vaimo till gröna butiken. Storhandlade. Jag stoppade nyaste numret av runners World och en Foamroller i kärran. Vaimo satsade på två prinsessbakelser. Körde hem varorna. Och bjöd sen den hulda på balsa-bröllopsmiddag i Boston-baren. Menyn upptog blåmögelostsallad med en köttbeta och två smörgare på toppen. Jag gillade. Vaimo var mindre förtjust. Efter middagen fortsatte vi hem till fredagsmyset. Det lär bli kaffe, prinsesstårta, på spåret, foam-rollande och diverse gymnastikövningar. Klockan 22:41 skall jag hämta US Juselius från Pännäinen. Sen är vår balsabröllopsdag ett minne blott...blått....nej det måste nog skrivas med o....blott. Såheså.

Saldo: 12,0 km

Totalt: 212,0 km

Mål: + 25,0 km

Kanon: Tjugosju år me sama kvinno.

Kalkon: Kylan
 

torsdag 16 januari 2014

PRICK TVÅHUNDRA

Dag 16
På styrelsemöte i går kväll. Skjutsade hem Harry N efter mötet. Hann precis koka kvällskaffe åt vaimo som kvällsjobbat. Slötittade på dumburken. Ruzzlade. Och loggade mina löppass på jogg.se. Noterade att jag låg först bland finländarna. Före omöjlige Mic S som i fjol kutade nästan fem tusen kilometer! Najs! Tröttheten från i morse var som bortblåst. Var tvungen att tvinga mig i säng.
I morse. Inte samma trötthetskänsla som i går morse. Käkade. Lassade ryggväskan full med frusna blåbärsmunkar. Och två jättepåsar nötmix. Traskade iväg till gula startplatsen. Svinkallt. Gissade på nästan tjugo minusar. Terho H bakom ratten. Pratade mest väder med honom.
I jobbet. Kokade kaffe. Värmde munkarna i kökets varmluftsugn. Mmmmm. Ljuvliga dofter. Pia A hjälpte mig med sockrandet efteråt. Dukade kaffebordet. Efter bästa förmåga. Nåjaa. Nu blir nog kollegorna glada. Trots en-gångs-muggs-påbudet. Kanslijobbade ett par timmar. Höll mina lektioner. Korvsoppa till lunch. Toppade soppan med rejäla senapsklickar. Bordsgrannarna stirrade. Ja, det är ju korv, lyckades jag pressa fram mellan soppslevarna. Höll raketfart. Eftersom jag skulle vara rastvakt sen.
Efter jobbet. Hem med gula. Sov hela vägen. Packade träningsväskan. Och traskade iväg till Fitness. Mitt fjärde besök på fyra dagar. Drog på mig Kinvarorna. Och tog med mig glöggflaskan upp på mattan. Löpningen kändes ansträngd. Småsneglade på en ung tjej till vänster om mig. Avundades hennes fjäderlätta steg. Måste vara en elitidrottare. Själv kände jag mig både sliten och klumpig. Försökte höja tempot efterhand. Men var snart tvungen att återgå till klump-lunken. Bet ihop. Och kämpade ändå ihop drygt tretton kilometer. Vilket var avsikten. För att komma upp till prick tvåhundra. Fortsatte till spegelsalen. Mötte Nina B, tandläkarns dootro och Ronja E, frisörskans dootro. Nina kikade på min drickaflaska. Frågade vad jag hade i den. Tja, tro det eller ej, men det är faktiskt glögg. Nina såg tvivlande ut. Glögg? Jag trodde du hade Törst-drycken. Nehepp, det här är äkta glögg, utblandat med lite kranvatten. Nina skakade på huvudet. Du är inte riktigt klok Ingo! Tja, det vet jag väl. Men he e så tå.
Testade sen Bretzel stretch på nytt i spegelsalen. Lyckades lite bättre idag. Fick syn på ett par mintgröna rullar. Mindes att Pontus B hade lovordat dem. Men inte hunnit demonstrera dem. Har för mig att han kallade dem foam-rullar. Eller något liknande. Tepi S kom in i salen. Frågade honom. Jo, de är skitbra. Om du behöver massera benen, ryggen eller vått-evär, påstod han. Jag lade mig på rygg. Med en rulle under. Rullade fram och tillbaks över golvet. Tja, det kändes riktigt bra. Lade mig på magen. Masserade framlåren. Skönt. Sådär sjuk-skönt. Faktiskt. En sån skulle jag kunna ha hemma. Undrar just om Fefa på Sportia Mattsson har några till salu? Avslutade passet i bastun. Röjkte och fundeerade i min ensamhet. Tvåhundra kilometer avklarade. Då är det ju bara 3 815 km kvar. Hjälp! Det är ju betydligt mer än jag sprang på hela året i fjol!
Traskade hemåt i januarikylan. Tyst och mörkt i lägenheten. Vaimo kvällsjobbade igen. Värmde Oboj. Och lade tre gamla brödkanter i smörgåsgrillen. Säga vad man vill om päronskallen. Men kräsen är han då rakt inte! Såheså.

Saldo: 13,4 km

Totalt: 200,0 km

Mål: + 24,0 km

Kanon: Foam-roller (heter väl rullen egentligen)

Kalkon: Klumpigt på mattan.
 

onsdag 15 januari 2014

SVETTADES

Dag 15
I går kväll. Satt på ett långt styrelsemöte med Liga-Jaro. Kom hem halv tio. Trött i både kropp och själ. Orkade inte vara social. Satt bara och glodde på dumburken. Vaimo tröttnade. Koncentrerade sig i stället på Bubble safari. Medan den trötte uppsökte John B.
I morse. Päronskallen var långt ifrån utvilad. Käkade halvsovande. Traskade iväg till gula stationen. Piggnade till lite i kylan. Men började gäspa genast då han kom in i gulas värme. Off norrut. Markus W bakom ratten. Pratade och skrattade. Som vanligt. men fick ibland inga svar på sina frågor. Undrade om päronskallen sov. Vilket han bestämt förnekade. Nå-nee-nå.
Tröttheten höll i sig hela arbetsdagen. Päronskallen funderade på att stjäla ett par minuter på skolhälsovårdarens soffa. Men fick aldrig någon tid för den utfärden. Arbetskamraterna fick nöja sig med choklad-ris-kex idag. Ett par av dem envisades fortfarande med att dricka sitt kaffe ur riktiga koppar. Päronskallen lät det bero. Liftade med Maria V hem från jobbet. Som släppte av honom vid WW-kauppan. Gick in för att betala. Bävade för notan. Tänkte. Tur att jag fått löning idag. Verkstadschefen hälsade välkommen. Och bad päronskallen slå ner. Jaha, det gör han bara för att jag inte skall svimma. Eller helt flippa ut då jag får domen uppläst. Nervös väntan. Verkstadschefen adderade. Byte av styrfjäder (?), p-ända, arbete på det, besiktningsavgift, ny besiktningsavgift......... bla, bla, bla. Päronskallen svettades ymnigt. Kände hur det rann ner i byxlinningen. Verkstadschefen kontrollräknade. Nåjaa. Och så lite rabatt på det. Kunden svalde. Och nickade  instämmande. Då ska vi se...... Det blir....... Päronskallen sjönk ihop i stolen. Som en soffpotatis. Men flög sen upp. Hivade fram bankkortet. Kvickt som attan. Innan verkstadskillen skulle ångra sig. Tack så myttji och hej! Rattade vita, godkända, med nya vinterdäck och inte alltför rostig hem till Marstarnden. Glad som en lärka. Verkstadsbesöket hade inte ruinerat honom! Det blev ju faktiskt betydligt billigare än jag tänkt. Och det brukar inte hända mig, tjoade han.
Hemma. Packade träningsväskan. Både för ute- och innespring. Kollade noga att jag fick med alla persedlar. Ville ju inte göra en Sören Ö (killen jag lånade byxorna åt i går). Behagligt väder. Typ minus åtta. Fortsatte till Fitness. Drog på mig utespringkläder och Icebugs. Kutade Larsmo Mini. Kändes någorlunda okej. Men det gick långsamt i snön. Fick ihop sju-komma-tre. Prick. Bestämde mig sen för att springa prick lika långt. Och med prick samma fart på Fitness-mattan. Sen jämföra pulsen. Jag är nämligen  övertygad om att det är betydligt lättare att springa på löpband. Även med en liten lutning på mattan. Kollade efteråt. Snittpulsen, 132 ute och inne 125. Alltså en klar skillnad. Men kanske inte så stor som jag trott. I vår/sommar skall jag göra om testet. Då under mer jämförbara förhållanden. Återkommer i frågan. Stay tuned!
Avslutade ute/inne-passet med att töja. Försökte minnas Pontus B:s instruktioner rörande Bretzel stretch. Slog nästan knut på mig själv. Måste nog kolla på You-tube-klippet jag fick av Pontus på nytt. I slow motion. Bastade, svettades, glöggade och fortsatte hem sen.
Morsan ringde. Frågade om jag har någon extra digibox. Deras hade tydligen gått sönder. Jo, jag har minst tre överflödiga. Jag kan hämta en åt er genast. Vilket jag gjorde. Morsan och farsan gillade. Dagens goda gärning. Check.
Hem sen igen. Vaimo i jobb. Käkade gröt, Neljän viljan täysijyvähiutale med chiafrön och morsans äppelmos. Skitgott! Hastade vidare till ett nytt styrelsemöte, FF Jaro. Tänk att den anrika föreningen numera styrs av en päronskalle!

Saldo: 14,6 km

Total: 186,6 km

Mål: + 21,6 km

Kanon: Att verkstadsräkningen inte ruinerade mig.

Kalkon: Den uteblivna tuppluren.

tisdag 14 januari 2014

GLÖGGKUNGEN

Dag 14
Sent i går kväll. Kollade Premier League, Aston Villa-Arsenal. Gladdes åt kanonjärernas bortaseger. Kom i säng först efter midnatt.
I morse. Steg upp halv fem. Tisdagsinvägning. Sjuttio-två-komma-åtta. Voj skåånis! Menee väärään suuntaan. Utsåg glöggen jag bälgat i mig till mejn-suspekt. Lär vara mest socker.
Päronskallen käkade. Klädde på sig massor. Och skyndade ut. Strax efter fem. Dumpade två roskispåsar. Backade ut vita, underkända, men nu upptinade. Körde in svarta i stället. Päronskallen kollade klockan. Shitt! Fem-trettifem. Nyt tuli kiire. Tar minst fem till WW-kauppan. Och kanske tjugo att gå därifrån till sexans buss. Voj raatis! Hur blev det så här? Men sen klack det till i päronskallen. Igen. För andra gången. Inom loppet av tjugofyra timmar! Gula bussarna bor ju alldeles nära WW-kauppan. Jag kan ju för tusan gå dit. I stället för att traska tre kilometer in till stan igen. Han har onekligen sina ljusa stunder ibland.
Träffade Markus W vid gulas kämppä. Satt på med honom till busstation. Bytte buss. Och åkte med Kalle H till jobbet. Normal dag där. Min kaffevecka. Bjöd kollegorna på rejäla grisbitar. Tror att de gillade. Däremot tyckte de inte om att dricka sitt kaffe ur engångsmuggar. Några smugglade därför in eget porslin. Som jag sen hamnade att diska. I morgon planerar jag att sätta ett hänglås för porslinsskåpet. Nå-neee. Så galen är jag ändå inte. Ännu.
Efter jobbet rusade jag hem efter träningsväskan. Och mina farmare med lufthål i grenen. Förde brallorna till SyFix. Fortsatte till Jarokontoret. Niklas S ville att jag skulle skriva under ett papper. Vilket jag gjorde. Utan att läsa vad där stod. Stopp, stopp Ingo! Vet du vad du skrivit under? Jo, det där vi pratade om igår, förstås. Men du läste ju aldrig texten! Jag kan ju för tusan ha sålt din lägenhet. Eller någonting annat galet, fortsatte Niklas. Med ett brett smajl. Hördu Niklas, om det är någon här i världen jag litar på, så är det du! Såheså.
Fortsatte till Fitness. Drog på mig mina Adizeror. Första gången på jättelänge. Började försiktigt. Avslutade i 4-minuters fart. Fick ihop tolv-och-en-halv på den timme jag kutade. Töjde lite efteråt. Pontus B dök upp. Och tipsade mig om en övning som han kallade Brettzels stretch. Eller något åt det hållet.
Päronskallen försökte följa instruktionerna. Enligt bästa förmåga. Lade sig på rygg. Lade höger ben över vänster dito. Drog upp högerfoten med vänsterhand. Och tvärtom. Grinade illa. Men gillade övningen. Naa-leiss.
Träffade Sören Ö i omklädningsrummet. Som hade glömt sina träningsbyxor hemma. Jag lånade honom ett par. Sören blev jätteglad. Dagens goda gärning. Check. Tog glöggflaskan. Satte mig på bastulaven. Aaaaagh. Jimmy W dök upp. Morjens! Morjens Ingo! Hör du. Du som springer så mycket. Vad dricker du? Tja. Mest glögg, faktiskt! Jimmy tystnade. För en gångs skull. Trodde jag skämtade. Nej, nej. Det är dagens sanning. Det är jag som är glögg-kungen! Har pimplat i mig typ sexton liter sen nyårsafton. Jimmy suckade. Okej då. Men jag tror du skulle behöva testa min V-dryck. Åtminstone ett par månader. Jag lovade att tänka på saken. Skyndade mig hem. Vaimo bjöd på pizza. Nami! Käkade. Och hastade vidare till ett styrelsemöte med Liga-Jaro. Den hulda suckade. Djupt.

Saldo: 12,5 km

Totalt: 172,0 km

Mål: + 18,0 km

Kanon: Löppasset

Kalkon: Vikten går åt fel håll.

måndag 13 januari 2014

KNÖLADE

Dag 13
Kom hem från flygfältet strax före tie. Drack kaffe och käkade en smörgare. Kollade lite på "Hur många lingon finns det i världen." Jättebra film. Hade sett den förr. Orkade inte med hela denna gång. Stöp i säng. Visste att en jobbig måndag väntade.   
Måndagmorgon. Kollade vädret. Fortfarande kallt. Käkade gröt. Traskade iväg till gula. I min nya, vita Jaro-mössa. Frös som en hund. WTF! Håller jag på att bli pito? Eller förkyld? Taru bakom gula ratten. Tyst i skolan. Kanslijobbade ett par timmar. Höll sen tre lektioner. Avslutade jobbdagen med två möten. Missade därför bussen. Men fick lifta hem med Johanna J-D.
Hemma. Käkade resten av apelsinriset från igår. Fick bärga mig för att inte äta mig alldeles fördärvad. Traskade sen iväg till Fitness. Svinkallt ute. Nästan femton på minus. Men skönt inne i gymmet. Fullsmockat med folk. Drog på mig Fivefingers. Hade flax. Och fick genast tag på en ledig löpmatta. Benen kändes allt annat än pigga. Men vad hjälpte det. Philip M joinade på mattan bredvid. Najs! Fick draghjälp. Och jag kunde skruva upp farten. Steg för steg. Sista kilometern sprang jag på drygt fyra och en halv minut. Helt okej. Töjde lite. Bastade. Med en flaska glögg i näven. Annars. Jag börjar nog få liiti leido av glöggen. Som blev över från min grande finale på nyårsafton. På två veckor har jag pimplat drygt tolv liter. Fyra kvar.
Traskade hem i kylan. Käkade ett par knackkorvar. Och några gafflar pääro-sallad. Bad sen vaimo joina mig till WW-varkstaden. Vita, underkända skall i morgon in på söörvis, ser du. Den hulda måttligt intresserad. Måste jag? Jepp. Du måste skjutsa mig. Orkar inte gå hem i kylan. Ok, jag kommer.
Päronskallen gick ut i förväg. För att starta vita, underkända. Slapp inte in. Vita liknade mest en igloo. Båda dörrarna var fastfrusna. Shitt, shitt! Hämtade en tändare från lägenheten. Värmde låsen och båda nycklarna. Både länge och väl. Frös som en hund. Prinskorvsfingrarna hade det värst. Kämpade minst en halv timme med dörrarna. Shitt, shitt! Var nära att ge upp. Då det gick upp ett ljus i päronskallen. Dörren till bagageutrymmet! Den går kanske att öppna? Jepp. Jiihaaa! Ringde vaimo i lägenheten. Du slipper hämta mig. Jag kör in vita i garaget. Den hulda, som just fått på sig hela vintermunderingen, suckade. Och tänkte måhända. Varför? Varför i hela friden gifte jag mig med honom?
Päronskallen var redan på väg in i vita. Genom bakdörren. Rymdes nätt och jämt mellan taket och hatthyllan. Krånglade sig ner i förarsätet. Startade. Och rattade in vita i varma garaget. Knölade sig ut samma väg. Mest nöjd var han nog över att ingen hade sett hans akrobatnummer. Gick in. Tinade upp prinskorvsfingrarna. Lade sig på soffan. Drog en djup suck. Äntligen var måndagen den trettonde på sticko! 

Saldo: 12,0 km

Totalt: 159,5 km

Mål: + 16,5 km

Kanon: Löpningen funkade rätt bra då jag fick draghjälp.

Kalkon: Dörrarna på vita, underkända är ett skämt.

söndag 12 januari 2014

KÄMPADE I KYLAN

Dag 12
Lördagskväll. Töjde framför dumburken. Smörjde hästsalva på låren. Följde med kämparna i Det största äventyret. Kom i säng halv elva. 
I morse. Sovmorgon. Steg ändå upp före åtta. Gröt. Kaffe. Kollade ute-temperaturen. Minus tretton-komma-två. Tja! Inget drömväder. Men. Kunde ha varit värre. Klädde mig därefter. Fyra lager kring familjelyckan. Treans rånarluva för fejset. Off mot Fitness Club strax för tie. Ola S, Henrik W och Henrik Ö redan på plats. I liknande munderingar. Najs med sällskap! Presenterade rånarna för varann. Berättade att jag var ganska sliten. Och föreslog att vi skulle ta det riktigt lugnt i dag. Det är ju dessutom så kallt, försökte jag övertyga dem. Prick klockan tio tog vi sikte på Pedersöre kyrka. Bo L mötte. Och joinade. Mina ben kändes inte nämnvärt slitna. Bo höll bra tempo åt oss, typ 5:25 min/km. Kanske lite för bra. Men ingen protesterade. Så vi lät honom hållas. Bad dock rånar-kvartetten att stanna uppe på järnvägsbron. Där vi benpendlade lite. Vidare mot Larsmo. In mot stan vid Sunds. Bo hade smyghöjt farten. Jag försökte lugna ner honom. Bo lydde. Och släppte fram Ola och Henrik Ö i stället. De tackade för förtroendet. Och skruvade upp tempot ytterligare! WTF! Jag hade ju på ansiktsboken utlovat en dryg mil i behaglig sex-minuters-fart. Nu låg vi närmare fem. Pust, stånk och stön! Jag fick kämpa rejält för att hänga med. Lyckades ta mig i mål. Någorlunda ärofullt. Tackade rånargänget för en trevlig söndagsrunda. Även om den varit i tuffaste laget för mig.
Kom hem. Lagom till söndagslunchen vid Marstranden Bed & Brekfast. Vaimo och tvåan hade trollat fram en riktigt god lunch. Gillade efterrätten bäst. Apelsinris. En klassiker från barndomen. Morsan gjorde alltid apelsinris till söndagslunchen. Käkade två portioner. Skitgott!
Efter lunchen skulle den hulda i jobb. Tog farväl av tvåan. Som skulle åka tillbaks till Svärje senare på kvällen. Men först skulle jag skjutsa honom till staden i norr. För att hämta några prylar åt Mattis K. På hemvägen från K-staden gjorde vi en avstickare till tvåans fammo och faffa på Trädgårdsgatan. Som bjöd på kaffe, avskedskramar och ett par ullsockor åt tvåan.
Klockan sex på söndagskvällen. Tog julen slut vid Marstranden Bed & Brekfast. Alla hotellgästerna hade checkat ut. Tyst och lite vemodigt. Päronskallen tog ännu en sista gång på sig taxi-mössan. Skjutsade tvåan till flyget. Gav honom en bamsekram. Och önskade lycka till med studierna. Rattade sen svarta, inte alls rostiga, hemåt. Röjkte och fundeerade. På livet i allmänhet. Men mest på avkommorna.

Saldo: 11,5 km

Totalt: 147,5 km

Mål: + 15,5 km

Kanon: Söndagslunchen

Kalkon: Hade svårt att hänga med i morse.

lördag 11 januari 2014

MYCKET SLITEN

Dag 11
I går kväll. Päronskallen var dödstrött. I både kropp och själ. Somnade på soffan. Direkt efter den tredje resan i "På spåret". 
I morse. Väcktes av Nokian. Skulle gärna ha slaggat ett par timmar till. Minst! Masade mig ur sängen. Plirade på ute-termometern. Minus sex någonting. Tja, kunde ha varit betydligt värre. Orkade inte äta något. Men tvingade i mig en banaani. Klädde mig varmt. Typ fyra par byxor. Ut på banan strax före halv åtta. Jobbigt redan från första steget. Voj raatis! Bara Henry M på nya mötesplatsen, gårdsplanen vid Fitness Club. WTF! Var är alla andra? I går kväll hade jag ju på FB bjudit in typ halva världen. Ti e fisi, flinade Henry bakom sin vita rånarluva. Men det är ju fjorton grader på minus, fortsatte han. Fjorton grader! E du i fyllo? Min termometer visade bara sex grader! Henry tystnade. Du har nog rätt Ingo. För en gångs skull! Tyckte väl att det inte kändes så kallt. Men nu har vi bråttom. Jag måste vara hemma halv nie, senast. 
Ut mot Larmovägen. Göta Petter vad tungt! Och värre blev det då vi svängde norrut. Nord-ostan i naama. Jag försökte springa bakom Henry. Men det hjälpte inte särskilt mycket. Shitt, shitt! Jobbigt! På järnvägsbron bad jag Henry att vi skulle stanna en stund. Skyllde på att jag måste benpendla. Anhållan beviljades. Vid svidinabba vek vi in mot stan igen. Skönt att slippa motvinden! Följde Henry till hans kämppä. Och fortsatte hem mot Marstranden. Tröttare än på länge. Stapplade in på gårdsplanen. Väl hemma. Slet av mig kläderna. Ställde mig i suihkun. Orkade knappt stå. Funderade på att käka. Orkade inte. Drack ett glas vatten. Och stupade i säng. Somnade tvärt.
Vaknade tre timmar senare. Betydligt piggare. Fixade käk åt tvåan och mej själv. Bej-kånn-åkk-egg, kaffe och smörgare. Massor av apelsinjuice. Livet återvände. Fortsatte till Tellus. Årets första träningsmatch, Jaro-JBK. Röda laget dominerade. Som väntat. Vann med 3-0.
Fortsatte hem. Käkade grillkorv och potatissallad. Sjönk ner i TV-soffan. Röjkte och fundeerade. Hur tusan skall jag göra för att få in en längre viloperiod? Benen känns som överkokt spagetti. Vilodagen i onsdags gjorde varken från eller till. Minst en veckas vila borde jag kunna unna mig. Naa-lejss. Men då får jag å andra sidan jobba ännu hårdare för att klara av utmaningen. En veckas vila betyder ju att jag hamnar sjuttio-sju kilometer back. Och att äta upp det är inte det lättaste. Avbröts i mina funderingar av Nokian. Ola S på tråden. Han undrade hur man bör klä sig för att springa i kyla. Jag rekommenderade ett par extra kalsonger och något som skyddar fejset. I morgon bitti skall Ola och jag testa om det funkar. Avfärd klockan tio från Fitness. Häng gärna på. Om du vågar. En dryg mil utlovas. Och trevligt sällskap förstås.

Saldo: 11,0 km

Totalt: 136,0 km

Mål: + 15,0 km

Kanon: Tja, det får väl bli tre-timmars powernappen i morse.

Kalkon: Morgonlänken.

fredag 10 januari 2014

HJÄLPTE FARSAN

Dag 10
I går kväll. Gick och lade mig redan vid tiosnåret. Ställde Nokian på fyra. Jag hade ju lovat farsan att tvätta hans Peugeot under morgontimmarna.
I natt. Päronskallen vaknade redan halv tre. Tänkte WTF! Och rattade vita, underkända till farsans kämppä. Traskade ner till källargaraget. Jättetrångt mellan bilarna. Tog det riktigt lugnt. Rädd för att skrapa i något. Lyckades få fransmannen upp ur källaren. Helskinnad. Rattade vidare mot  biltvätten. Bilkön från igår var borta. Najs! Päronskallen jublade. Tyckte att han var ett geni. Drog fram stamkundskortet. Valde bästa programmet. Och följde instruktionerna. Efter tvätten rattade han tillbaks till källargaraget. Parkerade den rena fransmannen. Hem igen med vita, underkända. Men med splitternya dubbdäck. Päronskallen smånynnade i bilen. Ställde sen Nokian på fem. Och kröp ner hos den hulda. Som vaknade. Och undrade var päronskallen hållit hus? Tja, jag har tvättat farsans bil. Den hulda suckade djupt. Go natt! 
Vaknade två timmar senare. Hungrig som en varg. Började med helmigröt och havtornssoppa. Fortsatte med en tallrik chiagröt. Avslutade med två muggar kaffe. Och lika många rostade marmelad-smörgare. Aaaaagh! Iskallt ute. Inte så många minusgrader. Men en iskall nordostlig vind störde. Tog gula till jobbet. Gäspade som besatt. Terho H, bakom ratten, undrade om jag sovit dåligt. Tja, egentligen inte. Eventuellt för lite. Piggnade till då jag kom till jobbet. Na liiti. Höll ett par lektioner. Mannagrynsgröt och saftsoppa till skollunch. Dagens tredje grötportion! Men lika gott ändå. Kollade sen eftermiddags-agendan. Skolning i användandet av nya hemsidan. Voj arma dagar! Den hade jag helt glömt bort. Hur tusan skall jag nu ta mig till kommungården? Det löste sig. Liftade med Monica L-L.
På skolning hela eftermiddagen. Tänkte ta gula hem. Men det höll på att skita sig. Rejält. Bussen passerade päronskallen ett par hundra meter före busshållplatsen. WTF! Har jag sett fel på klockan? Hann se Johan E bakom ratten. Började kuta efter bussen. Som hade stannat. Jokki hade tydligen också sett mig. Och förstått att jag var på väg. Om än något försenad. Tack-och-lov! Dagens kanongärning. Utfördes av Johan Prill-Jokki E. Såheså.
Väl hemma strax efter fyra. Packade träningsväskan. Och traskade iväg till Fitness. Hujedamej vad kallt det blåste. Men varmt och skönt inne i gymmet. Drog på mig Kinvarorna. Klev upp på mattan. Och kutade en dryg mil. I maklig fart. Benen kändes tröga. Benpendlade och töjde lite efteråt. Bastade. Och drack glögg i omklädningsrummet. En okänd kille, typ aderton vårar. Tittade på mig. "E du den där som sprang" ......  märkte att killen letade ord så jag hjälpte honom på traven....."en mil om dagen". Jepp, svarade päronskallen. Har du läst min blogg? Nej, men jag har hört talas om dig, fortsatte killen. Jag fick sen reda på att killen var från Kållby. Och att han haft Torvald H som lärare. Tänk att folk ända i Kållby, känner till mig, tänkte päronskallen förnöjt. Då han traskade hemåt i den bitande nord-ostan.
I morgon bitti skall päronskallen ut å spring med Henry M. Avfärd 07:30 från gårdsplanen vid Fitness Club. Likasinnade får gärna joina. Men klä på er ordentligt. För det lär bli svinkallt.

Saldo: 11,4 km

Totalt: 125,0 km

Mål: + 15,0 km

Kanon: Att Prill-Jokki väntade med gula.

Kalkon: Kosten blev något ensidig idag.

torsdag 9 januari 2014

HOS TANDDOKTORN

Dag 9
I går kväll. Fick kämpa rejält för att päronskallen inte skulle dra ut mig på en kvällslänk. Låg på soffan och halvdåsade. Spelade lite Ruzzle. Och väntade på att klockan skulle bli nie. Benen kändes trötta och dagens tandläkarbesök gnagde. Fick annat att tänka på då Sveriges Mästerkock och Maria Wern klev in i vardagsrummet. Gick och lade mig direkt efteråt.
I morse. Genast jag vaknade visste jag vilken dag det var. Årets värsta. Tandläkardagen. Borstade gaddarna. Frenetiskt. Tills tandköttet blödde. Käkade chiagröt. Och borstade på nytt. Tog vita, underkända till jobbet. Kanslijobbade. Förberedde två möten till nästa vecka. Och dagens lektioner förstås. Broiler med ris till skollunch. Tycker du om det? frågade en liten trea av mig. Då hon såg mitt megalass.
Efter skoldagens slut rattade päronskallen den underkända mot Alholmsgatan. Hittade genast en ledig parkeringsplats. Typiskt! Tog hissen upp till våning fem. Andades djupt. Mest för att slippa möta the smell. Smellen han förknippar med smärta, svettrosor och rosenborrar. Vacklade in i väntrummet. Drog fram tandborsten och tandkrämstuben ur bakfickan. Tog sig an garnityret en sista gång. Slog sig sen ner i väntrummet. Tillsammans med Lilla Fridolf. Hörde att tandläkargänget hade kaffepaus. Hoppades på ett plötsligt återbud. Ända tills dörren till kafferummet slogs upp. Och Stefan B:s glada nuna dök upp. Välkommen Ingo! Päronskallen reste sig mödosamt. Kravlade sig upp i tortyrstolen. Knäppte sina iskalla prinskorvsfingrar. Blundade. Och bad. Måtte jag vara hål-fri! Pliiise! Tandsyster Lenita lade fram den vassaste nålen. Och undersökningen började. Ett-två-amalgam-tre-komposit-fyran-saknas-fem-komposit-amalgam-sex-amalgam-komposit-sjuan-saknas........Päronskallens fingrar började anta en blålila ton. Komposit-amalgam-åtta-du har tandsten-komposit-nie ..... päronskallsvett rann i floder längs ryggraden. Till slut. Var det hela över. Tyvärr hittade jag inga hål i år heller! Orden lät som ljuv musik. Päronskallen översköljdes av lugn och ro. Lade sig lite bekvämare i stolen. Kände hur livet återvände. En obeskrivligt skön känsla. Lät sig villigt tandstens-putsas. Och karamell-färgs-behandlas. Betalade med ett brett leende på läpparna. Tack, he va billigt he! Skuttade sen nerför trapporna. Rattade underkända till Euromaster. Återvände hem med fyra splitternya vinterdäck. Men över sexhundra juuro fattigare.
Bara tvåan hemma. Päronskallen käkade rester. Helmigröt från i går. Och en banan. Och en kopp Oboj. Tillsammans med en varm dubbelmacka.  Från nya smörgåsgrillen. Vaimo och jag fick grillen i julklapp av ettan. Jättefin julklapp! Farsan ringde. Ville ha hjälp med att tvätta bilen. Jag lovade höra av mig direkt efter kvällens race, HOP-HAB Cup.
Först på plats vid Brahes bastu. Ivrig. Benpendlade. Och väntade. Så småningom droppade de övriga gubbarna in. Ordförande Leif K delade ut starttiderna. Jag gick ut tillsammans  med en ung, trevlig kille från Nyykaabi, Kjell K. Full gas från första steget. Hjärtat pumpade. Lungorna värkte. Redan efter ett par hundra meter. Så småningom hittade vi båda rytmen. Efter bara ett par kilometer hörde jag lätta, tassande steg. WTF! Visste genast att Bjarne H kommit i kapp oss. Redan! Trots att han startat en minut senare! Kjell och jag höll jämn fart ut till Schaumans, ca 4:35 min / km. På hemvägen fick vi medvind. Farten ökade, ca 4:25 min / km. Vi kom ifatt och förbi Bjarne. Den avslutande kilometern blev en pina. DUNK-DUNK-DUNK. Trodde hjärtat skulle explodera. Var tvungen att dra ner farten. Och släppa iväg Kjell. Shitt! Stupade i mål. Dödstrött. Bjarne vann över Kjell med fyra sekunder. Jag var ytterligare en dryg halv minut efter. Kände mig ändå rätt nöjd. Tiden 43:37 är min nästbästa på sträckan. Bastu efteråt. God stämning på bastulaven. Bjarne påpekade att han slagit oss båda. Om än knappt. Päronskallen svepte en stor glöggflaska. Omöjliga Bo L hade som vanligt den bästa sluttiden, drygt 38 minuter.
Fortsatte till farsans. Hade ju lovat att hjälpa till med biltvättandet. Vi rattade hans nya Peugeot till en automattvätt. Men vände om. Då vi såg den ändlösa bilkön. Jag lovade i stället farsan att sköta tvätten tidigt i morgon bitti. Då alla sover. Utom päronskallen. Som sitter och gnolar. I en biltvätt.

Saldo: 9,6 km

Totalt: 113,6 km

Mål: + 14,6 km

Kanon: Reikiä nolla hos Stefan B.

Kalkon: De nya vinterdäcken kostade skjortan.

onsdag 8 januari 2014

UNDERKÄND

Dag 8
Avslutade gårdagen tillsammans med Svärjes Mästerkock och Maria Wern. Skrattade gott åt mästerkock-bruden som serverade fiskpinnar och pulversås. Domartrion skrattade inte. Och Mannerström skällde ut pulver-sås-bruden. Maria Wern hade det också kämpigt. Tillsammans med en massa brudar. Och en seriemördare. Ensamma ute på Stora Karlsö. Jag kröp i säng vid elvasnåret. Dödstrött. Benen värkte. Före aftonbönen lovade jag dem en pekkanen i morgon, alltså idag.
Onsdag. Steg upp viideltä. Käkade. Och tog gula till jobbet. En arbetssam dag väntade. Massor av kanslijobb och flera lektioner. Avslutade jobbdagen med ett rektorsmöte. Föredragningslistan var flagg-stångs-lång. Chefen hade i alla fall dukat upp med kaffe och grisar. Armadis gott. Mötet drog ut  så pass att jag missade bussen. Räddades av farmor Åsa L-N. Som skjutsade mig till WW-verkstaden.  Vita, inte så rostiga, hade under dagen nagelfarits av nitiska besiktningsgranskare. Och underkänts. WW:s verkstadschef räknade upp en massa brister. P-knutarna glappade (?), styrfjädern hade brustit (?), bromsarna tog ojämnt! Till och med vinterdäcken fick underkänt. Päronskallen fattade nada. Bara att ett nytt verkstadsbesök kommer att gräva ett hål i hans lompakko. Ett djupt hål. Voj, arma dagar! Skrotbilarna blir min död. Men. Men. Päronskallen var ändå tvungen att boka en ny verkstadstid. Och hoppas att  februarilönen skall täcka monsterfakturan.
Rattade hemåt i mörkret. Röjkte och fundeerade. Jag borde nog snart avyttra mina skrotbilar.  Jonas A avbröt mina anti-bil-feber-tankar. Hej Ingo, har du boken om Zlatan? Njaaeee, jag har visserligen sett boken bland ettans tavara. Men inte på länge. Bad att få ringa upp Jonas lite senare. Möttes av en tom och mörk lägenhet. Vaimo i jobb. Tvåan på vift. Letade efter Zlatan i hela lägenheten. Med klent resultat. Ringde Jonas och berättade utgången. Lovade återkomma ifall jag skulle råka snubbla över killen från Rosengård.
Funderade sen lite på att faa-uut-å-spring. Men kom ihåg mitt löfte. Från i går kväll, strax före aftonbönen. Lade mig därför i stället på soffan. Med fötterna i högläge. Och en av vaimos prydnadsfiltar uppdragen till nosen. Zzzzzz.
Vaknade en timme senare. Fortfarande tyst i lägenheten. Fortsatte fundeera. Tankarna flög framåt. Till morgondagen. Till torsdagen den 9 januari. Ett helt okej datum. Om det inte vore för kallelsen till Stefan B:s tortyrkammare. Tror att jag har berättat om min skräck för tandläkarstolar, rosenborrar och rotfyllningar. Konstaterade att skräcken inte avtagit. Snarare tvärtom. Kände redan hjärtklappningar. Bara tjugo timmar kvar. Till att kliva upp i stolen. Till att ta ett krampaktigt tag i handtagen. Bli vågrät. Känna sylvassa nålar. Långt inne i munhålan. Hujedamej! Obs! Min tandläkarskräck beror INTE på Stefan. Han kan nog sin sak.
Slog ifrån mig tandläkartankarna. Tänkte på något roligare i stället. På att det i morgon är tävlingsdax, HOP-HAB Cup. Min första tävling sen misslyckandet i NYCM. En racer-tia ut till Schaumans Östra Port. Med start- och målgång vid Brahes bastu. Siktar på att springa sträckan på fyrtiofem minuter. Det måste gå. Naa-lejss.
Vid sextiden kände päronskallen att hans mage kurrade rejält. Lät nästan som om den hojtade efter Helmigröt och havtornssoppa. Kokade en grötkastrull. Mixade gröten med soppan ur kylen. Aaaaagh! Borde nog bjuda Mannerström på denna delikatess, tänkte päronskallen. Senare i kväll skall han kolla hur det går för Maria W och brudarna i mörkret ute på Stora Karlsö. Ja, ifall han vågar titta förstås!

Saldo: 0,0 km

Totalt: 104,0 km

Mål: + 16,0 km

Kanon: Helmigröten höll mäster-kock-klass. (enligt päronskallen)

Kalkon: Besiktningen.

tisdag 7 januari 2014

SOM VANLIGT

Dag 7
Långt styrelsemöte med Jaro Junior i går kväll. Kom hem först halv tie. Sjönk ner i TV-soffan. Med en näve Fazerina. Mmmmm. Kollade min gamla blogg, En mil om dagen. Noterade att den nu passerat två-hundra-tusen sidvyer (200 446). Det ger ett snitt på nästan 550 läsare om dagen! Helt otroligt! Sen fastnade jag framför en actionrulle på TV:n, Die Hard II. Funderade på att se hela filmen. Men förnuftade mig. Och hoppade i säng vid elvasnåret. Somnade. Överraskande snabbt faktiskt. Najs. Det trodde jag inte.
Steg upp fem. Som vanligt. Tisdagsinvägning, sjuttio-två-komma-fyra. Som vanligt. Käkade chiagröt. Som vanligt. Pedade iväg till busstationen. Ganska vanligt. Skulle till att sätta i mig längst fram i bussen. Till höger bakom gula-chaffisen, Lasse B. Då jag märkte. Att en tjej hade satt sig där! Lagt beslag på MIN plats! Men det var falskt alarm. Tjejen skulle egentligen med bussen till Vasa. Satt bara och värmde sig i väntan på den. Så hon steg snart upp. Och överlämnade MIN plats åt mig. Då var allt. Igen. Precis som vanligt. Och. Som ni alla redan torde veta. Päronskallen gillar vanligt. 
I skolan. Var allt precis som vanligt. Jag kanslijobbade. Höll ett par lektioner. Käkade skollunch. Och avslutade dagen med ett budgetmöte. Jag visste precis vilka budgetdirektiv vi skulle få. Förlåt Carola L, Camilla N och Annette K! Andreas H hjälpte mig att få igång Wilma på nytt. Som vanligt. Efter mötet liftade jag hem med Andreas. Klev av vid gröna butiken. Traskade till busstationen. Och pedade hem igen. 
Väl hemma. Tyst i lägenheten. Bytte genast om till träningskläder. Och packade träningsväskan. Stoppade också ner mitt enda par farmare. Som fått ett jättestort hål i grenen. Undrar hur länge hålet funnit där? Jag upptäckte det i morse. Då jag letade efter en handske. Som jag lagt på bussframsätet. Rakt under avloppet. Shitt, shitt, tänkte jag då. Skolans rektor kan ju för böveln inte gå omkring med bjällrorna i luften! Till all lycka hittade jag ett par bortglömda farmare i skolan. Byxorna var både rena och hela. Men minst sju nummer för stora. Härstammade från tiden då jag painade nästan nitti. Ett par elever hade nog under dagen påpekat det för mig. Jag hade låtsats att det var mina nya julklappsbyxor.
Som sagt. Tog träningsväskan med de trasiga farmarna. Och rattade vita, inte så rostiga, till SyFix. Möttes av ett anslag. "SyFix håller stängt denna vecka." Voj arma dagar! Vad gör jag nu? Tja. Jag får väl fortsätta med XXXL-byxorna veckan ut. Och låssas att de är jättemoderna. Fortsatte till Fitness. Droppade träningsväskan i vindfånget. Och rattade vidare till WW-butiken. Parkerade vita utanför. Och stack in nyckeln till verkstadskillarnas pomo. Drog sen upp snoro. Och började kuta hemåt längs Larsmovägen. Ganska sakta. Ronny S pedade upp vid min sida. Jag skruvade upp farten rejält för att hinna snacka lite med honom. Funkade bra. Tack Ronny! Sprang till Fitness. Bytte om till fivefingers. Och kutade en dryg femma. Bredvid Johanna L. Jämngammal med ettan. Benpendlade efteråt. Och jobbade lite med tvättbrädan. Avslutade passet i bastun tillsammans med en liter glögg och en kille som kallas Jänis. Jag minns faktiskt inte hans riktiga namn. Förlåt! Traskade sen hem i januarimörkret. Allt. Ja allt var äntligen precis som vanligt, tänkte päronskallen mycket förnöjt.
I morgon funderar jag på att unna mig årets första vilodag. Jag har nu sprungit fyrtiotvå dagar i sträck. Och måste medge att det börjar kännas i mina gamla ben. Eventuellt tar också blogg-ingo ut en pekkanen. Men å andra sidan. Då är ju inte allt. Som vanligt. 

Saldo: 12,0 km

Totalt: 104,0 km

Mål: + 27,0 km

Kanon: Vardagen är här igen.

Kalkon: Hålet i grenen.

måndag 6 januari 2014

STADSRUNDAN

Dag 6
Avslutade söndagen med en massa TV-sport. Skidåkning, skidskytte och hockey. Sverige-Finland i JVM-final. Smålejonen besegrade småkronorna. Starkt! Hyvä Suomi! Töjde lite innan jag joinade vaimo i sänghalmen. 
Måndag. Vaknade mitt i natten. Typ tretiden. Pigg som en mört. Sista dagen på ett galet långt jullov. Tack och lov! Kollade ansiktsboken. En massa kommentarer kring hockeyguldet. Stördes av flera inlägg. Gillade egentligen bara Jon A:s. Som skrev. "Kära Finland. Kom ihåg att vara stora i segerns stund. Fira guldet och hylla de egna. Att håna Sverige är bara patetiskt." Exakt så tycker jag också. Gick sen och lade mig på nytt. Försökte somna om. Det sket sig. Förstås. Steg upp på nytt. Käkade chiagröt. Och inväntade solens uppgång. Strax före nio fick jag äntligen snöra på mig dojorna. Och jogga iväg till Pursisalmi skola. En Trettondagsjogg med grabbarna i HOP-HAB Team väntade.
Möttes av ett glatt gäng. Fem gubbar och två tjejer, Annette L och Annika H-f. Kul! Henry M sade att vi skulle springa Stadsrundan. Jag har sprungit delar av rundan tidigare, men aldrig hela. Tjejerna tog genast täten. Ut mot Schaumans Östra Port. Där de svängde höger. Henry, Topper och jag bildade eftertrupp. Vi rundade Kråkholmsfjärden. Och fortsatte sen in mot stan. Strax före gröna butiken svängde vi vänster. Och följde Österleden förbi Marstanden. Christer N skojade och frågade om jag ville kliva av där? Inte en chans. Jag hade ju bara fått ihop en dryg nia. Vid Fitness svängde vi vänster längs gamla Bennäsvägen. Annika tackade för sig och fortsatte höger i stället. Bo L och Bjarne H bestämde nu farten. De vek in mot Kyrkostrand längs Ejdevägen. Fortsatte över till Lappfjärden. Via Baggholms-  och Fogdevägen ut till Västra Ringvägen. Göta Petter! Det här blev mycket längre än jag tänkt mig. Men benen kändes okej, så det var bara att pinna med. Vid Rådhusgatan splittrades gruppen. Bo, Bjarne, Topper och Christer fortsatte längs Fäbodavägen. Vet inte hur långt de sprang? Men antagligen skitlångt! Annette fortsatte hem längs Rådhusgatan. Medan Henry och jag kutade till Vestersundsgatan. Och sen in mot stan. Jag fick ihop drygt sexton kilometer. Vilket jag var mycket nöjd över.
Möttes av en tom lägenhet. Trist. Stjälpte i mig en liter glögg. Minst. Utblandat med vatten. Och kreatin, ett vitt pulver jag hittat i treans rum. Tror inte det är dopingklassat. Slet av träningskläderna. Rakade bort jullovsskägget. Trimmade fjunen på päronskallen med kotiparturin. Granskade resultatet. Tja! Någon Tom Cruise-kopia är jag inte. Trots att vi är precis lika långa. Ställde mig i duschen. Skruvade upp värmen. Stod där - länge.
Loggade kilometrarna på jogg.se. Konstaterade att jag låg på tjugoförsta plats. Så högt har jag nog aldrig varit tidigare. Tvåa bland finnarna. Omöjlige Mic S låg bara ett par kilometer före mig. Sen jämförde jag med fjolåret. Då hade jag också startat bra. Samlat ihop åttiofyra kilometer. Och kört backintervaller på trettondagen.
Sen. Helt yhtäkkiä. Klockan två på ettmeddaan. En trötthetsvåg sköljde över päronskallen. Som rullade in sig bland lakanen i dubbelsängen. En tanke i huvudet. Måste hinna ... måste hinna bädda sängen innan........zzzzzz. Han hann. Naa-leiss. Tack vare svärfar. Som ringde. Och väckte honom. Harkel...harkel....Juselius. Svärfar ville att päronskallen skulle beställa ett par Nike Air åt honom. Harkel...harkel....dootro diin e i arbeiti just no, men ho kan noo kåma å viis de skooa. På neti, tå saan. Det tyckte svärfar lät som en god idé. Han ville ju inte haa na kvinn-fålks-skooa! 
Päronskallen skyndade sig att bädda sängen. Rättade till överkastet. Samtidigt som någon fumlade med en nyckel i ytterdörren. Päronskallen skippade kuddarna. Rättade till femton-millis-kalufsen. Ställde sig i givakt. Välkomnade den hulda. 
I morgon återgår Marstranden Bed & Brekfast till "normalläge." Personalen sover på natten. Jobbar, tränar, äter och.... ja ni vet....på dan. Precis som livet ska va. Säger päronskallen.

Saldo: 16,2 km

Totalt: 92,0 km

Mål: + 26,0 km

Kanon: Trettondagslänken.

Kalkon: Nattsömnen.

söndag 5 januari 2014

JULLOVSTRÖTT

Dag 5
Päronskallen är trött. Fruktansvärt trött. På att ha jullov. Hoppsan? Kan man vara det? Jo, det kan man! Såheså. Och päronskallen skall förklara varför. Det handlar mest om hans sovvanor.
Då han jobbar. Stiger han upp klockan fem, måndag till fredag. På lördag en timme senare. Och på söndag unnar han sig en sovmorgon. Då det är läggdags somnar han. Omedelbums! Alltid.
Då han har jullov. Sover han ibland. Ibland inte alls. Ibland alldeles för länge. Med den påföljden att han har svårt att somna nästa kväll. Så har det pågått sen den 20 december. Och det är päronskallen så innerligt trött på. Nu längtar han till vardagen. Till det normala. Till det som passar honom allra bäst.
I går kväll. Samma visa. Gick och lade mig direkt efter "Det stora äventyret". Sen låg jag och snurrade i sänghalmen. Typ tre timmar. Och vaknade halv elva. Voj skåånis! På tok för sent! Men inget att göra åt. Vaimo i jobb. Ettan i söder. Tvåan i norr. Bara två hotellgäster incheckade, trean och hans girlfriend. 
Käkade chiagröt. Drack kaffe. Drog på mig träningskläderna. Hämtade glögg. Letade efter vätskebältet. Var tusan? Pling-Plong! Shitt! Shitt! I går. På långpasset. Hade ju päronskallen droppat vätskebältet. I diket vid korsningen utanför vår kämppä. Korkat förstås! Hade tänkt hämta bältet på hemvägen. Men glömt. Shitt, shitt! Gick ut. Letade. Nope! Hittade en urdrucken glöggflaska. Eikä muuta. Voi raatis, raati. Så fruktansvärt korkat! Glöggflaskorna struntade jag i. Men Asicsbältet kostade ju skjortan! 
Ut på banan vid tolvsnåret. Tänkte springa en ny runda. I Sandsund. Där jag på "gambäldaga" startade min löparkarriär. Benen kändes bra. Ypperligt länkväder. Mötte ett gäng cyklister. Hejade på Danke L. Mötte också Thorolf "Topper" F. Också han på peed. Stannade. Snackade en stund med honom. Svängde sen av från Larsmovägen. Kutade in mot Sandsund. Följde vägen som jag tog mina första stapplande löpsteg på. Kutade sen koss-å-tväss. Massor av nya vägar och gränder. Nya kåkar. Kom till vårt Gullringenhus på Jakob Rijfsgränd. Stannade bakom fotbollsplanen. Den jag gjorde åt grabbarna. Ett av målen saknades. Lite vemodigt. Men annars var det mesta sig likt. Efter koss-å-tvässandet i Sandsund fortsatte jag igen längs Larsmovägen. Stannade uppe på järnvägsbron. Benpendlade och töjde vaderna. Såg två löpare komma uppför. Carl-Anton M och Antti "AV" K. Kul! Slog följe med grabbarna. Ända till Marstranden.
Hemma igen. Ställde mig genast vid spisen. Fixade käk åt hotellgästerna. Ett säkert kort. Grissvans med fransk päärona. Kollade på TV. Massor av sport. Fokuserade mig mest på längdskidåkningen. Imponerades. Senare i kväll skall jag med vaimo på nytt till Sandsund. Svärmor fyller.

PS
AV:et i Antti K:s namn syftar på hans favoritlag i PL. 

Saldo: 13,8 km

Totalt: 75,8 km

Mål: + 20,8 km

Kanon: Rolig löprunda.

Kalkon: Det bortslarvade vätskebältet.

lördag 4 januari 2014

NATTSUDDADE

Dag 4
I går kväll. Päronskallen återvände från gymmet. Käkade fyra knackkorvar. Och tre annosta av vaimos pascha-efterrätt. Armadis gott! Tittade på en dokumentär om Regalskeppet Vasa. Fascinerades av storyn. Fortsatte med På spåret. Vaimo fixade Diego Maradona i San Diego-resan. Det påtalade hon ivrigt för päronskallen. Som sen hämtade undersergeanten från Pännäinen. I säng vid midnatt. Päronskallen drömde mardrömmar. En trio bestående av en ung blåklädd kille med brillor, ivrigt påhejad av två tjejer försökte ta sig in i lägenheten. Ett vrål! Väckte den hulda. Väckte päronskallen. Konstaterade att vrålet var hans. Kunde inte sova längre. Steg upp. Tre på natten. Två nattsuddande hotellgäster. Gapade stort åt päronskallen. Som höll god min. Kokade havregrynsgröt. Och drack kaffe. Medan han smålog åt ett reportage i ÖT, Nya regler för bussbolagen. Letade sen efter nya maraton-utmaningar. Mallorca Marathon, 19 oktober? Hmmm. Intressant! Skulle sammanfalla med höstlovet. Väldigt intressant! Lade sig på soffan. Sov en timme. Väcktes av Paul McCartney. Klockan sju.
Drog på mig träningskläderna. Odubbat. Jess! Träffade Henry M och Kari V. Off mot Pedersöre kyrka. Efter ett par kilometer tassade Tony S upp bakom oss. Joinade. Tillsammans kutade vi Larsmovägen Maxi. Fortsatte sen till Karis kämppä i Bonäs. I min ungdom sommarjobbade jag som postiljon. I tio somrar. Just i Bonäs. Trodde därför att jag skulle hitta där. Det gjorde jag naturligtvis inte! Massor av nya hus och nya vägar. Tack och lov att Kari hittade! Sen fortsatte Henry, Tony och jag in mot stan. Träffade HOP-HAB:arna Thorolf F och Christer N. Lite senare åxå Juhani A. Tjeenare, tjeenare! Tony lämnade oss vid Rådhusgatans Shell. Medan Henry och jag splittade på oss vid Stockmans. Ses på måndag! Jepp. Jag fortsatte ensam mot Marstranden. Konstaterade att jag sprungit veckans andra långpass, 17 km. Najs!
Bytte sen om i raketfart. Fortsatte till gröna butiken. För att fortsätta med fyrverkeri-inventeringen från i förrgår. Fick hjälp av Ronny S och Sam S. Tog oss en-och-en-halv timme, drygt. Brummade sen iväg till jobbet med röda, rostiga. Kanslijobbade ett par timmar. Nästa anhalt blev min hovmassör Sune E. Han konstaterade mesama att mina framlår tagit ordentligt stryk. Tja. Inte så konstigt. Jag vilade ju dem senast den 26 november. Jag berättade också att mina rygg-kotletter ömmat den senaste veckan. Ok, då ska vi titta på dem också. Massagen kom i grevens tid. Benen kändes mycket piggare efteråt. Bokade in en ny behandling, om prick en månad. På hemvägen besökte jag ännu mina föräldrar.
Anlände till Marstranden Bed & Brekfast vid fyrasnåret. Hungrig som en varg. Hoppades att hotellets ordinarie kock skulle ha fixat käk. Det hade han inte. En hotellgäst skrek av hunger. Päronskallen ryckte in. Som så många gånger för. Kokade makaroner, Penne och Trofie. Med murusås.
Efter maten loggade jag morgonens kilometrar. Konstaterade att ifall jag ännu i morgon orkar med ett pass. Så har jag kutat lika många dagar i sträck som antalet rövare i sagan om Ali Baba. Inte alls illa!  Senare i kväll skall jag följa med Arsenal versus Botten .... förlåt Krister B .... Tottenham och sen kolla på TV4:s Det stora äventyret. Om jag inte somnar förstås.

Saldo: 17,0 km

Totalt: 62,0 km

Mål: + 18,0 km

Kanon: Besöket hos Sune gjorde underverk.

Kalkon: Nattsuddet.