I går kväll. Efter års- och styrelsemötena. Trött. Lade mig framför dumburken. Sjöng med i Så ska det låta. Fortsatte med en amerikansk dramatriller, Shutter Island. Orkade inte med hela. Kröp i säng vid elvasnåret.
I morse. Päronskallen var uppe med tuppen. Noterade att näsdroppet nästan slutat. Och att halsen kändes okej. Käkade. Klädde sig varmt. Och fortsatte till gula startplatsen. Där han väntade. Och väntade. Gula var sen. Frös mest om tårna. Kanske för att han alltid går i sommarskor, Nike Free. Trehundrasextiofem dagar om året. Korkat? Javisst. Men. Så gör han ändå. Nu stod han där och kände hur tårna snabbt förvandlades till istappar. När tusan kommer gula? Till slut dök den efterlängtade upp. Päronskallen rusade in. Slet av sig dojorna. Och började frenetiskt massera isbitarna.
Stressigt i jobbet. Men kollegorna verkade i alla fall nöjda över veckoslutsresan. Avslutade arbetsdagen med ett lärarmöte. Traskade sen iväg till busshållplatsen. Väntade igen på gula. Frös. Fortsatte vänta. Brrrrr. Kan jag ha missat den? Fortsatte vänta. Fortsatte frysa. Mest om tårna förstås. Efter nästan en halv timme i kylan gav jag upp. Shitt! Shitt! Shitt! Började vandra tillbaks till skolan. Tårna hade igen förvandlats till isbitar. Och nästa buss skulle komma först om en halv timme. Inte en chans att jag överlever en halv timme till. Deppigt värre. Då hände det ofattbara. En snygg WW Touran körde upp vid min sida. Lördagens kanon Sophia S vevade ner sidorutan. Missade du bussen? Antagligen. Jo, men jag skall skjutsa Maja (dotter) och Tindra till stallet i Fäboda. Du får gärna sitta på. Till Jeppis? Ska ni verkligen dit? Och jag kan joina? Vilken ofantlig tur! Kröp in i baksätet. Varmt och skönt. Drog av mig sommarskorna på nytt. Masserade isbitarna ända hem. Vilken tur i oturen!
Hemma. Stjälpte i mig två muggar varm Oboj. Käkade ett par mackor. Kände hur livet återvände. Packade träningsväskan. Och traskade iväg till Fitness. Drog på mig Fivefingers. Klev upp på löpmattan. Började lugnt. Skruvade upp tempot vartefter. Avslutade med en kilometer i fyra-minuters fart. Kändes bra. Benpendlade lite i spegelsalen. Bastade. Och vandrade hemåt i januarikylan. Röjkte och funderade. Kanske jag ändå borde skaffa mig ett par riktiga vinterskor?
Saldo: 13,0 km
Totalt: 339,0 km
Mål: + 42,0 km
Kanon: Liften med hästflickorna.
Kalkon: Missade gula.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar