I går kväll. Trött så in i Norden. Frös. Kröp i säng strax efter tie. Trots att jag visste att Arsenal spelade borta mot Southampton. Somnade genast. Sov sen som en stock.
I morse. Kände mig betydligt piggare. Tog röda, rostiga till jobbet. Försökte få lite värme i det gamla skrället. Kom väl just och just över nollstrecket. I jobbet vid halvsjusnåret. Kollade rektorskalendern. WTF! Inget rektorsmöte på eftermiddagen. Då hade jag ju tagit skrothögen alldeles i onödan. Antagligen hade jag nickat till senaste möte. Och på så vis missat den infon. Shitt! Kebabpinnar och ris till skollunch. En av de få maträtter jag inte gillar. Dock inte köksans fel. Hon följer bara den kommunala matsedeln. Efter jobbet fortsatte jag direkt till Fitness. Tjugo kilometer löpmatta låg framför fötterna. Det låter väl inte så farligt. Men att springa på löpmatta kan vara mördande monotont. Henry M brukar säga att han klarar högst en halv timme. För att få lite variation hade jag beslutat mig för att. A. Springa i två par skor. B. Dela upp passet i fyra femkilometers etapper. Och så skulle jag byta matta efter varje femma. Första femman gick trögt. Trots att jag sprang i Fivefingers. Fötterna värkte. Bytte till Kinvarorna. Och fick trevligt sällskap, familjen Stefan, Maria och Leo B, fem år. Tyckte lite synd om Stefan som kom till gymmet på kryckor. Mest för att jag vet hur mycket han gillar att löpa. Nu kunde han bara promenera några meter. Andra femman gick i alla fall betydligt lättare. Antagligen tack vare sällskapet. Benpendlade lite i spegelsalen. Och tog sen itu med de två återstående passen. Speedade upp farten på den avslutande femman. Drog en djup suck av lättnad då den åxå var avklarad. Tänkte på Henry. Ifall han får höra att jag kutat nästan två timmar på mattan så svimmar han. Garanterat.
Efter "maratonpasset" tvingade jag mig in i spegelsalen på nytt. Töjde och funderade. Räknade ihop mina kilometrar. Nu räcker det med två tretton kilometers pass på torsdag och fredag. Najs! Trehundrasjuttiofyra kilometer i januari är dessutom 600 meter längre än jag någonsin sprungit under en månad. Och. Med den här farten fixar jag årets utmaning redan i slutet av oktober! Bastade. Och rattade sen röda isbilen till Marstranden.
Kände mig rejält sliten då jag kom hem. Slängde mig på soffan med fötterna i högläge. Benen värkte och jag lovade mig själv att ta fram foamrollern lite senare. Kom ihåg att Ponus B i gymmet snackat om en grej som han kallade Bemer. Och att han gett mig ett par broschyrer att studera. Tog fram dem. Läste. "För elitidrottare". Hmmm? Tja. Kanske den passar mig ändå. Naa-lejss. Läste vidare. "Bemer sörjer för en snabbare återhämtning." Och en massa andra bra grejer. Det tackar jag inte nej till. Men Bemern kostar antagligen skjortan? Och jag skall ju snart betala Mallorcaresan. Hmmm. Men jag kan i alla fall fråga Pontus om jag får testa hans. Slöt ögonen. Och tog en halv timmes tupplur. Masade mig sen upp. Rattade iväg till gröna butiken. Handlade lite basvaror. Besökte mina föräldrar på Trädgårdsgatan. Morsan bjöd på kaffe.
Hemma. Loggade mina kilometrar på jogg.se. Noterade att jag låg på fin femtionde plats. En tjej från Varberg låg etta. Hon har i januari kutat ett-tusen-ett-hundra-sextio-två-komma-sex kilometer. Helt galet mycket. Hur tusan är det möjligt? Hennes blogg kunde ju heta Drygt fyra mil om dagen.
Saldo: 20,0 km
Totalt: 374,0 km
Mål: + 55,0 km
Kanon: Nytt månadsrekord.
Kalkon: Benen är rejält möra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar