BRANDÖVNINGEN

Dag 133

Päronskallen avslutade måndagen vid spisen. Tillredde BastuCup-soppa till nästa dag. Apade mästerkockarna. Stavmixade. Och skvätte ner hela köket. Disktrasade bort fläckarna. Så gott han nu kunde. Vaimo i soffan. Stönade.

Tisdag. BastuCupsdag. Startade med invägning. Sjuttio-en-komma-sex. Ja-happ! Käkade gröt. Ställde in soppan i kylen. Peedade till gula startplatsen. Köpte läsårets sista månadskort.

Normaldag på jobbet. Förutom en brandövning. Päronsk .... förlåt .... skolans rektor skulle utrymma hela byggnaden. På tre minuter. Utrymningsordern omsorgsfullt nedplitad. "Ett viktigt meddelande. Detta är en brandövning. Det brinner utanför slöjdsalen. Skolan skall omedelbart utrymmas. Samling i rinken på bestämda platser. Jag upprepar."  Tio över nio. Just-in-tajm. Fattade han mikken. I givakt. Harklade sig. Läste med myndig röst sitt inövade meddelande. Två gånger. Lyssnade. Knäpptyst? WTF! Hundra-trettio-tre ungar och deras lärare kutar ut! Ljudlöst? Mission impossible. Kollade kablarna till högtalarsystemet. Verkade ok. Tittade på pratdosan. Två knappar. Och en mikrofon. Hmm? Två knappar? Tryckte förstås fel! Päronsk .... förlåt rektorn testade den andra. Nu hördes han. Klart och tydligt. Och ungarna var ute på en halv minut, typ. Rektorn själv störtdök ut genom sitt fönster. Men först efter att han larmat brandkåren. Förstås. Något försenad. Men det hajttade väl inte så mycket. Den här gången!

Hem med tvåbussen. Sov. Klev in i lägenheten. Möttes av en arg målar-tejps-gubbe på toalettsitsen. Morgondrillen hade antagligen lämnats ospolad? Fortsatte till köket. Möttes av mera målartejp? WTF? På väggar. På köksskåp. På kaffebryggaren. Överallt fanns små bitar! Studerade dem närmare. Hittade en klick soppa bredvid varje pala! Ahaaa! Det var därför vaimo stönade så. I soffan. I går kväll. Då jag stavmixade. Som Leif Mannerström. Disktrasade bort soppan. Skämdes. Förlåt vaimo! Men jag såg inga fläckar i går. Se on totta. Jag svär.

Fick ett mejl av Ola S. Föreslog att vi skulle följas åt ikväll. Undrade vilken fart jag siktade på? Tja, typ 5:15 min/km, föreslog jag. Passar bra, skrev Ola. Kul med sällskap! Jag kan ju överraka honom. Och tokspurta de tio sista metrarna. Och få en extra poäng, smålog päronskallen.

Klockan fyra. Käkade resten av soppan. Alltså den som inte fastnat på väggarna. Konsistensen och färgen påminde väldigt mycket om min tid som småbarnsförälder. Det man hittade i Pampers. Men smaken var det inget fel på. Toppade pampers-sörjan med bacon och creme fraiche. Mmmmmmm!

Halv sex. Spolade. Och peedade till startplatsen. Värmde upp en kilometer. Startade tillsammans med Ola. Vi tar det lugnt idag, påminde han mig. Naturligtvis. Drog på mig mina Boston-dojor. Shitt! Shitt! I lördags hade päronskallen hade tvättat skorna. I sexti grader. Nu klämde de på tårna. Bytte till ett tunnare par strumpor. Hjälpte lite. Ola och jag följdes åt. Hela loppet. Fem-femton-farten låtsades vi båda glömma. Snittade 4:36. Högerdojan började skava. Voj skåånis! Päronskallen stannade för att knyta om. Men lyckades bara slå en smällknut på vänstern. Med en dryg kilometer kvar kom vi ikapp Carl-Anton M. Dagens poängsaldo blev ändå mycket magert. Sluttiden blev bedrövlig, 1:33:42. Drygt fem minuter sämre än ifjol. Nååjaa. Det kanske ger mig ett bättre utgångsläge nästa tisdag. Och. Det är ju först på lördag jag skall vara på topp. Joggade ner med Ola. Bastade. Och peedade hem. Rätt nöjd ändå.
Nu skall jag vila, vila, vila. I tre dagar. I morgon skall jag till min hovmassör Sune E. Och på fredag flyger jag och vaimo till Göteborg. Hoppas på bra löpväder. Och att skavsåret på högerfoten hinner läka.
 

Saldo: 22,2 km

 

Totalt: 1 472,2 km

 

Mål: + 9,2 km

 

Kanon: Tre vilodagar väntar.

 

Kalkon: Skotvätten