VAD VORE JAG?

Dag 147

Förvirrade tankar i går kväll. Funderingar. Kring livet. Men också kring döden. Slötittade på TV. Tillsammans med Corinne. Lyssnade på Kents Utan dina andetag. Orden sökte sig rakt in i hjärtat. Och vidare till tårkanalen. Ställde Nokian på halv fem. Måste ju sova. Naa-lejss?

I morse. Vaknade. Registrerade att det var tisdag. Alltså tisdagsinvägning. Två kilo lättare än normalt. Antagligen för att jag skippat flera måltider? Käkade i alla fall morgongröten. Lånade svarta till jobbet. Kanslijobbade ett par timmar. Fortsatte till Karleby. Hämtade mamma och lillsyrran från deras hotell. Vidare till Kiurus intensivvårdsavdelning. Kom mitt i morgonbestyren. Tillträde förbjudet. Dålig tajmning! Mamma och syrran fortsatte till anhörigrummet. Medan jag rattade tillbaks till skolan. Höll ett par lektioner. Återvände sen till sjukhuset. Fick höra att uppväckningsförsöket i morse misslyckats. Satte mig vid pappas säng. Ensam. Tog hans hand. Smekte den. Viskade att jag var här. 

 

Jag vet att du sover
känner värmen från din hud
bara lukten gör mej svag
men jag vågar inte väcka dej nu

Jag skulle ge dej
allting du pekar på
men bara när du inte hör
vågar jag säga så

Jag kan inte ens gå
utan din luft i mina lungor
jag kan inte ens stå
när du inte ser på
och genomskinlig grå
blir jag
utan dina andetag

Resten av eftermiddagen pratade jag med mamma och syrran. Mest kring framtiden? Vitrockarna skulle försöka väcka pappa på nytt i morgon. Ett sista försök. Drack en kaffe i sjukhusets cafeteria. Frågade om jag kunde få övernatta på soffan i anhörig-rummet? Det fick jag inte. La i stället mitt huvud på pappas panna. Försiktigt. Kände värmen. Go natt pappa!

Min klocka har stannat
under dina ögonlock
fladdrar drömmarna förbi
inuti är du fjäderlätt och vit

Och utan ett ljud
mitt hjärta i din hand
har jag tappat bort mitt språk
det fastnar i ditt hår

 

På hemvägen. Ringde Corinne. Och min kusin i Halmstad. Gjorde en avstickare till Trädgårdsgatan. Hämtade lite prylar åt mamma. Såg saftglaset och Gripenbergs halvlösta korsord på köksbordet. Klumpen i halsen återvände.

Jag kan inte ens gå
utan din luft i mina lungor
jag kan inte ens stå
när du inte ser på
och färglös som en tår
blir jag
utan dina andetag

Vad vore jag
utan dina andetag

Text & Musik: Joakim Berg

Saldo: 0,0 km

Totalt: 1 557,0 km

Mål: - 60,0 km

Kanon: -

Kalkon: -