Avslutade söndagen med en massa TV-sport. Skidåkning, skidskytte och hockey. Sverige-Finland i JVM-final. Smålejonen besegrade småkronorna. Starkt! Hyvä Suomi! Töjde lite innan jag joinade vaimo i sänghalmen.
Måndag. Vaknade mitt i natten. Typ tretiden. Pigg som en mört. Sista dagen på ett galet långt jullov. Tack och lov! Kollade ansiktsboken. En massa kommentarer kring hockeyguldet. Stördes av flera inlägg. Gillade egentligen bara Jon A:s. Som skrev. "Kära Finland. Kom ihåg att vara stora i segerns stund. Fira guldet och hylla de egna. Att håna Sverige är bara patetiskt." Exakt så tycker jag också. Gick sen och lade mig på nytt. Försökte somna om. Det sket sig. Förstås. Steg upp på nytt. Käkade chiagröt. Och inväntade solens uppgång. Strax före nio fick jag äntligen snöra på mig dojorna. Och jogga iväg till Pursisalmi skola. En Trettondagsjogg med grabbarna i HOP-HAB Team väntade.
Möttes av ett glatt gäng. Fem gubbar och två tjejer, Annette L och Annika H-f. Kul! Henry M sade att vi skulle springa Stadsrundan. Jag har sprungit delar av rundan tidigare, men aldrig hela. Tjejerna tog genast täten. Ut mot Schaumans Östra Port. Där de svängde höger. Henry, Topper och jag bildade eftertrupp. Vi rundade Kråkholmsfjärden. Och fortsatte sen in mot stan. Strax före gröna butiken svängde vi vänster. Och följde Österleden förbi Marstanden. Christer N skojade och frågade om jag ville kliva av där? Inte en chans. Jag hade ju bara fått ihop en dryg nia. Vid Fitness svängde vi vänster längs gamla Bennäsvägen. Annika tackade för sig och fortsatte höger i stället. Bo L och Bjarne H bestämde nu farten. De vek in mot Kyrkostrand längs Ejdevägen. Fortsatte över till Lappfjärden. Via Baggholms- och Fogdevägen ut till Västra Ringvägen. Göta Petter! Det här blev mycket längre än jag tänkt mig. Men benen kändes okej, så det var bara att pinna med. Vid Rådhusgatan splittrades gruppen. Bo, Bjarne, Topper och Christer fortsatte längs Fäbodavägen. Vet inte hur långt de sprang? Men antagligen skitlångt! Annette fortsatte hem längs Rådhusgatan. Medan Henry och jag kutade till Vestersundsgatan. Och sen in mot stan. Jag fick ihop drygt sexton kilometer. Vilket jag var mycket nöjd över.
Möttes av en tom lägenhet. Trist. Stjälpte i mig en liter glögg. Minst. Utblandat med vatten. Och kreatin, ett vitt pulver jag hittat i treans rum. Tror inte det är dopingklassat. Slet av träningskläderna. Rakade bort jullovsskägget. Trimmade fjunen på päronskallen med kotiparturin. Granskade resultatet. Tja! Någon Tom Cruise-kopia är jag inte. Trots att vi är precis lika långa. Ställde mig i duschen. Skruvade upp värmen. Stod där - länge.
Loggade kilometrarna på jogg.se. Konstaterade att jag låg på tjugoförsta plats. Så högt har jag nog aldrig varit tidigare. Tvåa bland finnarna. Omöjlige Mic S låg bara ett par kilometer före mig. Sen jämförde jag med fjolåret. Då hade jag också startat bra. Samlat ihop åttiofyra kilometer. Och kört backintervaller på trettondagen.
Möttes av ett glatt gäng. Fem gubbar och två tjejer, Annette L och Annika H-f. Kul! Henry M sade att vi skulle springa Stadsrundan. Jag har sprungit delar av rundan tidigare, men aldrig hela. Tjejerna tog genast täten. Ut mot Schaumans Östra Port. Där de svängde höger. Henry, Topper och jag bildade eftertrupp. Vi rundade Kråkholmsfjärden. Och fortsatte sen in mot stan. Strax före gröna butiken svängde vi vänster. Och följde Österleden förbi Marstanden. Christer N skojade och frågade om jag ville kliva av där? Inte en chans. Jag hade ju bara fått ihop en dryg nia. Vid Fitness svängde vi vänster längs gamla Bennäsvägen. Annika tackade för sig och fortsatte höger i stället. Bo L och Bjarne H bestämde nu farten. De vek in mot Kyrkostrand längs Ejdevägen. Fortsatte över till Lappfjärden. Via Baggholms- och Fogdevägen ut till Västra Ringvägen. Göta Petter! Det här blev mycket längre än jag tänkt mig. Men benen kändes okej, så det var bara att pinna med. Vid Rådhusgatan splittrades gruppen. Bo, Bjarne, Topper och Christer fortsatte längs Fäbodavägen. Vet inte hur långt de sprang? Men antagligen skitlångt! Annette fortsatte hem längs Rådhusgatan. Medan Henry och jag kutade till Vestersundsgatan. Och sen in mot stan. Jag fick ihop drygt sexton kilometer. Vilket jag var mycket nöjd över.
Möttes av en tom lägenhet. Trist. Stjälpte i mig en liter glögg. Minst. Utblandat med vatten. Och kreatin, ett vitt pulver jag hittat i treans rum. Tror inte det är dopingklassat. Slet av träningskläderna. Rakade bort jullovsskägget. Trimmade fjunen på päronskallen med kotiparturin. Granskade resultatet. Tja! Någon Tom Cruise-kopia är jag inte. Trots att vi är precis lika långa. Ställde mig i duschen. Skruvade upp värmen. Stod där - länge.
Loggade kilometrarna på jogg.se. Konstaterade att jag låg på tjugoförsta plats. Så högt har jag nog aldrig varit tidigare. Tvåa bland finnarna. Omöjlige Mic S låg bara ett par kilometer före mig. Sen jämförde jag med fjolåret. Då hade jag också startat bra. Samlat ihop åttiofyra kilometer. Och kört backintervaller på trettondagen.
Sen. Helt yhtäkkiä. Klockan två på ettmeddaan. En trötthetsvåg sköljde över päronskallen. Som rullade in sig bland lakanen i dubbelsängen. En tanke i huvudet. Måste hinna ... måste hinna bädda sängen innan........zzzzzz. Han hann. Naa-leiss. Tack vare svärfar. Som ringde. Och väckte honom. Harkel...harkel....Juselius. Svärfar ville att päronskallen skulle beställa ett par Nike Air åt honom. Harkel...harkel....dootro diin e i arbeiti just no, men ho kan noo kåma å viis de skooa. På neti, tå saan. Det tyckte svärfar lät som en god idé. Han ville ju inte haa na kvinn-fålks-skooa!
Päronskallen skyndade sig att bädda sängen. Rättade till överkastet. Samtidigt som någon fumlade med en nyckel i ytterdörren. Päronskallen skippade kuddarna. Rättade till femton-millis-kalufsen. Ställde sig i givakt. Välkomnade den hulda.
I morgon återgår Marstranden Bed & Brekfast till "normalläge." Personalen sover på natten. Jobbar, tränar, äter och.... ja ni vet....på dan. Precis som livet ska va. Säger päronskallen.
Saldo: 16,2 km
Totalt: 92,0 km
Mål: + 26,0 km
Kanon: Trettondagslänken.
Kalkon: Nattsömnen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar