onsdag 22 januari 2014

MIN BARNDOMSHJÄLTE

Dag 22
I går kväll. Loggade in på YLE Arenan. Såg en dokumentär om längdåkaren Eeero Mäntyranta. Min barndomsidol. Som tog tre OS-guld och två VM-guld. Bland annat. Mindes hur jag gillade hans skiddräkt. Den vita överdelen med blå axelklaffar. Med Suomi på ryggen. Armadis grann. Och vilken hjälte Mäntyranta var i mina barnaögon! Dokumentären var också jättebra. Hans sonson Viktor kommer på besök från Göteborg. Tatuerad till tänderna. Besöker morfar och mormor vid sjön Lankojärvi i Pello. Morfar berättar om flydda tider. Dock inte att han anklagades för att ha dopat sig 1972. Men det hade i och för sig jag också förträngt.
I morse. Päronskallen steg upp fem. Käkade. Och tog gula till jobbet. Dallas bakom ratten. Bjöd på Mynthon med svartvinbärssmak åt alla i bussen, två. Kanslijobbade och höll ett par lektioner.  Ugnstekt korv med potatismos till lunch. Päronskallen lassade in. En rejäl portion. Lämnade tillbaks brickan. Mötte köksan, Pia A. Som småleende konstaterade, "pärogröjte åt päronskallen". Jepp, just he. Hem med gula. Kollade sin kalender i bussen. WTF! Rektorsmöte den tjugoandra. Alltså idag? Va tusan! Vi träffades ju på skolning både i måndags och tisdags. Då nämndes aldrig dagens möte? Kelade fram Nokian. Ringde kollegorna. I tur och ordning. Andreas H, inget svar. Gerd R, inget svar. Maria S, inget svar. Hur är det möjligt. Fortsatte ännu med Kari R och El Capitano Carola H-P. Samma klena resultat. Vad tusan! Varför svarar ingen? Ringde slutligen till arbetsgivarens växel. Fick beskedet att rektorsmötet antagligen hålls först nästa vecka. Päronskallen pustade ut. Korrigerade sin kalender.
Hemma. Packade träningsväskan. Kollade extra noga att jag fick allt med. Traskade iväg mot Fitness med en smörgare i näven. Och med en banan i fickan. Träffade Jonas H utanför gymmet. Snackade lite med honom. Bytte om och klev upp på mattan. Skulle springa en dryg tolva. Första halvan i snigelfart. Tunga ben. Speedade ändå upp farten på den andra. Avslutade med att töja lite i spegelsalen. Bastade och glöggade. Jag är nu inne på min sista glöggliter. Börjar faktiskt ha lejdo av den. Naa-lejss. Vandrade sen hemåt. Glad i hågen. Mest för att jag idag fixat både resan och boendet på Mallis. Eller fixat och fixat. Egentligen var det ju Marie W som gjorde jobbet. Hur-som-haver. Torsdagen den 16 oktober flyger vaimo och jag från Helsinki direkt till Palma. Piloten jobbar för Norwegian Airlines. Han hade tydligen hört att päronskallen skall med. För flygbiljetterna var svindyra!  Nååjaa. Vi skall bo en bit utanför Palma. I Can Postilla. Hotellet heter Linda. Med halv-pangsjon. Tack för tipset Danke! Själva loppet springs den nittonde, söndag. Hemresan startar två dagar senare. Nu återstår det bara för mig att pröjsa för resan. Hur nu det skall gå till. Börjar med att fråga vaimo om hon vill sponsorera utfärden na liiti. I annat fall får jag ta till flaskan. Alltså till pantflask-samlandet.
Kom hem. Maten stod på bordet. Köttsoppa. Ekströms hallonkräm och vispgrädde till efterrätt. Nami-Nami! Tog vita, godkända till gröna butiken. Handlade basvaror. Hittade Linna, lastenshampo. Som jag inte nyttjat på många herrans år. Gillade priset. Och lät flaskan rulla ner i kärran. Fortsatte sen till mina föräldrar på Trädgårdsgatan. Berättade om Mallisresan. Morsan visade foton från Alcudia, på öns norra halva. Såg riktigt najs ut.
Resten av kvällen skall jag ägna åt muskelvård. Undrar just vart min foamroller-roller tagit vägen? Vaj-måååååååå!

Saldo: 12,2 km

Totalt: 277,0 km

Mål: + 35,0 km

Kanon: Dokumentären om Eero M.

Kalkon: Dyr flygresa med Norwegian.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar