fredag 6 juni 2014

MUNSÄL-REJSO

Dag 157
Somnade på soffan i går kväll. Steg väl upp någon-gång under natten? För jag vaknade i dubbelsängen. Tasan kuudelta. Fredagsmorgon. Käkade morgongröten i kuvösen. Rörde ihop en broilerpasta samtidigt. Peedade iväg till morsans halv åtta. Mera funderingar kring den fjortonde. Lovade att senare på dagen skjutsa henne och syrran till Munsala kyrka. Trots att jag nog egentligen tänkt kanslijobba i dag.
Före Munsalaresan skulle vaimo och jag beställa begravningsblommor. Tittade på utbudet i en webbshop. Göta Petter! Ingen aning! Överlät med varm hand beslutet åt den hulda. Som fastnade för en helvit bukett. Föga överraskande! Texten fick jag bestämma. Du finns alltid i våra hjärtan, tyckte jag lät både rätt. Enkelt. Och vackert.
Lånade pappas bil. Stuvade in mamma, syrran och hennes fiancé på takapenkkin. Vaimo vid min sida. Rattade söderut. Mot Munsäl. Droppade fiancén vid deras sommarstuga. Skulle klippa gräs. Sen träffade vi en trevlig dam i församlingshemmet. Som lovade ta hand om tarjoilun i samband med minnesstunden. Medan kvinnfolttji avhandlade bordsdekorationer. Klev jag upp i talarstolen. Blickade ut mot de tomma stolarna. Föreställde mig en knökfull sal. Ordet fritt. Hur börjar man ett begravningstal? Eller vad det nu heter? Bästa begravningspublik? Nope. Kära vänner! Njaaaeee. Öppningen måste vara värdig. Personlig. Och så måste jag ju få med mig gästerna, naaa-lejss. Håller rösten? Har jag tagit vatten över huvudet? Nååå-jaa. He e så tå!
Efter Munsäl-rejso. Broilerpasta i kuvösen. Fortsatte sen till jobbet. Vände papper ett par timmar. Hem sen. Ettan uppkrupen i soffan. Studerade aktiekurserna. Intensivt. Värsta Wall Street. Hade köpt Kone. Jublade åt den stigande kursen. Tjänat elva juuro! Kände ett hugg i hjärtat. Pappa studerade aktiekurserna. Jämt och ständigt. Köpte ibland. Sålde sällan. Tror jag? Tänk om han fått veta att ettan också blivit börsbiten! 
Packade träningsväskan. Peedade till Fitness. Kutade först en knapp mil utomhus. Benen kändes trötta. Men pinnade på rätt bra ändå. Vilade en kort stund i terapiträdgården. Förstås. Fortsatte sen på löpmattan, en halv mil. Töjde. Och bastade. Fortsatte hem. Tvåan överraskade med middag. WTF! Mikä yllätys! Rostbiff. Med rosépepparkastike. Jättegott! Och choklad-mousse till jälkiruoka. Dagens kanon. Utan tvivel. Dessutom. En ny kock till Marstranden Bed & Brekfast. Inte en dag för tidigt! Efter middagen tog jag itu med anförandet. Tack för ordet! Min pappa....

Saldo: 13,7 km

Totalt: 1 622,0 km

Mål: - 105,0 km

Kanon: Överrasknings-middagen

Kalkon: Blev utan jälkiruoka.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar