Tyskland-Ghana i går kväll. Vilken fantastisk match! Vilken underhållning! Andra halvlek var helt sagolik. Hade nog unnat afrikanerna alla tre poängen. Men oavgjort kändes ändå någorlunda okej. VM:s höjdpunkt. So far.
I morse. Sov som en stock. Kravlade mig upp ur sängen först vid tiosnåret. Mindes Åkesons artikel. "Vilar gör vi på natten". Det hade jag sannerligen gjort. Beslöt mig därför för en lätt morgonlänk. Pappas runda. Skönt väder. Mössa och shorts. Sol och duggregn. Stannade vid radio-mast-backen. Bakom Radiovägen i Västermalm. Tror att platsen kallas så? Pappa brukade i alla fall gymnastisera där. Då han var ute på sina motionsrundor. Mitt gym, kallade han platsen. Fortsatte sen via kyrkogården till Ejdevägen i Kyrkostrand. Passerade Smedsvägen. Och kutade upp för en liten backe.
- Hej, vad heter du?
Vände mig om. Stannade. Torkade svetten ur ögonen. Och. Fick syn på en glad kille. Som gungade. Typ fem-sex år.
- Ingo, heter jag, och du då?
- Elias. Min mamma heter Mia och pappa heter Sture. Men jag vet inte vad de heter i efternamn.
- Okej....
- Ska jag säga vad jag heter i efternamn?
- Ja, gör det.
- Jag heter Cederberg. Jag vet vad en sån där jacka kallas!
- Jaha.....?
- Träningsjacka.
- Jepp. Det stämmer. Hej då Elias!
- Hej då Ingo!
Kutade med ett brett leende vidare mot Gamla Bennäsvägen. Elias, vilken trevlig kille! Vilket trevligt möte! En bra start på dagen. Hemma halv elva. Käkade chiagröt i kuvösen. Pimplade Löfbergs Lila. Bacon. Och ett par smörgare. Raap!
Resten av söndagen slappade jag. Inget dubbelpass. Läste. Kollade TV. Utforskade en karta över Utterleden. Käkade spagetti. Peedade med vaimo till Björnvägen. Där jag visade Peters foton från begravningen. Svärmor och svärfar gillade. Avslutade kvällen med mera spagetti. Och mera fotboll. Vaimo börjar bli rejält trött på alla matcher som jag MÅSTE se. Det kan jag förstå. Men Fotbolls VM spelas ju bara vart fjärde år.
I övermorgon skall jag för första gången i mitt liv kuta femtio kilometer. Antagligen springer jag mina gamla Kinvaror. Inga nya Trail-dojor alltså. Men nu skulle det gälla att ladda upp ordentligt inför utmaningen. Kanske jag tynger i mig ännu en tallrik spagetti?
Saldo: 5,0 km
Totalt: 1 829,0 km
Mål: - 76,0 km
Kanon: Elias
Kalkon: Ryggen trilskas, na liiti.
- Hej, vad heter du?
Vände mig om. Stannade. Torkade svetten ur ögonen. Och. Fick syn på en glad kille. Som gungade. Typ fem-sex år.
- Ingo, heter jag, och du då?
- Elias. Min mamma heter Mia och pappa heter Sture. Men jag vet inte vad de heter i efternamn.
- Okej....
- Ska jag säga vad jag heter i efternamn?
- Ja, gör det.
- Jag heter Cederberg. Jag vet vad en sån där jacka kallas!
- Jaha.....?
- Träningsjacka.
- Jepp. Det stämmer. Hej då Elias!
- Hej då Ingo!
Kutade med ett brett leende vidare mot Gamla Bennäsvägen. Elias, vilken trevlig kille! Vilket trevligt möte! En bra start på dagen. Hemma halv elva. Käkade chiagröt i kuvösen. Pimplade Löfbergs Lila. Bacon. Och ett par smörgare. Raap!
Resten av söndagen slappade jag. Inget dubbelpass. Läste. Kollade TV. Utforskade en karta över Utterleden. Käkade spagetti. Peedade med vaimo till Björnvägen. Där jag visade Peters foton från begravningen. Svärmor och svärfar gillade. Avslutade kvällen med mera spagetti. Och mera fotboll. Vaimo börjar bli rejält trött på alla matcher som jag MÅSTE se. Det kan jag förstå. Men Fotbolls VM spelas ju bara vart fjärde år.
I övermorgon skall jag för första gången i mitt liv kuta femtio kilometer. Antagligen springer jag mina gamla Kinvaror. Inga nya Trail-dojor alltså. Men nu skulle det gälla att ladda upp ordentligt inför utmaningen. Kanske jag tynger i mig ännu en tallrik spagetti?
Saldo: 5,0 km
Totalt: 1 829,0 km
Mål: - 76,0 km
Kanon: Elias
Kalkon: Ryggen trilskas, na liiti.
Elias berättade hemma: Jag träffade en som hette Ingo, han hade en träningsjacka, vi pratade om vad vi hette. Och så sa vi "Hej då" två gånger! Det var verkligen en trevlig man! Så Elias uppskattade mötet också H. Pappa Sture och Elias 5 1/2år
SvaraRaderaJo, Elias hojtade efter mig och vi hade en jättetrevlig pratstund. Samtidigt fick jag ju en orsak att vila lite. :-) Kul med nya bekantskaper. Tror annars att vi är avlägset släkt. Vet inte riktigt hur, men naa-leiss. Hälsa Elias så mycket! Ingo
Radera