lördag 1 februari 2014

RÖTÄGGET

Dag 32
Fredagsmyste med vaimo i På spåret-soffan. Foamrullade lite. Joinade JB strax efter tie. Vaimo suckade. Vilken tråkmåns du blivit! I säng klockan tie på en fredagskväll! Jepp, idrottsmän måste sova ordentligt. Go natt! Somnade heti. Men väcktes en timme senare av ettan. Som kom hem från jobbet. Han förundrades också över farsans förändrade sovvanor. Och fick samma selityksiä som den hulda. 
Vaknade prick sex. En kvart före Nokian. Kollade vädret. Minus nie. Helt okej. Men gillade inte snötäcket som vecklats ut under natten. Svårt att avgöra hur mycket det snöat. Kollade ÖT. Och Aftonbladets sportbilaga. Noterade att Kim Källström blivit kanonjär. Tja, hans vänsterdoja är det i alla fall inget större fel på. 
Drog på mig träningskläderna. Noterade att det snöat rejält under natten. Tio centimeter? Plumsade iväg till Fitness. Mörkt och tyst på gården. Lite som jag befarat. Klockan sju på en lördagsmorgon tillbringar de flesta i JB:s famn. Benpendlade lite. Henry M dök förstås upp. Honom kan man lita på! Blödde näsblod. Jag uppmanade honom att snyta sig ordentligt. Prick sju fortsatte vi ut mot Larsmovägen (Jakobstads omfartsväg). Jobbigt värre i nysnön. Vi lämnade cykelbanan. Och sprang längs hjulspår på vägen. Lite farligt. Men nöden har som bekant ingen lag. Strax efter järnvägsbron mötte vi en långtradare. Stort jubel åt de efterlämnade, breda hjulspåren. Ibland kan man glädja sig åt de mest udda grejsen! Jag följde Henry till hans kämppä. Och fortsatte ensam hem igen. Kurvade in till Marstranden kvart över åtta. Då var det fortfarande mörkt i de övriga lägenheterna. 
Hemma igen. Tyst i lägenheten. Vaimo och ettan slaggade fortfarande.  Slet av mig de våta kläderna. Tog en suihku. Och tillredde ett skrovmål. Bacon, ägg, smörgare och kaffe. Lassade in som en hamster. Mmmmmm. Avslutade med ännu en kaffemugg. Som jag drack "på beta", alltså med en sockerbit i brödhålet. Raaaap! En rejäl Göteborgare fick utgöra kronan på verket. Kan en dag börja bättre? 
Vilade sen på soffan. Väckte bruude miin. Och rullade mina apostlahästar. Halv ett rattade jag röda isbilen till Tellus. Sopade bort snön av de mobila läktarna. Rullade in dem i hallen. Gjorde ett blixtbesök hemma. Efter mera kläder. Slängde i mig en liten pizzabeta. På med ordningsvaktjackan. Tillbaks till Tellus. Storpublik. Trångt. Ett tiotal Vasasupportrar på plats. Suck  och stön! Ett skitgäng. Jag kroppsvisiterade det största rötägget. Det gillade han tydligen inte. Skrek okvädningsord under hela matchen. Åt mig. Åt Jaros spelare. Åt alla. Jag gjorde misstaget att applådera Jaros första mål. Rötägget fick fnatt. Trodde han skulle flyga på mig. Matchen slutade oavgjort. Kanske lika bra. Med tanke på att jag skulle eskortera Vasaborna ut ur hallen också.
Efter matchen skulle fyra mobila läktare transporteras ända till Lappfors. Jag hade samlat ihop fyra chaufförer. Men en hoppade av. Vågade inte. Shitt, Shitt! Vad göra? Frågade flera. Men fick inget napp. Tänkte nästan ge upp. Då klev Victor E fram. Ynglingen som just fått körkort. Jag kan nog köra. Tack Victor! Du är dagens kanon. Utan tvivel.
Resan till Lappfors blev jobbig. Både för mig och för röda isbilen. Kylskåpet pustade och stånkade uppför backarna. Bad de andra köra lite saktare. Ändå körde vi fel. Förstås. Till slut lyckades vi ta oss fram till skidcentret. Pust! Kopplade loss läktaren. Noterade att det luktade bränt gummi om röda isbilen. Mina händer och fötter kände jag knappt av. Brrrr!
Körde hem i rasande fart. Hann precis till bostadsbolagets styrelsemöte hemma hos ordförande Leif W. Han skall åka till Teneriffa i morgon. Och jag är bara na liiti avundsjuk.

Saldo: 12,2 km

Totalt: 412,2 km

Mål: + 60,2 km

Kanon: Victor E.

Kalkon: Rötägget

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar