Sent i går kväll. Skjutsade hem mamma till Trädgårdsgatan. Lillsyrran och jag skulle övernatta hos pappa. Sova i skift. Så blev det inte. Syrran vakade. Och jag sov. Medan nattsköterskorna tassade i korridoren.
I morse. Hämtade mamma. Gjorde ett blixtbesök till Marstranden. Efter rena strumpor. Och kalsipper. Borstade gaddarna. Fortsatte till jobbet. Höll ett par lektioner. Avslutade dagen med personalkaffe. Tackade personalen för läsåret. Avtackade ett par medarbetare. Beklagade. Men avlägsnade mig snabbt från personalkaffet. Tillbaks till avdelning sex. Till rum tolv. Till pappas säng. Med elektrisk madrass. Mamma och lillasyster vid hans sida. Syrran grät, som vanligt. Tog avsked av pappa. Skjutsade henne till Pännäinen. Till sonens studentdimission. Grattis till mössan Anton! Återvände till sjukhuset med pappas ögonsten, Peugeoten.
Ringde Corinne. Som lovade skjutsa Johannes till flickvännens examensfest. Grattis Joanna! Vi var nog också bjudna, men kände att jag ville stanna vid pappas sida. Feberkurvan på stigande? Mamma svalkade hans panna. Med våta handdukar.
Senare. På kvällen. Corinne kom tillbaks. Berättade hur fin Joanna varit. Pappa såg ut att sova. Lugn och fin. Den enda i rummet utan rynkor, tyckte nån. De våta handdukarna hjälpte väl mot febern? Eller var det morfinet? Pappas lillasyster kom också på besök. Linnea bor i skogen, brukade pappa kalla henne. Bjöd faster på kaffe. Och en skinksmörgare. De senaste dagarna har jag frossat i skinksmörgare. Den ena godare än den andra. Linnea visste berätta att min farfar dog den 31 maj, 1964. Prick femtio år sen i morgon.
I natt skall jag vaka vid pappas säng. Tillsammans med mamma. Och morgon skall jag till kyrkan. Avslutning på läsåret 2013-2014. Mitt trettionde som lärare.
Ställde mig vid fönstret. Solsken. Vackert. Tittade in i terapi-trädgården. En talgoxe tog ett bad. Lugnet sänkte sig över Jakobstads sjukhus. Över avdelning sex. Över rum tolv. Över oss alla. Som vandrade. Tillsammans med min far.
Ringde Corinne. Som lovade skjutsa Johannes till flickvännens examensfest. Grattis Joanna! Vi var nog också bjudna, men kände att jag ville stanna vid pappas sida. Feberkurvan på stigande? Mamma svalkade hans panna. Med våta handdukar.
Senare. På kvällen. Corinne kom tillbaks. Berättade hur fin Joanna varit. Pappa såg ut att sova. Lugn och fin. Den enda i rummet utan rynkor, tyckte nån. De våta handdukarna hjälpte väl mot febern? Eller var det morfinet? Pappas lillasyster kom också på besök. Linnea bor i skogen, brukade pappa kalla henne. Bjöd faster på kaffe. Och en skinksmörgare. De senaste dagarna har jag frossat i skinksmörgare. Den ena godare än den andra. Linnea visste berätta att min farfar dog den 31 maj, 1964. Prick femtio år sen i morgon.
I natt skall jag vaka vid pappas säng. Tillsammans med mamma. Och morgon skall jag till kyrkan. Avslutning på läsåret 2013-2014. Mitt trettionde som lärare.
Ställde mig vid fönstret. Solsken. Vackert. Tittade in i terapi-trädgården. En talgoxe tog ett bad. Lugnet sänkte sig över Jakobstads sjukhus. Över avdelning sex. Över rum tolv. Över oss alla. Som vandrade. Tillsammans med min far.
Saldo: 0,0 km
Totalt: 1 557,0 km
Mål: - 93,0 km
Kanon:
Kalkon:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar