I går kväll. Satt vid pappas sida. Lyssnade till hans andetag. Lugnt och stilla. Ibland. Oroligt. Ibland. Bäddade åt mig på en soffa i anhörigrummet. Somnade. Någon gång efter midnatt.
Vaknade fem. Kristi Himmelsfärd. Tassade in till pappa. Hälsade på nattsköterskan. Som bjöd på kaffe. Och två skink-smörgare. Kiitos, kiitos. Fick ett meddelande av pappas lillasyster. Kan jag komma och hälsa på? Absolut. Närsomhelst. Mamma och lillsyrran joinade. Doktor Samuli F på besök. Inga nya besked. Vi visste redan vad som väntade. En vandring. En mödosam.
Pappas lillasyster Linnea L och hennes dotter hälsade på. Tårar. Förtvivlan. Frågor. Men ingen som markerade. På eftermiddagen tog vi farväl av intensivvårdspersonalen vid Kiuru. Kiitos kaikesta! Pappa fördes med ambulans till Jakobstad. Mamma följde. Syrran och jag rattade också söderut. Mot avdelning sex. Vid Jakobstads sjukhus. Pappa fick ett eget rum. Ett vackert rum. Med vacker utsikt.
Jag skjutsade mamma till Trädgårdsgatan. Till saftglaset. Och Gripenbergs korsord. Till minnen. Till en vardag. Som ännu inte var här. Tillbaks till pappa. Lade mig på extra sängen. Vid pappas fötter. Lillsyrran vid hans sida. Studerade fågellivet utanför. Jag somnade. Förstås. Men återkom snart. Tillbaks till den tunga verkligheten. Personalen bjöd på käk. Åt mig? Nej, men du får äta din pappas. Käkade lax. Men med tudelade känslor. Skulle så gärna ha gett fisken åt min far.
Corinne och hennes föräldrar hälsade på. Tårar. Förtvivlan. Frågor. Men inga svar. Nu heller. Syrran och jag beslöt oss för att dela på vakandet i natt. En natt vid min pappas säng. På avdelning sex. I ett vackert rum. Med vacker utsikt. Önskade jag kunde ge syrran en fågelbok.
Sen satt vi där. Mamma, syrran och jag. Hittade en psalmbok på fönsterbrädet. Letade fram tre-hundra-nittio-ettan, Blott en dag. Pappas psalm. Som han brukade klinka på pianot. På Kyrkostrand. Med pekfingret. Valde en oerhört vacker version med Sonja Alldén. Han som bär för mig en fadershjärta, giver ju åt varje nyfödd dag. Dess beskärda del av fröjd och smärta, möda, vila och behag. Klumpen i halsen växte på nytt. Syrran grät floder. Ville att jag skulle spela Blueberryhill i stället.
Sen satt vi där. Mamma, syrran och jag. Hittade en psalmbok på fönsterbrädet. Letade fram tre-hundra-nittio-ettan, Blott en dag. Pappas psalm. Som han brukade klinka på pianot. På Kyrkostrand. Med pekfingret. Valde en oerhört vacker version med Sonja Alldén. Han som bär för mig en fadershjärta, giver ju åt varje nyfödd dag. Dess beskärda del av fröjd och smärta, möda, vila och behag. Klumpen i halsen växte på nytt. Syrran grät floder. Ville att jag skulle spela Blueberryhill i stället.
Saldo: 0,0 km
Totalt: 1 557,0 km
Mål: - 82,0 km
Kanon: -
Kalkon: -
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar